De internationella kurserna inom Civis-alliansen kombinerar en virtuell del med en fysik del på plats vid ett av alliansens medlemsuniversitet. För Civis-kursen ”religious minorities in Early Modern Europe” ägde den fysiska delen av kursen rum i Aix-en Provence i Frankrike.
Efter en termins utbildning till curator bestämde sig tre alumner för att ta saken i egna händer och hitta sätt att få praktiska erfarenheter av utställningsarbete. Resultatet blev ett curatorkollektiv som nu är aktuella med sin första utställning.
Humtank, som består av representanter från 14 medverkande lärosäten, firar tioårsjubileum. Tankesmedjans syfte är att upplysa om humanioras betydelse samt verka för en rättvis fördelning av utbildningsresurser och en humanioravänlig forskningspolitik. Forskare vid Stockholms universitet har varit med sedan starten.
Universitetets konsthall Accelerator var fullsatt när Masterprogrammet i miljöhumaniora invigdes den 5 september. Här möttes studenter, allmänhet, kollegor och forskare från flera institutioner och andra lärosäten.
Samhällskollapser har fascinerat och skrämt människor i alla tider. Vad händer egentligen när en civilisation kollapsar? Hur väl stämmer vår bild av "kollapsen" med historiska exempel? Det berörs i avsnittet "Civilisationers undergång" av P3-podden "Dystopia", där bland andra professor Fredrik Charpentier Ljungvist medverkar.
Seminarierna äger rum i Rum A900 (Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer) eller i Gula Villan (Minerva), Svante Arrhenius väg 33.
Arkeologer och glaciologer från Stockholms universitet, Silvermuseet, Ájtte och Västerbottens museum har under de gångna veckorna inventerat smältande snöfläckar i delar av svenska Sápmi.
En studie ledd av arkeologer kastar nytt ljus över det isolerade medeltida samhället Las Gobas i norra Spanien. Förutom isolering och ingifte i gruppen (endogami) har forskarna också identifierat variolaviruset, vilket kan ge en ny förklaring till hur smittkoppor kom in på Iberiska halvön.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Är du masterstudent i historia med intresse för tidigmodern tid? Står du inför att skriva uppsats våren 2025? Nätverket för tidigmodern historia bjuder in till workshop om tidigmodern tid 14–15 november 2024 – välkommen med din intresseanmälan senast 1 oktober!
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
Är du intresserad av runstenar? Då ska du ladda ned appen ”Svenska runstenar”. I de olika landskapsguiderna kan du med hjälp av en interaktiv karta se exakt var det finns runstenar i Sverige – du får veta om det är lätt att ta sig dit och i vilket skick stenen är. Appen är utvecklad av runforskaren Sofia Pereswetoff-Morath vid Stockholms universitet tillsammans med Umami Produktion.
Augusti 2024 pågår nya undersökningar av Elefanten, 1500-talsvraket av ett av Gustav Vasas stora Örlogsskepp som ligger på havsbotten utanför Björkenäs norr om Kalmar.
I en ny bok ger 16 författare olika perspektiv på vilken betydelse Riccoldo da Monte di Croces texter haft för historien om medeltida och moderna kristna-muslimska relationer.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Den här kursen är för dig som är intresserad av sambandet mellan språk och propaganda och vill lära dig mer om politiskt språkbruk i Tyskland 1933-1989.
En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.
Biskop Teodomiro av Iria Flavia ska enligt legenden ha upptäckt aposteln Jakobs grav efter ett ljussken. Men existerade Teodomiro i verkligheten? Forskare vid Stockholms universitet har nu undersökt om biskop Teodomiro var mer än en legend.
Getter var länge vanligt förekommande inom lantbruket, men sågs också under lång tid som skadliga för skogen. Från 1800-talet mitt finns mer regelbundna statistiska uppgifter om antalet getter.
Allmänheten inbjuds till en öppen seminarieserie i det nya Masterprogrammet i miljöhumaniora, som invigs den 5 september. Invigningen sker på Stockholms universitets konsthall Accelerator och alla intresserade är välkomna. Programmet är det första i Sverige med inriktning miljöhumaniora.
I dagarna gjordes en undersökning på vraket efter Gustav Vasas krigsskepp Kraveln som sjönk i Nämndöfjärden. Dykningarna var ett samarbete mellan marinarkeologer från Sverige, Finland och Storbritannien och utfördes med stöd från stiftelsen Voices of the Ocean. Undersökningen är en fortsättning på ett långt och givande samarbete mellan svenska och engelska marinarkeologer som har pågått sedan 90-talet.
Chiffer har genom historien använts för att bevara många hemligheter. Beáta Megyesi leder ett tvärvetenskapligt projekt där bland andra språkvetare, datavetare och historiker använder AI för att avkoda hemliga dokument.
Den 20 och 21 maj 2024 besökte professorn Jean-Michel De Waele Stockholms universitet. Under sitt besök höll han en föreläsning om Belgiens historia och deltog i ett seminarium om relationen mellan sport och politik.
Fredrik Charpentier Ljungqvist har gjort en omfattande statistisk kartläggning av 31 europeiska länder. Här blottläggs snabba förändringar i Europa, och en hel del saker som säkert förvånar många.
Martina Berggrens masteruppsats ”Matfusk. Livsmedelskontroll och livsmedelslagstiftning i Stockholm 1880–1930” har belönats med Samfundet S:t Eriks, Stadsarkivets och Stockholmia – forskning och förlags pris för bästa magister- eller masteruppsats om Stockholm.
Mitt i arbetet med att färdigställa ett bokprojekt och läsa masteruppsatser fick Pär Frohnert beskedet från rektor: han har blivit befordrad till professor.
Priset delas ut av Birgittastiftelsen till forskare eller andra förtjänta som bidragit till kunskap om kulturarvet kring Heliga Birgitta och hennes tid
SASUF, the South Africa-Sweden University Forum, är ett samarbetsprojekt mellan 40 partneruniversitet i Sverige och Sydafrika. Den 14 maj, under den årliga forsknings- och innovationsveckan som anordnas inom SASUF, besökte 15 rektorer från sydafrikanska universitet SUBIC – Stockholm University Brain Imaging Centre.
Forskare och studenter från Stockholms universitet bedriver just nu arkeologiska utgrävningar av Treby borg på Öland. Utgrävningen är del i ett stort forskningsprojekt för att öka kunskapen om Ölands ringborgar.
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Hur upplevdes glädje förr i tiden? Och hur kan genetiker, arkeologer och språkvetare tillsammans lösa gåtor från människans förhistoria? Vetenskapsradion historia möter idéhistorikern Anneli Drakman och Jenny Larsson, professor i baltiska språk, vid Stockholms universitet.
Nu utkommer den tredje och sista Bildningsboxen, med essäer från magasinet Anekdot och Bildningspodden förpackade för en läsande allmänhet. Läs om allt ifrån feministfilosofer på resa till hur borrmaskiner på havsbottnen kan avslöjar hemligheter om planetens framtid.
The Blix Seminars are organised with support from the Helge Ax:son Johnson Foundation and the Magnus Bergvall Foundation and usually gathers on Wednesdays, 3 PM at Gula villan (Svante Arrhenius väg 33).
Är humaniora som vetenskap en lyx som universiteten kan ägna sig åt i goda tider? Eller är humanistisk kunskap en så självklar del av vår vardag att vi kanske inte ser dess betydelse för samhällsutvecklingen?
Utforska miljöhumaniora med nya masterinriktningar, studiegångar och kurser på avancerad nivå. Utbildningen ger dig insikter i de relationer och den makt som uppstår mellan människa, djur, natur och teknik på sätt som utmanar och vidgar din föreställningsförmåga. Inriktningen startar höstterminen 2024 vid Stockholms universitet.
Nya insikter om örlogsskepps stridsplattformar och en unik vapenkista från senmedeltid. Det är några nya resultat från studier av det danska flaggskeppet Gribshunden/Gripen som sjönk i Blekinge skärgård år 1495.
Stockholms centrum för globalt samarbete (Stockholm Center on Global Governance, SCGG) är ett internationellt tvärvetenskapligt centrum för forskning om globalt samarbete.
En forskar om historiska museiutställningar, en om kanoner och en om svartek. Gemensamt har de intresset för bruk och återbruk av kulturarv och dess betydelse. Inom ramen för forskningsprogrammet Den glömda flottan har de, förutom sina egna projekt, möjlighet att över disciplin- och organisationsgränser fritt inspireras i gemensamma frågeställningar.
