Våra studenter i slaviska språk berättar

Här kan du läsa några intervjuer med folk som läst hos oss. De berättar om studierna och om vilka instressanta jobb och karriärer de har hittat tack vare sina kunskaper i ryska, polska och tjeckiska.

Intervjuerna är gjorda av Maria Engqvist och Anna Löfstrand.

Kasper Andersson

Kasper Andersson

Kasper är konsul med ansvar för kulturfrämjande i S:t Petersburg. Det är ett mycket utåtriktat arbete som bygger på i princip dagliga kontakter med ryssar och ryska institutioner. Det som fick Kasper att lära sig ryska handlade inte så mycket om språkintresse som intresse för landet. Ryssland var då som nu vårt mest annorlunda grannland med en rik historia och språket är som bekant en viktig nyckel för att förstå andra kulturer. Kasper började med att studera ryska i S:t Petersburg och fortsatte sedan i Stockholm. Han har också läst polska och ukrainska förutom de huvudsakliga studierna i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Kasper tyckte undervisningen var bra och han uppskattade särskilt den speciella gemenskapen som snabbt utvecklas hos studenter på slaviska institutionen. De är som bekant inte särskilt många och redan under andra och tredje terminen påminner lektionerna nästan om familjära sammankomster. Att dessutom få knyta så pass personliga kontakter med några av Sveriges absolut bästa slavister har onekligen varit ett privilegium.

Kasper har sina språkkunskaper att tacka för mycket, inte minst på det yrkesmässiga planet. Hans kandidatuppsats i statsvetenskap byggde på intervjuer med ukrainska parlamentsledamöter och efter avlagd examen fick han anställning som forskarassistent i Uppsala och fortsatte att intervjua ledamöter.

- Jag kan av erfarenhet också intyga att det finns en brist på slavister inom UD, vilket förmodligen spelade in då jag blev antagen till diplomatprogrammet 2007.

Kasper tror utan tvekan att ett par-tre terminers studier i ryska varvat med en längre vistelse i landet öppnar upp för en stor mängd arbetsmöjligheter. Särskilt om man toppar sina studier med en examen i statskunskap, juridik eller ekonomi. Även om fler unga pratar engelska i Ryssland idag, utgör de fortfarande ett undantag. Dessutom bygger så pass mycket i Ryssland på kännedom om lokala förhållanden och vanor som inte nödvändigtvis kan förstås genom att läsa studielitteratur, anser Kasper.

Kaspers råd:
- Ge inte upp! Tröskeln till en första nivå av förståelse är på gott och ont ganska hög i ryskan, men å andra sidan ger det därför en väldig tillfredställelse när man väl känner att det börjar lossna. Mitt andra tips är att inte sova sig igenom fonetiklektionerna för de spelar en väldigt stor roll om man har ambitioner att faktiskt göra sig förstådd. Slutligen kan jag bara uppmana alla att så fort som möjligt, gärna halvvägs in i den första terminen, ordna med en kort resa till valfri stad i Ryssland. Den som klarar denna första kontakt med ivern i behåll bör göra sig beredd på ett livslångt förhållande med allt vad det innebär av givande och tagande.

Vincent Becker

Vincent Becker

Vincent Becker började studera ryska första gången hösten 2010 på Slaviska avdelningen. Han hade just slutfört sin värnplikt och det var ett gryende intresse för Ryssland och rysk kultur som fick honom att söka.

Ryssland var väl inte väldigt aktuellt just då. Några bekanta fnös och tyckte att jag borde satsa på kinesiska eller arabiska istället eftersom att de språken var mer i ropet. Men jag motsätter mig att man som student alltid förväntas omsätta allt man läser på universitetet i praktiken, att kunna tillägna sig kunskap på en mer abstrakt nivå är kanske viktigare. 

Totalt blev det två terminer ryska för Vincent som har en fil.kand. från Stockholms Universitet, där han har inkluderat kursen Ryska I. Våren 2016 avlade han en magisterexamen i statsvetenskap från Försvarshögskolan och under hösten gör han praktik på Statsrådsberedningen där han främst arbetat med EU:s Östersjöstrategi.

Var det meriterande med studier i ryska när du sökte praktik?

Dokumenterade språkstudier är överhuvudtaget bra att kunna visa upp i sådana här sammanhang, många som arbetar inom den här sektorn talar något eller några andra språk än svenska och engelska. Men för Östersjöregionen är ryskan såklart viktig. Många tänker kanske inte på att det bor stora ryskspråkiga minoriteter i till exempel de baltiska staterna.

