Amanda Wasielewski och Anna Näslund Dahlgren.

Konstvetarna Anna Näslund Dahlgren och Amanda Wasielewski har gjort en historiografisk studie över det framväxande fältet Digital Art History. Deras textmining av tidskrifterna Art Journal, Art History, Visual Resources och Journal of Digital Art History 2010-2019 visar att digital konstvetenskap framför allt kan kopplas till de samlande institutionernas praktiker och behov. Både vad som digitaliseras och hur det studeras med digitala metoder är styrt av museernas behov av att inventera, kartlägga, identifiera och rekonstruera konst. Dessutom visar Näslund Dahlgrens och Wasielewskis textmining att fältet digital konstvetenskap vilar på en traditionell teoretisk grund, där formalism och ikonografi dominerar av teoretiker från förra sekelskiftet som Wöllflin, Panofsky och Morelli. Resultaten presenteras i två separata artiklar:

• Anna Näslund Dahlgren & Amanda Wasielewski, “Cultures of Digitization: A Historiographic Perspective on Digital Art History”, Visual Resources (2021)
  Artikeln på förlaget Tayolor & Francis hemsida
• Anna Näslund Dahlgren & Amanda Wasielewski, “The Digital U-Turn in Art History”, Journal of Art History, vol. 90, issue 4, 2021, pp. 249-266
  Artikeln på förlaget Tayolor & Francis hemsida

Anna Näslund Dahlgren har dessutom publicerat två artiklar. I den danska konstvetenskapliga tidskriften Passepartout ingår en artikel som visar vilken typ av textuell information forskare inom humaniora efterfrågar i relation till den information som museer, arkiv och bibliotek lägger till i sina bildsamlingar. Här finns intressanta skillnader, som visar på helt olika förståelser vad bilder ska användas till. Forskare är framför allt intresserade av historisk kontext medan de som förvaltar bildsamlingar har ett starkt fokus på bildernas motiv.

• Anna Näslund Dahlgren, ”Vad ska vi ha alla bilder till? Katalogiska utmaningar i skärningspunkten mellan kulturarvsförvaltning och humanistisk forskning ”, Passepartout. Skrifter for Kunsthistorie, vol. 23, issue 41 (2021), pp. 193-211.
  Mer info på Passepartouts hemsida

Den andra artikeln är en epistemologisk studie av det som brukar kallas 'the semantic gap', dvs att olika användare av bildsamlingar söker och använder bilder på olika sätt. Baserad på kommunikationsteori visar den här studien att metadataproducenter inom ABM-sektorn ser metadata som objektiv informationsöverföring medan forskare inom humaniora ser metadata som en historiskt, institutionellt föränderlig och subjektiv tolkning. Studien är publicerad i Museum Management and Curatorship.

• Anna Näslund Dahlgren, ”Image Metadata. From Information Management to Interpretative Practice” Museum Management and Curatorship, May 2022, ahead-of print, p. 1-21, DOI/MS ID: 10.1080/09647775.2022.2073562
  Mer info på Taylor & Frances hemsida

Amanda Wasielewski har dessutom publicerat en artikel där hon utforskar hur konstvetaren påverkar samtidiga konstnärer. På 1930-talet visade konstvetaren Meyer Schapiro ett Beatus-manuskript från 1000-talet (M.644) i samlingen vid The Morgan Library and Museum i New York för den moderna konstnären i måleri  Fernand Léger. Detta möte inspirerade till formella förändringar i Légers arbete under 1940-talet.

• Amanda Wasielewski, “Interfaces of Art: Meyer Schapiro, Fernand Léger, and the Role of the Art Historian in Anachronistic Artistic Influence,” Journal of Art Historiography, no. 26 (June 2022).
  Mer info på Journal of Art Historiographys hemsida

Forskningsprojekten Metadata Culture

Om författarna

Anna Näslund Dahlgren är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar på fotografi, visuell kultur, bildstudier, arkiv och digitaliseringsfrågor.

Anna Näslund Dahlgrens forskning

Amanda Wasielewski är docent i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes forskning fokuserar på den digitala teknologins påverkan på konst, arkitektur och kulturarvsinstitutioner.

Amanda Wasielewskis forskning