Vraket från det stora krigsfartyget Elefanten ligger på havsbotten utanför skeppsgården i Kalmar. Historiker Ingvar Sjöblom ingår i ett pågående internationellt och tvärvetenskapligt samarbete som nyligen fått stöd för att undersöka vraket på närmare håll sommaren 2024.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Bakterieförgiftning via mat och vatten – men också via kontakt som kyssar – orsakade mycket lidande under stenåldern. Sjukdomar som idag kan behandlas med antibiotika var då dödliga, visar en ny studie.
Lång praktik och möjligheten att använda sig av sina tidigare studier var några av de saker som lockade när Noa Persson valde att läsa Kulturvetarprogrammet. Programmet gav såväl teoretiska som praktiska tillämpningar av sådant han läst inom sitt huvudområde konstvetenskap – men inspirerade även till nya drömmar.
Nordic Korean Studies Days (NBKSD) grundades av universiteten i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Stockholm och Åbo. Nu utökas detta internationella undervisningssamarbete till att omfatta lärare och studenter från universitet i Baltikum.
När började forskare publicera vetenskapliga artiklar och hur har synen på kunskap förändrats över tid? Idéhistorikern Staffan Bergwik gör några nedslag i historien om universitetens framväxt.
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
Den 11/4 går konferensen "Religiøse udviklinger og overgange i Skandinavien i det første årtusinde e.v.t. - Et ide- og inspirationsseminar" av stapeln.
Med anledning av att det snart är 500 år sedan den första svenska översättningen av Nya testamentet utkom av trycket ordnas en tvådagarskonferens med presentationer och föredrag kring översättningen ur olika perspektiv: språkhistoriska, kulturhistoriska, teologiska, bokhistoriska, kyrkohistoriska, liturgihistoriska, musikvetenskapliga, översättningshistoriska och verkningshistoriska.
Den 7 februari anordnade HBC en boklansering inklusive samtal om Hans Blix' senaste bok "A Farewell to Wars. The Growing Restraints on the Interstate Use of Force" som utkom på Cambridge University Press i november 2023) mellan författaren och Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid SU.
I år delar Riksantikvarieämbetet ut drygt 18 miljoner kronor i form av FoU-anslag till flera forsknings- och utvecklingsprojekt. Pengarna går bland annat till projektet "Farliga kulturarv? Ekologiska och sociala konsekvenser av tidigmodern metallutvinning i fjällvärlden, igår, idag och i framtiden" som leds av Jonas Monié Nordin.
Seminarierna genomförs med hjälp av anslag från Helge Ax:son Johnsons stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse och äger rum på onsdagar kl. 15 i Gula villan, Svante Arrhenius väg 33.
Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder.
Intervju med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, och docent i naturgeografi, vid Stockholms universitet, om klimathistoria och dess relevans för samtiden och framtiden.
Just nu pågår SVT:s största historiesatsning någonsin: Programserien ”Historien om Sverige” hade premiär den 5 november. I tio avsnitt över två säsonger får vi följa berättelsen om Sverige ända från istid till nutid. Och Historiska institutionens forskare är med.
Tre forskare från Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet kastar ljus över dödssynderna högmod och vrede. Mårten Snickare, professor i konstvetenskap, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och Jens Ljunggren, professor i historia, har bidragit till Riksbankens Jubileumsfonds årsbok med sina insikter genom att delta i UR:s panelsamtal.
Stockholm Studies in Late Roman and Early Byzantine Solidus Coinage är en referee-granskad publikationsserie som ges ut av Numismatiska forskningsgruppen.
SVT:s största historiesatsning någonsin, "Historien om Sverige" har just dragit igång, och över 300 experter är involverade i produktionen, inklusive cirka 20 forskare från Stockholms universitet. Dessa forskare, som representerar olika humanistiska institutioner inom universitetet, spelar en central roll i att förse serien med faktagranskning, intervjuer och expertis som sträcker sig över olika tidsperioder och områden inom humaniora.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Olov Lund disputerade i ekonomisk historia i september 2022 med en avhandling som under 2023 kom att prisas av både Kungliga Vitterhetsakademien och Högskoleföreningen. Här får vi reda på vilka processer och arbetssätt som ligger bakom framgångarna.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Tre av institutionens associerade forskare, Stina Malmén, Emma Rosengren och Maria Wendt, medverkar i det senaste temanumret ”Feministiska perspektiv på krig och fred” i Tidskrift för genusvetenskap.
I ett nytt forskningsprojekt undersöker Fredrik Charpentier Ljungqvist tillsammans med forskare från tre olika discipliner hur spannmålspriser och livsmedelsstress påverkade olika delar av Europa från 1500-talet till 1800-talet.
The Hans Blix Centre, in cooperation with the Swiss Embassy in Stockholm, organized a workshop about Sweden's and Switzerland's roles in the Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) in Korea since 1953.
Analysverktyget Nodegoat är ett av flera digitala verktyg som kan hjälpa forskare inom humaniora att hantera och visualisera sitt material. Docent Sune Bechmann Pedersen, som leder det Digitalhistoriska seminariet, arrangerade i oktober en workshop där forskare och doktorander från flera universitet fick pröva på och diskutera hur digital visualisering av data kan användas inom humanistisk forskning.
Idag lämnar Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset över sitt slutbetänkande till kulturministern, om de kränkningar och övergrepp som begicks av svenska staten under 1800- och 1900-talen. Forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet har spelat en viktig roll i arbetet. Resultatet av granskningen ska bidra till att ge minoriteten en kollektiv upprättelse och främja försoning.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Den 27 oktober försvarade Daniel Stridh framgångsrikt sin avhandling "Ambivalent solidaritet - Nation, migration och rasifiering i Svenska Kommunalarbetareförbundet 1972–2002".
Hans Blix centrum arrangerade i samarbete med schweiziska ambassaden i Stockholm en workshop om Sveriges och Schweiz' roll i Neutrala nationernas övervakningskommission (NNSC) i Korea sedan 1953.
För tredje året i rad genomför Institutionen för arkeologi och antikens kultur, i samarbete med Svenska institutet i Aten och den grekiska eforian en marinarkeologisk undersökning utanför bronsåldersbosättningen Asine på Peleponnesos i Grekland.
Går det att spela sig igenom en avhandling i historia? I nydisputerade Olof Blomqvists historiska spel kommer vi närmare de val och kval som en europeisk 1700-talsstad kunde ställas inför. Historiska institutionens kommunikatörer tog sig an uppdraget. Så här gick det.
Den 1 september började Emma Flärd och Wilhelm Ljungar sina doktorandstudier vid Historiska institutionen. Därmed startar också två nya forskningsprojekt med helt olika fokus.
Stort grattis till Josefine Berndt, som den 15 september försvarade sin avhandling "Polisfrågan i svensk politik. Reformer och institutionell förändring 1875–1965".
Kung Carl XVI Gustaf har suttit på tronen i 50 år. Jubiléet uppmärksammades den 10 september då forskare vid Stockholms universitet tillsammans med skådespelare från Dramaten belyste olika aspekter av forskning om monarkin i en föreställning på Cirkus i Stockholm.
Att gå till skolan. Det har barn gjort sedan den allmänna folkskolan infördes i Sverige på 1840-talet. Men vilken roll spelade skolvägen i barns liv? Hur såg den ut och hur långt gick barnen?
2015 attackerar terrorsekten IS världsarvsstaden Palmyra i Syrien. Tempel sprängs, statyer förstörs och museitjäntemän halshuggs. I veckan släpps boken "Förgör de falska gudarna". Och Jesper Huor, en av författarna, förklarar valet av titel: – Det sägs i de förstörelsevideor som den Islamiska staten publicerade i sina medieflöden, säger han till Studio Ett.
Inom programmet för medeltidsstudier finns möjligheten att delta på programmet European Diploma in Medieval Studies (DEEM) som organiseras inom Erasmus+ i Rom. En student som tog chansen att studera och bo i Rom under föregående termin är Wilhelm Ljungar. För att bli inspirerade inför kommande terminer passade vi på att fråga Wilhelm om studierna i den eviga staden.
Den 16-17 November 2023 hålls ett möte för doktorander inom medeltidsstudier i Norden på Universitetet i Bergen. Mötet organiseras av Centrum för Medeltidsstudier vid Stockholms Universitet i samarbete med Institutt for arkeologi, historie, kultur- og religionsvitenskap vid Universitetet i Bergen.