Har du några ord till framtida ryskstudenter?

Fördelen med att läsa ryska är att man måste ägna så mycket tid åt det. Man måste arbeta systematiskt, på så sätt får man också mycket lättare att lära sig andra språk när, man redan har fått sig en duvning. Med tio timmars studier i veckan når man inte några resultat, så plugga hårt och åk till ett ryskspråkigt land! Praktisera språket i en miljö där det används.

Mårten Ehnberg

Mårten Ehnberg

Mårten Ehnberg använder dagligen sina ryskakunskaper på jobbet på Utrikesdepartementet. Han har hand om Rysslands relationer gentemot Sverige och EU. Det är ett omväxlande och spännande jobb som kan handla om allt möjligt från människorrätt till miljöfrågor till politiska relationer.

Mårten kombinerade sina studier i statsvetenskap med ryska och blev på så sätt speciell på arbetsmarknaden. Han började sin karriär med praktik på ambassaden i Kiev och stannade sedan kvar och jobbade på OSSE-kontoret i Ukraina.

Om ryska-studierna på SU säger han att det var roligt och tufft. "Det är bra lärare och högt tempo vilket gör att studierna ger mycket. Sedan är slaviska institutionen så trevlig också, man känner sig delaktig och välkommen på ett unikt sätt", tycker Mårten.

- Att läsa ryska är ett smart yrkesdrag, säger Mårten. Man blir attraktiv på många arbeten då det finns relativt få slavister i Sverige. Sverige är 10:e största investeraren i Ryssland, vilket är väldigt mycket om man tänker på vilket litet land Sverige är, så läser man t ex ekonomi och ryska finns verkligen möjligheter.

Mårtens råd till nuvarande och blivande studenter låter så här:
- Det är bra att tidigt tänka på vad man vill med sina ryskastudier för att på så sätt kunna anpassa sina studier mot sitt mål redan från början.

Satu Holm

Satu Holm

Tjugotvååriga Satu Holm från Björneborg flyttade till Sverige enkom för att studera ryska. Intresset för ryskan väcktes med hjälp av den norske schlagerstjärnan Aleksander Rybak, ursprungligen från Vitryssland.

Satu ägnade sig först åt självstudier och lärde sig det ryska alfabetet på egen hand. På hemorten fanns inga möjligheter att studera språket och för att bli antagen till studier i ryska på högskolenivå i Finland var hon tvungen att ha mycket goda förkunskaper. Några möjligheter att läsa på nybörjarnivå i Björneborg fanns heller inte. 

– Det var faktiskt mina föräldrar som uppmuntrade mig att läsa på universitetet. När det var så höga antagningskrav till universiteten i Finland så började jag undersöka vilka alternativ det fanns, så hittade jag nybörjarkursen i ryska på dåvarande Slaviska institutionen på Stockholms Universitet, sökte och kom in! Det var först efter att jag blivit antagen som jag insåg att jag då skulle vara tvungen att flytta till Stockholm, haha!

Till våren ska Satu skriva sin kandidatuppsats i ryska för att sedan kunna avlägga kandidatexamen. I framtiden skulle hon vilja arbeta som tolk eller översättare. Slaviska beskriver hon i varma ordalag.

– Atmosfären på avdelningen är så bra, lärarna är vänliga och hjälpsamma. Man känner sig alltid väldigt välkommen som student. 

Har du några råd till framtida studenter?

– Ja. Ge absolut inte upp bara för att en enstaka tenta kanske går dåligt! Viljan är central när det gäller studier i ryska. Kämpa!

Tova Höjdestrand

Tova Höjdestrand

Tovas huvudämne är socialantropologi, men utan sina kunskaper i ryska hade hon inte kunnat skriva sin doktorsavhandling som handlar om hemlösa i Sankt Petersburg. Hon gav sig ut på ett äventyrligt projekt som innebar att hon under tio månader bodde i staden och hängde på soppkök, järnvägsstationer och andra tillhåll för utslagna människor.

Tova blev intresserad av Ryssland genom Next Stop Soviet-rörelsen i slutet av 80-talet. Det var en form av kulturutbyte mellan Ryssland och Skandinavien. Massor med unga svenskar åkte till Ryssland och ryssar kom till Sverige. På så sätt fick Tova ryska vänner och bekanta, och i flera år hade hon nästan alltid ryssar boende hemma hos sig. Hon lärde sig en hel del ryska av sina vänner men tyckte att hon kunde behöva komplettera med lite studier. Hon läste först ryska på komvux och gick sedan en kurs i St Petersburg. När hon kom hem läste hon Ryska 1 och nästan hela Ryska 2 på Slaviska institutionen.

