Om tidigare outforskade kopplingar mellan nazismens och kolonialismens historia
Victoria Fareld, professor i idéhistoria, har beviljats medel av Riksbankens Jubileumsfond för ett nytt treårigt projekt.
Foto: Johanna Säll
Hon får motta 3 479 550 för ett projekt med titeln Rättvisa bortom nuet: Restitution och temporaliseringen av historiskt ansvar 1960–1985.
Projektet undersöker debatter om återlämnande av afrikanska kulturföremål mellan 1965 och 1985 i Frankrike, Västtyskland och internationella organisationer som FN, mot bakgrund av parallellt pågående debatter om hur nazisternas brott skulle hanteras.
Victoria Fareld ska forska på hur den juridiska principen om att vissa brott aldrig kan preskriberas, införd som ett etiskt och rättsligt svar på Förintelsen, inte bara formade diskussioner om retroaktiva åtal mot nazistiska förövare utan även påverkade idéer om återlämnande av kulturarv som plundrats under kolonialismen.
–Genom att studera de båda debatterna tillsammans hoppas jag kunna få ny kunskap om tidigare outforskade kopplingar mellan nazismens och kolonialismens historia. Jag är också intresserad av att förstå de tidsuppfattningar som formade efterkrigstidens syn på ansvar och rättvisa, säger Victoria Fareld.
Det är allmänt känt att rättvisa och ansvar utvecklades till globala frågor efter kriget i och med att de spreds geografiskt till att omfatta fler och fler länder runt om i världen.
–Jag vill istället undersöka den tidsmässiga expansionen av ansvars- och rättvisefrågor som skedde samtidigt, det vill säga hur de, i efterdyningarna av både nazismen och kolonialismen, kom att uppfattas som juridiska och etiska frågor som sträckte sig bortom nutiden och hur denna förändring kom att öppna för de långa tidsperspektiv som vi idag använder för att diskutera historiskt ansvar och rättvisa mellan generationer, säger hon.
Om Victoria Fareld
Victoria Fareld forskar bland annat på politisk idéhistoria men också över fälten kulturhistoria, filosofihistoria, historieteori och minnesstudier. De senaste åren på frågor om historia och minne i relation till etik, juridik och tidslighet. Hon är forskningsansvarig i idéhistoria och studierektor för forskarutbildningen för samma ämne vid Institutionen för kultur och estetik.
Vad är den kulturella betydelsen av minne? Hur minns vi det förflutna, inte bara som enskilda individer utan över generationer, som sociala och kulturella grupper? Och hur relaterar dessa minnespraktiker till politiskt och känslomässigt laddade frågor om nationell och etnisk identitet, historiska trauman, och erfarenheter av uppbrott, förlust och glömska?