För bara några dagar sedan kom boken "Scandinavia in the Middle Ages 900–1550. Between Two Oceans" av Kirsi Salonen och Kurt Villads Jensen ut på Routledge. Kurt Villads Jensen är professor i medeltidshistoria vid historiska institutionen på SU och föreståndare för Centrum för Medeltidsstudier. För att markera publikationen berättade han lite mer om boken för oss.
Ölands ringborgar påminner om den tid då ön var en rik och viktig handelsmetropol. Men på 500-talet övergavs många av borgarna. Forskare ska nu undersöka vad borgarna kan avslöja om hur dåtidens ölänningar reagerade på klimatförändringar och andra kriser.
Hans Blix centrum, together with its partners Centre for Modern European Studies at the University of Copenhagen and PluriCourts at the University of Oslo, will host the international workshop "Nordic jurists and International Law, 1880s-1970s" between 26 and 28 January. 28 researchers from various disciplines, based at 15 universities in nine countries, will gather in Stockholm to discuss the contribution of Nordic jurists to the rise and evolution of International Law.
Ölands ringborgar påminner om den tid då ön var en rik och viktig handelsmetropol. Men runt år 500 övergavs borgarna. Forskare ska nu undersöka vad borgarna kan avslöja om hur dåtidens ölänningar reagerade på klimatförändringar och andra kriser.
Folkvandringstiden, cirka år 370–600 e.Kr., är benämningen på den tidsperiod i europeisk
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
För knappt 50 000 år sedan vandrade den moderna människan till det norra halvklotet. Där möttes hon av ullhåriga mammutar och noshörningar, kameler och bison. Nu tar ett nytt projekt hjälp av avancerad genetik för att kasta ljus på de långsiktiga konsekvenserna av mötet.
Kursen, som startar hösten 2023, syftar till att ge fördjupade kunskaper om hur komparativa metoder kan användas i historisk forskning i en förmodern kontext.
Hur använder det svenska kungahuset sociala medier för att kommunicera med allmänheten? Medieforskaren Kristina Widestedt forskar om samspelet mellan kungahuset, allmänheten och medierna.
Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms universitet, tilldelas Stora historiepriset 2023. Priset, som är Sveriges största historiepris, delas ut på Sörmlands museum i Nyköping i september.
Vem var egentligen Homeros – om han nu överhuvudtaget existerade? Hur uppstod Homeros berättelser och varför fascinerar de oss än idag? Bildningspodden djupdyker i ett minst sagt mytomspunnet författarskap tillsammans med litteraturvetaren Anders Cullhed.
Marinarkeologer dokumenterar nu överbyggnaden på vraket av Gripen (även känd som Gribshunden), Kung Hans flaggskepp som sjönk i Blekinge skärgård 1495. Fältarbetet ingår i forskning om dåtidens krigsfartyg som maritima stridsplatser.
Nu släpps årets upplaga av Bildningsboxen, ett samarbete mellan bildningsmagasinet Anekdot och bokförlaget Norstedts med syftet att sprida folkbildande essäer till en bred allmänhet.
En ny internationell arkeogenetisk studie där forskare vid Stockholms universitet bidragit med studier av forntida DNA visar att pikterna, som levde i Skottland under tidig medeltid, var en heterogen grupp med lokal genetisk förankring.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Olov Lund erhåller Högskoleföreningens pris för framstående avhandling för ”Nätverksstaten: Statsbildningsprocesser och rumsliga praktiker i senmedeltidens Sverige 1440–1520”.
Att lära sig skriva under antiken var förknippat med tortyr. Klostrens kopister förstörde synen och bröt ryggen under arbetet. Men när boktrycket kom drev det på skrivandet för hand snarare än dödade det. Thomas Götselius forskar om handskriftens litteraturhistoria.
Från att ha varit en förvånansvärt undanskymd gestalt i litteraturhistorien syns modern plötsligt överallt i samtidslitteraturen och debatten. Varför är det så? Och vad kan vi lära oss av historien? BIldningspodden tacklar moderskapet i veckans avsnitt, tillsammans med litteraturvetaren Anna Williams.
Människans förmåga att göra saker i flera steg och vår långa barndom. Det är det som skiljer oss från djuren och som har gjort oss till kulturvarelser. Magnus Enquist och Johan Lind vid Stockholms universitets Centrum för evolutionär kulturforskning förklarar resultatet av tio års forskning.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Den 20 mars mottog ekonomhistorikern Olov Lund Kungliga Vitterhetsakademiens pris för förtjänta vetenskapliga arbeten för sin avhandling "Nätverksstaten. Statsbildningsprocesser och rumsliga praktiker i senmedeltidens Sverige 1440–1520".
Vad är egentligen kvantfysik och varför är ämnet så mytomspunnet? Och vad har det med filosofi och teologi att göra? Bildningspodden tar sig an kvantfysiken i veckans avsnitt.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Hvad vedkommer 1700-tallets kroppe os, der har foden fast fæstnet i det 21. åhundrede? Trine Gaarde Outzen, Lunds universitet, fattar pennan i den Tidigmoderna bloggen.
I taket på Riddarhuset finns Sveriges största tavla – i storlek som en fyra- eller femrummare. Genom att använda ultraviolett ljus och andra tekniker på målningen kan forskarna avslöja mer om hur influenser och tekniker spreds inom konsten på 1600-talet.
Uppretade folkmassor lyckades i slutet av februari 1848 med konststycket att omkullkasta den franska monarkin. Vad var det som hände under det så kallade revolutionsåret 1848 egentligen? Bildningspodden gästas av idéhistorikern John Björkman i veckans avsnitt.
Nora Bergfeldt Broms och Zoé Pochon, doktorander vid Stockholms universitet, var i Turkiet för att delta i en forskarworkshop om forntida DNA när området drabbades av jordbävningen den 6 februari.
Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det sena 1800-talets klarast lysande författarstjärnor. Men vem var hon egentligen? Och hur har hon format den moderna litteraturen?
En och en halv dag på Collegium for Advanced Study i Uppsala för tidigmoderna forskare i alla skeden av sin karriär. Läs mer om workshopen och om ansökan.
Genom att analysera gener från 297 individer funna i arkeologiska lämningar i Skandinavien tillsammans med data om gener från 16 638 i dag levande skandinaver har forskare lyckats påvisa intressanta samband mellan geografi, härkomst och genetiskt utbyte i Skandinavien från romartiden och framåt. Studien visar bland annat att den genetiska variationen ökade under vikingatiden, vilket tyder på att inflyttningen till Skandinavien var särskilt intensiv under denna period.
Seminarium om Sveriges agerande under andra världskriget med särskild hänsyn till humanitära frågor. Huvudtesen är att Sverige förde en småstatsliberalistisk politisk snarare än en småstatsrealistisk som forskare ofta hävdat.
Just nu har Historiska institutionen besök av medeltidshistorikern Gregory Leighton. I en artikel på engelska berättar han om sin forskning och upplevelsen av Stockholm.
Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Många av oss associerar begreppet till ett frågesportprogram i tv - och andra har aldrig ens hört talas om det. Men vad är egentligen kontrapunkt?
På 70-talet växte en ny mansroll fram som en reaktion på husmorsgenerationens likriktade familjeförsörjare. Manlighetsdebattens vågor går höga än idag och uppenbarligen kan mjuka män fortfarande provocera allmänheten. Vad beror det på?
Hur har människor och samhällen anpassat sig till klimatförändringar under historien? Frågan undersöks i ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds av Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Vetenskapsrådet beviljat medel på nästan 25 miljoner kronor för en ny forskarskola i religionsvetenskap med inriktning islamologi. Utlysningen av doktorander kommer att ske under VT 2023.
Fredrik Charpentier Ljungqvist blev den 8 december 2022 av rektor utsedd till professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet.
Migrationsmönstren i östra Medelhavsområdet förändrades över tiden, från en stor regional rörlighet till tätare kontakter med grannar utanför regionen men mindre rörlighet i regionen. Det visar DNA-analyser av iranska skelett i svenska museisamlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad.
Svenskar som begav sig till Brasilien vid sekelskiftet 1900 kom från en situation som påminner om den som många av dagens fattiga länder står inför. Och liksom migranter av idag var de beroende av nätverk och kontakter för sin bosättning. En ny studie i Rig Kulturhistorisk tidskrift kastar ljus på en dold migration.
Gustav Ängeby, Doktorand vid Historiska institutionen, berättar om sin avhandling med arbetstiteln "Scandinavian merchant networks in the Indian Ocean and the Caribbean, c. 1750-1815"
Måndagen den 12 december kommer en av världens främsta egyptologer, Dr. Zahi Hawass, till Sverige för att ge en öppen föreläsning i Aula Magna på Stockholms universitet.