Efter avhandlingen har Tova fortsatt att jobba lite med frågor som inte kunde tas upp i avhandlingen, exempelvis prostitution. Våren 2006 var hon volontär i en hjälporganisation för prostituerade och hivsmittade och var med och delade ut kondomer och goda råd på förortsboulevarderna.

Idag jobbar Tova på Socialantropologiska institutionen. Dessutom är hon en av de ansvariga för den stora ICCEES-kongressen som ska gå av stapeln i juli i Stockholm. (International Council for Central and East European Studies)

- Ryskan är ju ett världsspråk och det är alltid bra att kunna i språk, säger Tova. I Ryssland kan det vara svårt att ta sig fram utan kontakter och utan att känna folk, och det bästa sättet att lära känna folk är ju som bekant genom att prata deras språk. Det är något särskilt med Ryssland också, något som gör att man gärna återkommer.

Lova Meister

Lova Meister

Att Lova började läsa tjeckiska var mest av en slump. Hon ville läsa språk men hade i början av terminen ingen studieplats och hoppade på kursen i tjeckiska bara för att det råkade finnas lediga platser. Hon stannade kvar, för läraren hon fick var kunnig och inspirerande och studierna var enligt Lova synnerligen intensiva och givande. Hon läste 80 poäng tjeckiska, (motsvarande 120 hp i nya systemet) och fick sedan stipendium att läsa vidare i Prag. Där blev hon sedan kvar i fem år efter examen och arbetade som tolk, översättare och lärare i svenska.

Idag driver hon bokförlaget Aspekt som ger ut samtida tjeckisk skönlitteratur, tillsammans med två kollegor. Alla tre översätter själva modern tjeckisk litteratur. Hon jobbar även som undertextare/korrekturläsare och lärare på Stockholms universitet. Tidigare har hon också frilansat som översättare för Europeiska kommissionen.

- Det mesta jag gör är alltså på något sätt relaterat till mina språkstudier och jag har haft en enorm nytta av dem. Jag har ju delvis format hela min yrkeskarriär efter dem och språk är grunden för hela min yrkeskompetens.

Lova tycker det är viktigt att tänka i ett längre perspektiv. Om man kombinerar språkstudier med någon yrkeskompetens kan man skapa en konkurrenskraftig profil. Översättning, tolkning och undervisning är discipliner som ligger nära till hands men språk i kombination med ekonomi, juridik eller andra fackämnen kan ge mycket värdefull spetskompetens. Tjeckiska är ett litet språk men det är inte heller många som behärskar det, vilket kan göra att man får erbjudanden och möjligheter på ett helt annat sätt än med större språk.

Kristin Nilsson

Kristin Nilsson

Kristin har alltid varit intresserad av språk och när det var skid-VM i hemstaden Falun blev just ryskan objekt för hennes intresse. Staden kryllade av ryssar och försäljare sålde ryska saker och rysk mat.

Studierna i ryska på Stockholms universitet var otroligt givande men också tuffa.

- Jag är väldig nöjd med studierna på Slaviska, säger Kristin, det är högt tempo och hög kvalité rakt igenom, tycker jag.

Kristin har fått alla sina jobb tack vare ryskan. Hon har bland annat arbetat som behandlingsassistent i flyktingfamiljer och som lärare/handledare i ett marknadsprojekt för invandrare.

- Det har inte alltid varit några högstatusjobb, men det har alltid varit väldigt roligt att kunna använda sig av ryskan och att lära sig något nytt varje dag, säger hon.

Kristin tror att det alltid är bra att ha lite ovanliga kunskaper. Till exempel samhällsvetare finns det jättemånga av, och då är det bra att ha något extra ess i rockärmen. Och i och med att ryskan är ett så stort språk och ligger oss så nära geografiskt så kommer vi nog behöva fler rysktalande i framtiden.

Kristins råd:
- Oj, att inte missa slaviska puben måste det bli! Sedan såklart att försöka prata ryska även på fritiden. Det är ju först och främst genom att prata språket man lär sig att kommunicera avslappnat.

Fredrik Rinder

Fredrik Rinder

Våren 2017 ska nittonårige Fredrik Rinder läsa kursen Polska II på Slaviska avdelningen. Det var ett stort språkintresse som tog honom till Stockholms Universitet, tidigare har han även varit på utbytesstudier i Tyskland. Av alla de slaviska språken var det polskan han fastnade för. Polsk kultur och film har varit några av inkörsportarna till språket.

Min personliga koppling till Polen och polskan är inte väldigt stark, men min mammas mosters man kommer från Polen! Många andra studenter har en eller två polsktalande föräldrar. Jag valde polska för att det är ett väldigt intressant språk, och för att jag gillar hur det låter!

Fredriks intryck av Slaviska avdelningen och undervisningen i polska är gott.

– Vi var en relativt liten skara när jag började, vilket var bra. Man fick mycket uppmärksamhet som student, lärarna och lärarna är väldigt engagerade. Stämningen på institutionen är allmänt skön! Man får hjälp med det man behöver.

I framtiden vill Fredrik syssla med språk, men inom vilket område är han ännu inte helt säker.

Det finns många potentiella områden där språkkunskaper behövs idag och möjligheten att utforma sin egen utbildning är god här.

Staffan Skott

Staffan Skott

Tanken var egentligen att Staffan Skott skulle läsa litteraturhistoria och som förberedelse inför det skulle han läsa ryska. Men ryskastudierna var så spännande att han blev fast och någon litteraturhistoria, det blev det aldrig.

Staffan läste ryska 1961 i Stockholm, och Slaviska institutionen hade rykte om sig att vara modern med praktisk inriktning. Det stämde, och Staffan tycker att lärarna var underbara och stora personligheter.

Sedan har han gjort en lång yrkeskarriär. Han har översatt en rad böcker från ryska till svenska och och skrivit flera själv med koppling till Ryssland, t ex om den sista tsarfamiljen och om kommunismen. Han har jobbat som vaktman på svenska ambassaden i Moskva, som reseledare i Ryssland och tolk. Som jounalist på Aftonbladet och Dagens Nyheter bl a. Ja, listan kan göras lång och man kan bara konstatera hur mycket man kan använda sina ryskakunskaper till!

Ryssland är ett stort land som ligger nära och det händer mycket i regionen nu, men Staffan tycker det är viktigt att man ska ägna sig åt ryska bara om man tycker det är roligt.

Frank Svensson

Frank Svensson

Slaviskas alumn Frank Svensson arbetar idag på Utrikesdepartementet och har tidigare även haft möjligheten att arbeta med marknadsföring och media. Förutom ett stort språkintresse har Frank en längre studiebakgrund med utbildningar inom både teknik och ekonomi.

– Gedigna språkkunskaper, gärna med en teknolog eller en ekonombakgrund, efterfrågas på den internationella arbetsmarknaden. För att lättare sticka ut kan det dessutom finnas en poäng med att satsa på ett ”mindre” språk, som just tjeckiska. Det räcker inte i dagens stenhårda konkurrens att behärska några av världsspråken. Institutioner, internationella organ och multinationella företag efterfrågar en mix av medarbetare som kan verka i en mängd olika miljöer. 

– Franska, tyska eller spanska kollegor brukar inte reagera nämnvärt om du försöker föra en dialog med dem på ”deras” hemspråk vid ett internationellt möte. Vad beträffar den tjeckiske diplomaten bemöts man däremot i regel av en mycket positiv reaktion.

Frank avlade en kandidatexamen i tjeckiska 2013. Hans kandidatuppsats handlade om den nya tjeckiska filmvågen, där han granskade skillnader mellan manus och film. 

– De flesta känner nog till att de sovjetiska satellitstaterna präglades av hård censur. Något mer okänt är att det fanns det perioder i den tjeckoslovakiska filmhistorien då censuren med kreativa medel tydligt kunde kringgås och motarbetas. Jag lärde mig oerhört mycket av att se hur ord kunde ändras eller hur de fick en förändrad innebörd i ett senare audiovisuellt skede för att undgå censorerna. Paradoxalt är det därför mycket tack vare censuren som humorn och kritiken blev så utstuderad och vass. 

Hur trivdes du på Slaviska?

– Det var en fantastisk tid! Med relativt små klasser kände jag en mer direkt och nära relation till läraren och institutionen som inte hade varit möjlig om jag hade valt att läsa ett annat språk. Små klasser möjliggjorde samtidigt för studenterna att vara väldigt flexibla med sina studier. Scheman kunde anpassas om behov uppstod och utbildningen kändes skräddarsydd efter just dina behov och önskemål.

Till sist, har du några tips till framtida studenter?

– Det gäller att fullfölja utbildningen och våga avsätta tid för sina studier! Grundläggande kunskaper kan innebära en värdefull dörröppnare i en ny relation, men ska du skapa dig en attraktiv profil krävs att du behärskar det nya språket fullt ut.