Vad gör vi med den tyske filosofen Heideggers tänkande idag, när vi vet att han själv såg sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Gäst i studion är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola.
Den 1:a november besökte historikern och etnografikern Jesús Campos Latinamerikabiblioteket vid Nilas för att prata om mexikanska festligheter associerade med döden.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Olov Lund är doktorand i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och skriver om statsbildning och statsmaktsutövning i det förmoderna samhället. Här berättar han om sin forskning i Axess TV.
Det blev Guld till Bildningsboxen vid prisutdelningen av Svenska Designpriset i kategorin Redaktionellt/Bok. Formgivare för bildningspodden är Fredrik Andersson och illustratör Anna-Maria Hällgren.
Marinarkeologer från Vrak – Museum of Wreck har hittat vraket av örlogsskeppet Äpplet, Vasas systerskepp. Äpplet sjösattes 1629 och är byggt av samma skeppsbyggmästare som färdigställde Vasa. Fyndet är gjort inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan”, som leds från Stockholms universitet.
Karolina Widerström (1856-1949) var första kvinna att examineras som läkare i Sverige. Som en av sin tids mest framträdande medicinska röster gjorde Widerström viktiga insatser för kunskapen om kvinnors liv och kroppar. Gäster i studion är Lisa Öberg, docent i historia, och Lena Hammarberg, filosofie doktor i pedagogik.
Martyrskapet har en lång och komplex historia. Människor som har kallats martyrer har dött för såväl religiösa som ideologiska övertygelser, men också i förnuftets namn. Gäst i studion är Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.
The book "200 Years of Peace" studies Sweden's two centuries of peace from fresh societal, political and military perspectives. It is the outcome of the Blix Centre's first ever workshop held in April 2020.
I boken "200 Years of Peace" analyseras den långa svenska freden ur både samhälleliga och politiskt-militära perspektiv. Boken är resultatet av centrumets första workshop någonsin som hölls digitalt i början av pandemin i april 2020.
Vilka omständigheter påverkar ifall släktlinjer dör ut? I en ny studie från Stockholms universitet har forskarna undersökt befolkningsdata mer än hundra år bakåt i tiden för att ta reda på varför nära hälften av män och kvinnor i Skellefteåregionen födda 1885–1899 aldrig fick några barnbarnsbarn, trots en hög befolkningstillväxt under perioden.
Med hjälp av avancerad DNA-teknik ska forskare kartlägga människans möte med den vilda faunan i Eurasien. Vad händer när de möts och hur har de påverkat varandra?
Se film med årets Nobelpristagare i medicin Svante Pääbo när han 2017 föreläste om människans ursprung och neandertalarnas DNA i Aula Magna vid Stockholms universitet.
Den nyligen utgivna Natur & Kulturs Globalhistoria 1 & 2 beskrivs av förlagets som något av ett pionjärprojekt med ambitionen att frigöra historieskrivningen från det gamla beroende av nationen och Europa.
Torsdag 22 september öppnade den nya utställningen Flykten från Baltikum på Sjöhistoriska museet. Utställningen bygger delvis på arkeolog och den dåvarande CEMAS-doktoranden Mirja Arnshavs avhandling, som publicerades 2020.
Programledaren för Vetenskapsradion historia promoveras till hedersdoktor den 30 september 2022, efter 22 år av populärvetenskaplig förmedling av historisk forskning som inte behöver vara aktuell för att vara intressant.
–Det finns plats för nyfikenhet och nörderi, och det är väl vad jag tycker att historia är.
I år är det 200 år sedan som de egyptiska hieroglyferna dechiffrerades av Jean-François Champollion. Se film där egyptologen Åke Engsheden förklarar hur hieroglyfer fungerar. Vill du lära dig mer om forntida Egypten erbjuder vi en kurs till våren.
Den 9 september 2022 försvarade Olov Lund framgångsrikt sin avhandling Nätverksstaten - Statsbildningsprocesser och rumsliga praktiker i senmedeltidens Sverige 1440-1520.
Bakom kursnamnet ”Valbar fördjupning” på Historia II döljer sig mycket spännande. Nytt för hösten är till exempel en kurs med fokus på shopping under 1700-talet som hålls av My Hellsing.
Vår sinnebild av pastoralen är en lantlig idyll med herdar och herdinnor i poetiska, storslagna landskap. Är det en mossig genre eller har antikens pastoraler något gemensamt med vår tids vurm för det lantliga? Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria tillsammans med litteraturvetaren Veras Sundin och Anna Blennow, lektor och docent i latin.
Två forskare vid Stockholms universitet tilldelas Pro Futura Scientia XVII och ingår därmed i Riksbankens Jubileumsfonds spetsforskningsprogram. Det rör sig om arkeologen och historikern Eugene Costello samt historikern Iva Lucic.
Hur hänger pennan, puderdosan och vattenledningen ihop med kvinnors frigörelse? Det berättar Karin Carlsson om i boken ”Kvinnosaker” som nu blivit en del i utställningen Her rights!
I november förra året nominerade Historiska institutionen vid Stockholms universitet docent Iva Lucic till en plats på Pro Futura-programmet, och det är med stor glädje vi nu kan berätta att hon som en av fyra unga forskare har antagits till programmet, vilket också innebär att vi får en ny kollega.
Stockholms universitet deltar i en internationell sommarskola i arkeologi, ArchLABS - Archaeological heritage in Late Antique and Byzantine Sicily, som pågår mellan den 3 och 17 juli i Villa del Casale i Piazza Armerina på Sicilien.
I dagarna släpptes boken “The Rise and Fall of the Danish Empire” på SpringerLink förlag, en detaljerad översikt av Danmarks historia under 2000 år, skriven av Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Historiska institutionen, Stockholms universitet och Michael Bregnsbo, Docent vid Syddansk universitet i Odense. I boken berättas historien om Danmark ur ett globalt perspektiv, bortom nationalstatens historia.
I avsnitt 59 av den engelskspråkiga podcasten ”A Flatpack History of Sweden” berättar Thomas Neijman, doktorand vid Historiska institutionen, om striden utanför Visbys murar sommaren 1361.
Biosalongerna och streamingtjänsterna är idag till brädden fyllda med drama i historiska miljöer. Vad betyder det för vår historiesyn idag att vi konsumerar så mycket påhittad historia? Bildningspodden tar tempen på samtida historiska fiktioner och drar linjer till deras historiska föregångare.
I en lång och personlig intervju i tidningen Curie berättar My Hellsing, forskare vid Historiska institutionen, om hur hennes historieintresse väcktes, vägen till doktorsexamen och hur hon vill jobba med att nå ut med sin forskning till en bredare publik.
Frescati vid Stockholms universitet i all ära, men ibland kan förändrade vyer hjälpa den akademiska kreativiteten. Historikern Charlotta Forss gästforskar just nu i Oxford, Storbritannien om bastukultur, hälsa och moral. Vi bad henne berätta lite mer om sin tillvaro.
För att undersöka hur kristna pilgrimer från Europa uppfattade Jerusalem och dess befolkning år 1350–1697 reste Karl Lysén, doktorand vid Historiska institutionen på Stockholms universitet, själv i deras fotspår. Vi bad honom berätta lite mer om sitt projekt och sin tre månaders vistelse i Israel.
Gwendolyne Knight som är forskare vid institutionen har rest till Japan för att jobba två månader i Tokyo, närmare bestämt på Rikkyo Universitetet i Ikebukuro. Här berättar hon kort om hur hon har det där borta.
I medeltidens Sverige användes länge latin för skriftliga avtal när man skulle sälja eller byta bort en gård – om man nu skrev något alls. Oftast klarade man sig utan något skrivet. Man sa och gjorde vissa saker inför en samling vittnen, och kanske höll man fast vid en äldre tradition att lägga en jordtorva från gården i köparens knä. Jonatan Pettesson gästar Språkrådsbloggen.
Professor Joakim Landahl har fått Gerda Höjers pris för sin forskning och sin bok om Fridtjuv Berg ”Politik & Pedagogik”. Priset delas ut av TAM-Arkiv.
Den svenska självbilden präglas av neutralitetspolitik. Men har Sverige verkligen varit neutrala i politisk mening genom historien? Och vad innebär egentligen neutralitet? Bildningspodden reder ut neutralitet och alliansfrihet tillsammans med historikern Susanna Erlansson.
Vad är NFT egentligen? Vad har det med konst att göra? Och varför är vi så besatta av vad som är äkta och vad som är en kopia? Studio Anekdot djupdyker i konstvärldens hetaste samtalsämne tillsammans med konsthistorikern Håkan Nilsson.
Charles Darwin är en av vetenskapshistoriens största ikoner och hans teorier om evolutionen och det naturliga urvalet har haft enormt inflytande. Men vem var Darwin egentligen? Och hur har hans teorier använts egentligen?
Knappt hann pandemin dra sig tillbaka förrän vi åter står inför storskaligt lidande. Vad säger vi egentligen till den som mist en närstående? Vad borde vi säga? Och hur har kondoleanserna sett ut genom historien?
Östersjöns bräckta vatten – vad kan det berätta? Under åren 1450 – 1850 spelade detta hav en unik roll i de omgivande ländernas historia. Havet var en plats för krig men också en transportväg som kunde binda ihop platser med varandra, liksom en resurs för de framväxande staterna runtomkring. Ansök senast 19 april!
Historiska institutionens forskare medverkar i nyhetssändningar med anledning av kriget i Ukraina. Professor Aryo Makko deltog i SVT:s studiosamtal om Tysklands relation till Ryssland och professor Leos Müller diskuterade vad neutralitet skulle kunna innebära för Ukraina i Deutsche Welle, DW News program The day.
Vad innebär neutralitet idag och vad har det varit historiskt? Med kriget i Ukraina som fokus intervjuar Associated Press historieprofessor Leos Müller om begreppet.
Studentföreningen Verdandi spelade en central roll i sekelskiftets folkbildningskultur, bland annat genom sin legendariska serie "småskrifter" som täckte en imponerande variation av ämnen. Vilken roll har Verdandi haft för vår allmänbildning egentligen?
Finns det en konflikt mellan stad och land i Sverige? Går det att prata om ett svenskt "hjärtland"? Hur långt är politiker beredda att gå för att nå landsbygdsväljarna inför årets val? Studio Anekdot djupdyker i den påstådda polariseringen mellan stad och land i veckans avsnitt, tillsammans med urbanhistorikern Håkan Forsell, språkforskaren Charlotta Seiler Brylla och statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen.
Antiken med de gamla grekerna och romarna är en ständigt återkommande referenspunkt. Varför? Hur kan vi förstå antiken idag? Bildningspodden sammanfattar antiken tillsammans med historikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg.
Har väst lovat att inte expander Nato österut? I TV4:s morgonsändning medverkade Aryo Makko, professor i historia, för att förklara Ryssland och Putins skäl till att invadera Ukraina.
FILM OM FORSKNING Vad är egentligen en engångsbinda? En byxkjol? Eller en cykel? För historikern Karin Carlsson är det föremål som berättar historien om hur kvinnor steg för steg fått ökat rörelseutrymme, rättigheter och större makt över sin egen vardag.
Deckaren är en högt älskad och populär litteraturgenre just nu såväl som för 100 år sedan. Vad är det som fascineras oss med deckaren? Varför dras vi till ond bråd död? Litteraturvetarna Carina Burman och Karl Berglund reder ut deckarens historia och lockelse i veckans avsnitt av Bildningspodden.
Har du funderat på att läsa konstvetenskap, eller studera vid Institutionen för kultur och estetik? Vår student Otto berättar om hur det är att läsa hos oss!
Snart ska regeringen fatta beslut om slutförvar av radioaktivt avfall. Förvaret ska vara säkert för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Går det överhuvudtaget att kommunicera med generationer i en så avlägsen framtiden? Studio Anekdot är tillbaka med ett nytt poddavsnitt, om kärnavfallets oerhörda kommunikationsutmaningar.
Pompeji är den ökända romerska staden som år 79 e.Kr. ödelades under ett vulkanutbrott. Men vad vet vi egentligen om Pompeji och dess invånare? Bildningspodden djupdyker i den försvunna staden i veckans avsnitt.
Nu kommer Anekdots essäer i tryck! I maj utkommer "Bildningsboxen", ett samarbete mellan Norstedts förlag och bildningsmagasinet Anekdot på Stockholms universitet.
Niklas Eriksson, docent och forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur och Centrum för maritima studier har givit ut en ny bok som heter Stormaktsskärgård: Marin landskapshistoria utmed farlederna mot Stockholm.
Med hjälp av VR-tekniken i studentprojektet ”Skokloster Experience” kan forskare samarbeta på distans och få tillgång till material som annars är inlåst i arkiv.
Lars "Lasse-Maja" Molin är känd som stortjuven i kvinnokläder. Men vad vet vi om den här mytomspunna personen egentligen? Bildningspodden reder ut ett fascinerande livsöde.
Under en heldag den 24 november 2021, arrangerad av Havsmiljöinstitutet och Stockholms universitets Östersjöcentrum, träffades några av Sveriges fiske- och strömmingsforskare för att diskutera ett historiskt perspektiv på fiske och fiskbestånd längs ostkusten. Nu kan du se filmer från de föreläsningar som gavs under seminariet!
I Facing the Sea - Essays in Swedish Maritime Studies behandlas bågskytte, nationalbilden i maritima tidskrifter, leksaker som maritima föremål, med mera. Denna gång på engelska.
Bilderna av glada fiskare på 1980-talet som håller enorma torskar, nästan större än de själva, är ikoniska och kontrasteras ofta av bilder på små magra fiskar som fångas i dag. Men denna torskperiod var en speciell tid i Östersjöns historia och bör inte betraktas som ett normaltillstånd, säger forskare som sammanställt och analyserat stora mängder information från det senaste århundradet.
1641 upprättades ett vänskapsfördrag mellan Portugal och Sverige och det var också starten på ett återupprättande av handelsförbindelserna länderna emellan. Detta firas med en utställning om skalden och diplomaten António Feijó (1859-1917) som bland annat översatte Strindberg och på så sätt spred skandinavisk kultur i sitt hemland.
Boken En svindlande uppgift: Sverige och biståndet 1945-1975, författad av Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, tillsammans med Urban Lundberg och Mattias Tydén, båda docenter i historia, är med på Stockholms universitets lista över julklappstips.
Annelie Drakman, forskare i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, sitter i redaktionen för de två böckerna Vetenskapens förtrollning och avförtrollning (Daidalos, 2021) och Med tvål, vatten och flit: Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik ca 1870–1930 (Nordic Academic Press, 2021).
Anna-Maria Hällgren, konstvetare vid Institutionen för kultur och estetik, samt konstnär och illustratör på det digitala bildningsmagasinet Anekdot, samtalar i det senaste avsnittet av podden Verket med Per Hedström, konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum, om Carl Larssons monumentala väggmålning ”Midvinterblot”.
En ny artikel om Ulla Bjernes (1890–1969) författarskap, skriven av Boel Hackman, docent i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, har blivit publicerad i tidskriften NORA - Nordic Journal of Feminist and Gender Research.
I Bildningsmagasinet Anekdots podcast Verket, den 24 november 2021, talar Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, om Ovidius (43 f. Kr –18 e.Kr) ”Metamorfoser” - ett litterärt verk från den litterära storhetstiden i Rom.
Den internationella konferensen Photo Albums' Twisted Meanings: Between nostalgia and trauma hålls vid Institute of Art History, Czech Academy of Sciences, i Prag den 25 - 26 november 2021. Vid konferensen gav professor i konstvetenskap Anna Näslund Dahlgren keynote föreläsningen "The Photo Album as a Medium".
Den skola vi vill ha är en reflektion av det samhälle vi vill se, liksom den skola vi har i dag är ett resultat av gårdagens drömmar. Men många av de visioner som dagens skola försöker inkorporera är i grunden oförenliga med varandra, skriver forskaren Petter Sandgren, i en understreckare i Svenska Dagbladet.
Hur länge får man heta Botvid? Forngutniskt personnamnskick i gotländskt epigrafiskt material från 750 till 1500-tal. Ett postdocprojekt som leds av Sofia Pereswetoff-Morath, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.
Vad kan vi ta med oss efter den just avslutade internationella klimatkonferensen COP26? Anekdot tar tempen på klimatfrågan i veckans publiceringar. Studio Anekdot diskuterar klimatet demokratiska status – och Bildningspodden tecknar miljöfrågans historia, från efterkrigstidens pionjärer till dagens Greta-effekt.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, har organiserat panelen "Epicureanism and Stoicism in Women’s Literary Production in 16th and 17th Century Europe", i Sixteenth Century Society & Conference (SCSC) 2021. Panelen organiserades inom forskningsprojektet "En annan humanism: Kvinnliga tidigmoderna fritänkare och subjektivitetens gränser".