Fredrik Wadström

Fredrik Wadström

Fredrik Wadström jobbar som utrikeskorrespondent på Sveriges Radio och ansvarar för Ryssland och alla forna sovjetrepubliker utom de baltiska. Jobbet innebär nyhetssändningar från till exempel Ukraina, Moldavien och Kaukasus när det händer något, men också mindre eller större reportage om allt möjligt i regionen.

Fredriks intresse för Ryssland föddes när han tillsammans med sin dåvarande flickvän, nuvarande hustru, åkte till St Petersburg. Hon skulle läsa en termin vid universitetet, ett utbyte arrangerat av slaviska institutionen i Stockholm, och han skulle ”bara” följa med. Väl på plats blev Fredrik helt betagen och sedan ville han också lära sig ryska. Han var då redan frilansande journalist och nu öppnades ett helt nytt intresseområde med möjligheter till mer jobb. Hemma i Sverige igen läste han ryska upp till och med B-nivå (nuvarande Ryska II) på Stockholms universitet.

- Studierna var toppen, verkligen bra, säger Fredrik. Han som varit i Ryssland och redan kunde lite, insåg vikten av att ha en teoretisk bas för kunskaperna.

- Ryskan är ett så tekniskt avancerat språk. Det är en nödvändighet att lära sig den grammatiska grunden. Vi gjorde nästan matematiska system av grammatiken och jag lärde mig massor utantill. Och sedan är det bra att varva studierna med så mycket praktisk tillämpning så möjligt. Ett perfekt upplägg för den som vill lära sig språk.

- Pluggar man ryska kan man verkligen ha användning av språket. Ryssar är fortfarande dåliga på främmande språk, säger Fredrik. Det gäller också unga ryssar i storstadsregionerna. Med tanke på hur stort Ryssland är och hur mycket som händer här så behövs det folk som behärskar det ryska språket. Ryska är dessutom gångbart i hela regionen, och behärskar man ryska så tar man sig fram nästan överallt. Det är stor efterfrågan på sådant folk i den här delen av världen.

Fredriks råd: Slarva inte med det teoretiska! Ryska är skoningslöst och ge allt i grammatiken, då har du en grund. Se också till att få massa praktisk övning. Vistas i miljöer där det pratas ryska, res och upplev!

Rikard Wennerholm

Rikard Wennerholm

Rikards intresse för de slaviska språken började med film. Som ung lät han sig hänföras av Tarkovskijs underbara filmer och började läsa ryska. Filmintresset förde honom vidare till Kieslowski och snart hade han fastnat för det polska språket och för den polska kulturen. Men intresset innefattade även Centraleuropa och han studerade också tjeckiska och slovakiska. Rikard läste åtskilliga kurser i ryska, polska och tjeckiska vid Slaviska institutionen i Stockholm, men han reste också mycket. Han tillbringade ett helt år vid Warszawas universitet, han gick olika sommarkurser och åkte på utbyten. Allt möjliggjordes tack vare ständig hjälpsamhet och undervisning från Slaviska institutionen, säger Rikard.

Efter studietiden jobbade Rikard som timlärare i polska vid Slaviska institutionen och sedan blev han frilansande översättare. 2005 flyttade han till Prag och undervisade där i svenska. 2009 fick han jobb som ordinarie översättare vid EU-parlamentet i Luxemburg. Nu studerar han även kroatiska. Språken blev hans karriär och levebröd.

- Det är viktigt med slaviska språk, säger Rikard. 2004 blev polska, tjeckiska, slovakiska och slovenska officiella EU-språk och dessa blir alltmer viktiga i dagens Europa. Polska är lika stort som spanska inom EU. Det behövs fler lärare, mer kunskap och mer utbyte och samarbete. Massor med svenska företag finns etablerade i Centraleuropa och snart behövs en hel generation av nya översättare.

Rikard råd låter så här: "Skaffa en stadig språklig och teoretisk grund på universitetet i Sverige, det är halva nöjet, och ge er sedan ut i världen! Studera i länderna, gå utöver kursplanerna, lär känna tjecker och polacker i Sverige och på plats, res och upptäck, njut av allt som hör studenttiden till. Bli sedan, efter behag och läggning, forskare, lärare eller översättare. Kombinera språkkunskaperna med andra yrken! Dagens Europa är flerspråkigt, inte enspråkigt. Och man får inte bara alla dessa ovärderliga nycklar till andra kulturer, man får även ett synnerligen sunt perspektiv på Sverige och det svenska."

 

Kontakt

Studievägledare, slaviska språk
På denna sida