Humtankpriset delas varje år ut av tankesmedjan Humtank, tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora, till akademiker som på ett förtjänstfullt sätt bidragit med viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet. 2021 års Humtankpris går till litteraturvetaren Magnus Bremmer, medgrundare av Bildningspodden vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra af Askö deltog i undersökningen av vraket efter M/S Estonia under sommaren 2021. Uppdraget kom från Statens haverikommission, där Electra valdes eftersom hon är ett av få fartyg som har den utrustning som krävs.
Suanne Segovia från Stockholms universitet finns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. Hon är doktorand vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer och medverkande i projektet GlocalClim. Vid COP26 i Glasgow träffar hon bland annat företrädare för ursprungsfolk för att diskutera deras roll i klimatanpassningen. Här finns en intervju från klimatmötet med Suanne Segovia.
När Vogue Scandinavia listar de tio bästa böckerna om skandinavisk stil hamnar Fashioned in the North: Nordic histories, Agents, and Images of Fashion Photography, redigerad av Anna Näslund Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, i topp. Boken är ett mycket insiktsfullt verk skriver Isabella Rose Davey i Vogue Scandinavia.
"Något måste göras!" säger Tanja Schult, docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, om den centralt placerade statyn av den antisemitiske borgmästaren Karl Lueger (1844-1910) i Wien. Att medborgare har sprayat "Schande": "Skam" över hela statyn ser hon som en bra tillfällig lösning, men staden behöver göra något mer beständigt.
Lydia Wistisen, forskare i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, har tilldelats medel från Riksbankens Jubileumsfond för forskningsprojektet Barnet i skräpocen. I forskningsprojektet undersöker Wistisen de många funktioner som avfall har i svenska bilderböcker, barnprogram och barnteaterföreställningar under perioden 1969 till 1977, en period som i tidigare forskning framställts som särskilt fokuserad på miljöpolitik, miljöförstöring och återvinning.
Paris har en historia av att ses som en kulturmetropol. Men varför har staden haft en sådan dragningskraft? Idéhistorikern Cecilia Rosengren och modevetaren Paula von Wachenfeldt gästar veckans avsnitt av Bildningspodden.
Litteraturprofessor Thomas Götselius har tilldelats medel av Riksbankens Jubileumsfond för att under en sabbatical bedriva forskningsprojektet Författarens hand: Till handskriftens litteraturhistoria. Under sin sabbatical kommer Götselius även att vara Visiting scholar vid Bauhaus Universität Weimar.
Vid årets utdelning av medel från Riksbankens Jubileumsfond tilldelades Erika Kihlman, lektor och docent i latin vid Romanska och klassiska institutionen, ca 10 miljoner kronor för att leda ett infrastrukturellt projekt på Kungliga biblioteket.
Ett symposium om studentrörelsen i Finland och Sverige äger rum den 28 oktober kl. 10.00-19.00. Plats: rum 1708, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, är specialiserad på psykoanalytisk teori och tidigmodern litteratur och är författare till boken När vi talar om oss själva: Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén. I det senaste avsnittet av Bildningspodden diskuterar hon hur Jaget har uppfattats och framställs i litteraturen genom historien.
Meike Wagner, professor i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik beviljades ett Advanced Grant för sitt forskningsprojekt “Performing Citizenship. Social and Political Agency in Non-Professional Theatre Practice in Germany, France, Britain, Sweden and Switzerland (1780-1850)”. Nu vill hon att fler humanister söker Advanced Grants från European Research Council.
Sigrid Blombergs skulptur Bebådelsen (1899) är det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum. Den blev en av sin tids mest älskade skulpturer. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik gästar klassikerpodden Verket i bildningsmagasinet Anekdot, tillsammans med Per Hedström, konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum.
Alice är masterstudent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Det roligaste med att läsa idéhistoria tycker Alice är den frihet som finns i ämnesstudierna – praktiskt taget allt, inte minst de fenomen vi tar för mest givna, kan vara objekt för idéhistorisk forskning. Att tänka rätt är roligt, men att tänka fritt är roligare, säger Alice.
Nu kan du se samtalet om vilka möjligheter har Nobelpriset att bidra med de nya kunskaper och lösningar som krävs för mänsklighetens och planetens överlevnad. Annelie Drakman, idehistoriker vid Institutionen för kultur och estetik, medverkar i samthalet. Hon har bland annat forskat om glädjens roll inom forskningen och hur uttryck av glädje använts av framstående fysiker för att definiera forskning som aktivitet och forskaren som person, särskilt kopplat till Nobelpriset.
Bildningsmagasinet Anekdot har tema "brott och straff" i veckans avsnitt. Bildningspodden djupdyker i brottslingens historia och Studio Anekdot reder ut varför vi straffar egentligen.
Hur talade människor i förhistorien och vad talade de om? Det nystartade forskningsprojektet LAMP tar hjälp av ny DNA-teknik för att kartlägga hur förhistoriska människor rört sig geografiskt och hur deras språk har spridits.
Biografin "The Archaeologist In-Between: Olov Janse 1892-1985" (2021) är författad av Anna Källén, Institutionen för kultur och estetik, och Johan Hegardt, vid Södertörns högskola, som båda forskar inom kritiska kulturarvsstudier. I boken beskriver de hur arkeologen Olov Janse medverkat till utbyten mellan museer och politiska institutioner i världen, men utan att bli inskriven i historien.
Nobelpriset speglar samhällets värderingar i en viss tid, säger Annelie Drakman till The Local, och det återspeglar också vilka problem samhället vill lösa.
Jeff Werner, professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik har startat den första svenska universitetskursen på grundnivå i vithetsstudier, som ges Stockholms universitet i höst. Den 18 augusti i år gavs även hans bok "Kritvit? Kritiska vithetsperspektiv i teori och praktik" ut på Studentlitteratur.
Tanja Schult, docent i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik är en av redaktörerna för den nya antologin Performative Holocaust Commemoration in the 21st Century.
Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet, skriver i Forskning och Framsteg med anledning av 100-årsjubileet för den "allmänna" rösträtten.
Vår forskare Jonas Monié Nordin har nyligen undersökt spåren av Sveriges sydligaste kända samiska boplats. Föremålet för utgrävningen var en eldstad som hört till en tältkåta från äldre tid på en plats kallad Lapphällarna i Östervåla, nordvästra Uppland.
Matti Leino och Anna Andréasson Sjögren, båda vid institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet samt Jens Heimdahl från Statens historiska museer presenterar den första av tre delar om Svensk trädgårdshistoria, vid Bokmässan.
Ny forskning visar att korn odlat kring Storsjön, Jämtland, under 1800-talet, är av en annan sort än den som odlades i övriga Sverige och Norge. Odlingsmarken kring Storsjön var god och fröutbytet skedde lokalt, vilket resulterade i ett högst lokalt korn med egen genuppsättning.
Pressen uppmärksammar "En svindlande uppgift". En nyutgiven bok om det svenska biståndets historia skriven av tre historiker från Stockholms universitet.
Vetenskapsrådet har tagit fram en kartläggning över svensk forskning om Förintelsen och antisemitism. Klas Åmark, professor emeritus i historia, har genomfört kartläggningen.
Visioner om ett annat slags samhälle har ofta gått hand i hand med drömmar om en ny människa. Därför är det inte förvånande att föreställningar om utbildning, bildning, lärande och fostran varit viktiga inslag i den utopiska traditionen.
Johan Klingborg, doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, skriver i tidskriften Edda: Nordisk tidsskrift for litteraturforskning, om samtida idéströmningar och mediehistoriska villkor för Karin Boyes roman Astarte (1931).
Den 26 januari 1921 fattade Sveriges Riksdag beslut om allmän och lika rösträtt. Dagen och året firas av Riksdagen och det sätter fokus på demokratins utveckling. Men en rad rösträttshinder kvarstod efter 1921. I samband med rösträttens jubileum pågår ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt från 2018-21.
Nu är Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier officiellt invigt. Här ska forskare från olika dispcliner samlas för att studera indoeuropeiska språk.
Den nya tvärvetenskapliga antologin Arts of Incompletion: Fragments, Drafts, Revisions in Words and Music, publiceras med utgångspunkt i den elfte internationella konferensen för International Association for Word and Music Studies (WMA), som gavs vid Institutionen för kultur och estetik 2017.
Under 2021 firar vi 100 år av allmän och lika rösträtt i Sverige och den 10 september är det hundra år sedan valen med så kallad allmän och lika rösträtt inleddes. Men blev rösträtten verkligen allmän?
Den nypublicerade boken "Seedways - The circulation, control and care of plants in a warming world" handlar om fröer i ett både historiskt och nutida perspektiv. Att samla, spara, ta hand om samt säkra tillgången på olika fröer har blivit en global angelägenhet i en värld med accelererande klimatförändringar, expansionen av monokultur och därigenom förlust av biologisk mångfald.
Konstvetaren Tanja Schult är en av talarna i seminariet om minneskultur som gavs den 8 juni. Seminariet finns nu tillgängligt att se online på tyska och polska.
Forskare från Institutionen för kultur och estetik är redaktörer för ett specialnummer om aDNA, som nyligen har publicerats i the Journal of Social Archaeology, vol 21:2, 2021. I redaktionen till specialnumret sitter forskare vid Institutionen för kultur och estetik och medlemmar i forskningsprojektet Kod, Narrativ, Historia.
Den vikingatida staden Birka har försetts med ännu en pusselbit. Staden kantades av en vallgrav, vilket tyder på att Birka har fungerat som en befästning och ett försvar mot fientliga angrepp. Det visar en ny arkeologisk forskningsstudie vid Stockholms universitet.
Vad är världslitteratur? Vilken plats har reseskildringarna i en alltmer globaliserad värld? Och är ett litterärt verk bundet till sin lokala kontext? Världslitteraturprogrammet i samarbete med Tranströmerbiblioteket arrangerade under våren 2021 tre samtal om världslitteratur.
Cecilia Aare, doktor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, har erhållit postdok-stipendium från Ridderstads stiftelse för forskningsprojektet "Mellan engagemang och generalisering: Konstruktionen av ett narrativt engagemang i svenska sociala reportage 1910–2010".
Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, har tillsammans med Urban Lundberg och Mattias Tydén, båda docenter i historia vid Stockholms universitet, författat en ny bok om den svenska biståndspolitikens historia, som bygger på tidigare oanvänt arkivmaterial.
Det digitala samtalet "Från kvinnlig rösträtt till dagens demokratiska utmaningar" finns nu tillgängligt online. Samtalet, med Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, bland de deltagande forskarna, gavs på Kulturhuset Stadsteatern den 26 maj.
Samfundet S:t Eriks belöningsplakett och pris om 50 000 kr tilldelas år 2021 professor i konstvetenskap Catharina Nolin för att hon genom sin forskning och sin folkbildande och utåtriktade verksamhet har fördjupat kunskaperna om Stockholms parkhistoria.
I korta föreläsningar vid Dansmuseet talar forskare från Institutionen för kultur och estetik i föreläsningsserien "UR Samtiden - Svenska baletten 100 år", om danskompaniet Svenska baletten som var verksamma 1920-1925.
Docent i arkeologi med inriktning mot kritiska kulturarvsstudier vid Institutionen för kultur och estetik, Anna Källén, gästar Vetenskapsradion historia och talar om arkeogenetik och forskningsprojektet Kod, Narrativ, Historia.
Aldous Huxleys En port till andra världen har nyöversatts och ges ut på Natur&Kultur. Isabelle Ståhl vid Institutionen för kultur ovh estetik har recenserat nyutgåvan för DN. "Huxleys bok talar till mig i en tid av umgängesrestriktioner" skriver Ståhl i recensionen.
Nu kan du se föreläsningen från den 14 december 2020, där Karin Dirke ger ett historiskt perspektiv på jakt vid ett webbinarium om illegal jakt och jaktsabotage, arrangerat av Länsstyrelsen Värmland.
I artikeln “Entangled Memories of Violence: Jean Améry and Frantz Fanon”, i senaste numret av tidskriften Memory Studies (16/2 2021) undersöks hur den österrikiske författaren Jean Amérys minnen av Förintelsen formades av den avkoloniseringsprocess som pågick parallellt med hans minnesarbete.
Idéhistorikern Linn Holmberg vid Institutionen för kultur och estetik är tillsammans med Maria Simonsen, Lunds universitet, redaktör till en nyutkommen antologi i serien ”New Directions in Book History”, publicerad av Palgrave Macmillan. I antologin, Stranded Encyclopedias, 1700–2000 undersöker fjorton forskare en rad encyklopediska projekt som av olika anledningar aldrig roddes i hamn.
Carin Franzén, professor i litteraturhistoria vid Stockholms universitet är tillsammans med Håkan Möller, Göteborgs universitet, huvudredaktör till det nya standardverket om världens litteraturhistoria. Verket publiceras den 6 maj.
Fredrik Krohn Andersson, lektor i konstvetenskap och Mattias Frihammar, lektor i etnologi undersöker i en ny publikation hur bunkrar och skyddsrum blir till platser för en trygg manlig samvaro i vår samtid.
Regalskeppet Kronan förliste och sjönk under slaget vid Öland den 1 juni 1676. En ny studie av de benfragment som bärgats från vraket avslöjar att flera barn, de yngsta möjligen så unga som fyra år, fanns bland de drygt 800 soldater och sjömän som omkom.
Det fanns större variation i fornnordisk religion än vad forskningen tidigare trott. Det är en av slutsatserna i en ny omfattande tvärvetenskaplig sammanställning av forskningsläget.
Nöjesparker, festivaler och andra offentliga nöjesställen i hamnstäder studeras i detta projekt som "Pleasurescapes" - socialt konstruerade landskap av njutning som är flytande i storlek över tid och rum. I detta projekt utforskas hur offentliga nöjesställen fungerat som en mötes- och smältdeglar för olika klasser, kulturer och religioner.
Forskningsprojektet granskar fortsatta strider om, och förändringar av, rösträtten efter det ”demokratiska genombrottet” för hundra år sedan. Projektet pågår under fyra år med start 2018. Det leds av ekonomihistoriker Fia Sundevall vid Stockholms universitet. Projektförvaltare är Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Hur har människor och samhällen historiskt sett anpassat sig till klimatförändringar? I detta projekt studeras hur man i tidigmodern tid påverkades av, och anpassade sig till, klimatvariationer i norra Östersjöregionen.
Är du intresserad av att knäcka historiska koder? Ta en titt på vårt projekt som syftar till att analysera och dechiffrera hemligt kodade historiska dokument.
Från 1600-talet spreds beroendeframkallande varor ("new intoxicants") som kakao, kaffe, opium, socker, te och tobak till europeiska konsumenter från kolonier. Varorna blev en del av moderna globala ekonomier och de förändrade efter hand såväl vår vardagskonsumtion som våra matvanor och umgängesformer. De inledde en “psykoaktiv revolution”.
Arkeologiska och tafonomiska studier av Philips Tobias Korongo – platsen (PTK), Olduvai Gorge, Tanzania. Ett treårigt projekt, finansierat av Vetenskapsrådet.
Under decennierna kring sekelskiftet 1900 uppstod feministiska massrörelser i de västeuropeiska industristaterna som drev frågan om demokrati och allmän och lika rösträtt. Syftet med projektet har varit att försöka förstå arbetarkvinnornas handlande och vad som kan förklara att de valde den borgerliga feminismen framför klassolidariteten.
I de nordiska länder tillkom från 1100-talet till 1300-talet ett betydande antal olika landskapslagar. Dessa utgör ett för tiden unikt omfattande skriftligt källmaterial, som kan ge oss värdefull kunskap om rättsordning, samhälle och ideologiska föreställningar under medeltiden.
Projektet avser att från 1300-talet till 1500-talet spåra för tiden nya metafysiska idéer om substans och orsak. Dessa idéer var helt nödvändiga för att bryta det grepp om fysiken som den aristoteliska traditionen hade och de kom att bereda väg för de två viktigaste idéerna inom den mekanistiska filosofin, nämligen synen på materia och naturlagar.
Unga människor var viktiga för den idrottsrörelse som drog igång i Sverige under slutet av 1800-talet. Under efterkrigstiden blev idrott den överlägset populäraste föreningsaktiviteten för barn och ungdomar. Hur har idrottsverksamheter förhållit sig till dessa unga utövare, och hur har deras förhållningssätt utvecklats och påverkats över tid?
Det allmänna bästa – ett ämne för återkommande politisk diskussion, både i nutid och historiskt. Hur har diskussionerna sett ut? Vem har argumenterat för offentlig drift av verksamheter och vem har argumenterat emot? Med vilka argument? I detta projekt undersöktes politiska konflikter om allmännyttiga verksamheter under fyra århundraden.
Under 2022 föll svenska hus- och lägenhetspriser kraftigt. Det var för första gången på över två decennier. Men trots att nedgångar på fastighetsmarknaden ofta lyfts fram som en viktig orsak bakom tidigare finanskriser och ekonomiska recessioner, begränsas vår kunskap om dem av brist på historiska data.
Folkhemmet är centralt i Sveriges historia. Det är ett ord med flera olika användningar och betydelser som förändrats över tid. I detta projekt undersöks både hur nyckelordet folkhemmet användes under 1900-talet och hur det under de senaste decennierna etablerats som en given tolkningsram för svensk historia.
Under 2020–2022 deltar Carin Franzén i forskningsprojektet ”Fritänkande, tvekan, märkliga ekologier: Historiska och litterära perspektiv på Antropocen" inom forskningsprogrammet "The Seed Box. A Mistra-Formas Environmental Humanities Collaboratory".
Vi lever i en tid då den snabba teknologiska utvecklingen tycks göra handskriften och handstilen föråldrade och överflödiga. Men handskriften har en historisk betydelse som efter digitaliseringen blivit möjlig att analysera på nytt.
Du kan läsa mer om detta forskningsprojekt på den engelska sidan. Surfa dit genom att klicka på den lilla jordgloben bredvid rubriken "Tema" överst på sidan.
This project by Eugene Costello is funded by a a Humanities and Social Sciences Project Grant from the Swedish Research Council and will run until 2025
Projektet Heliga Birgittas texter på fornsvenska har som mål dels en modern kritisk utgåva av samtliga fornsvenska texter som tillskrivs eller kan föras tillbaka på Heliga Birgitta (1303–1373), både uppenbarelserna och andra mindre, relaterade texter, dels ett tillgängliggörande av texten i alla handskriftsvittnen.
Projektet studerar hur det går till när historiska berättelser skapas kring analyser av gammalt DNA. Studierna visar att berättelser och bilder uppstår i kreativa samspel mellan forskare och populärmedia, men blir hajpade på grund av en stor allmän tilltro till DNA som vetenskapligt bevis.
Under åren 2022-2026 leder Sabrina Norlander Eliasson forskningsprojektet Konst och vetenskap. Mobilitet och kulturell transfer under Frihetstiden. Forskningsprojektet är också kopplat till det internationella masterprogrammet Teknisk konstvetenskap och konstmuseet vid Institutionen för kultur och estetik.
Mer än hälften av världens befolkning talar idag ett av de indoeuropeiska språken, till exempel engelska, tyska, svenska, kurdiska och ryska. Men hur det gick till när språken spreds under förhistorisk tid är fortfarande en olöst gåta.
LMNL är en unik lexikografisk resurs över Nordens medeltida lagspråk och ett viktigt hjälpmedel för att internationalisera forskningen om Nordens medeltida lagar och rättshistoria. LMNL redovisar engelska ekvivalenter till juridiskt-kulturellt relevanta termer på de olika nordiska språken och förklarar många av dessa ords användning.
Projektet undersöker på vilket sätt litteraturvetarna i svensk exil, Käte Hamburger och Walter A. Berendsohn, i sitt arbete och i sin korrespondens gav svar på frågor om litteraturens roll i krigs- och kristider.
Amatörteater spelade en betydande roll i utformningen av idéer om det moderna medborgarskapet, som uppstod under Upplysningen och formades under den amerikanska och den franska revolutionen. Under perioden 1780-1850 utvecklades en rörelse med bred bas kring amatörteater, som troligtvis hade större påverkan på idéutvecklingen än den professionella teatern.
Det här projektet ger nya perspektiv på hur, under vilka omständigheter och varför skilda former och olika grader av tvingande bestämmelser och praktiker har format den svenska arbetsmarknadens funktionssätt och människors arbetsförhållanden.
Syftet med projektet har varit att undersöka de politiska diskussionerna om, och den byråkratiska hanteringen av, den svenska narkomanvården under åren 2001–2015.
Forskningsprojektet belyser historien om “mirakelbönan” - sojabönan. Trots att grödan är ymnigt närvarande, är den påfallande ofta osynlig i det globala livsmedelssystemet.
Under perioden 1870–1920 tog nordiska städer ett allt större ansvar för sina invånares välfärd. Vilka diskussioner ledde fram till denna utveckling? Hur ställde sig städernas styrande till att utöka kommunernas ansvar för medborgarna?
I svensk offentlighet har den akademiska pedagogikdisciplinen ibland blivit ifrågasatt, inte minst på senare tid, samtidigt som den anses vara central för skola och samhälle. Denna tvetydiga roll har manifesterats många gånger genom disciplinens historia.
Vilka utländska språk talade 1700-talets skandinaviska sjömän? Hur hanterade deras kapten samtidens storpolitik på haven? Vad händer om vi tänker på global kunskapscirkulation ”underifrån”? Dessa frågor och fler studeras genom det rika ”Prize paper-materialet”.
Fyraårigt forskningsprojekt som har tilldelats medel i Energimyndighetens utlysning för forskning om
människa, energisystem och samhälle (MESAM), som syftar till att bidra med en mångfald av perspektiv på energi- och klimatfrågorna.
Forskningsprojekt inom miljörätt som beviljades medel inom FORMAS utlysning "Samhällsplanering för omställning", som syftar till att stödja projekt som ska ge kunskap och lösningar för att utveckla den svenska samhällsplaneringen så att den skapar förutsättningar för att ställa om till hållbara samhällen.
Vilka faktorer påverkade risken för livsmedelsbrist och svält i tidigmoderna Europa (cirka 1500–1800)? Vilken betydelse hade klimatförhållanden och vilken betydelse hade samhälleliga förhållanden? Genom att kombinera källor och metoder från historievetenskap och naturgeografi kastar detta projekt nytt ljus över frågan.
Från sent 1800-tal och framåt fanns det ute på svenska skolor stora museisamlingar som användes didaktiskt i undervisningen. Men vad hände sen? Vilken roll har museet haft i undervisningen och hur har den förändrats över tid är några av de frågor som forskarna Eva Insulander och David Thorsén vill besvara i detta forskningsprojekt.
I detta forskningsprojektet undersöks hur makt och ideologi uttrycks genom 1700-talets teaterkostymer. Detta forskningsprojekt är en postdok i Frankrike, Centre de musique baroque de Versailles.
Hur och varför skapades den moderna staten, och av vem? Det här projektet vill besvara frågan genom att undersöka tidigmoderna regimskiften: tillfällen då det rådande styret kastades över ända och ersattes med ett helt annat politiskt system.
Spannmål var en central produkt i det förindustriella Europa och perioder av brist på spannmål ledde inte sällan till armod, svält och sociala oroligheter. Tillgången till spannmål kan spåras i hur spannmålspriser varierade över tid.
Stads- och Kommunhistoriska Institutet driver ett projekt under tiden 2023 – 2025 om stadens tidiga roll som välfärdsutövare och påverkan av detta på den nationella bostadspolitiken. Bland det historiska källmaterial som kommer att granskas är kommuntryck, rotemansarkivet samt dagstidningar.
Avhandlingsprojekt som syftar till att undersöka förhållandet mellan de två rättsprinciper (qui iure respektive sic utere), som brukar anses definiera 1. den territoriella statssuveräniteten och 2. de begränsningar i denna suveränitet, som uppställs av den internationella grannelagsrätten.
Detta projekt studerar överblickens historia. Hur har människor sett på jorden från hög höjd och varför? Vilka upplevelser och kunskaper har det skapat och varför har det betraktats som viktigt? Särskilt studeras den svenske geografen Sven Hedin (1865-1952) och hans expeditioner till Asien.
Projektet handlar om att göra svenska runstenar tillgängliga och synliga för allmänheten genom att skapa en smidig applikation som visar vilka runstenar som finns nära användaren. Användaren får pålitlig och uppdaterad information om varje stens lokalisering, skick, läsning, tolkning och datering.
Projektet fokuserar på syndetiska par, dvs. samordningskonstruktioner vars led tillhör samma ordklass och ligger på samma nivå i den syntaktiska hierarkin.
Detta projekt studerar hur det svenska konsumtionssamhället upprätthölls och förändrades i förhållande till kön och medborgarskap under andra världskriget.
Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har tvingat miljontals människor att fly från sina hem och söka skydd i grannländerna, inte minst i de nordiska länderna. Detta postdoktorala projekt undersöker levda språkerfarenheter bland ukrainare som flyttade till Sverige efter att den fullskaliga invasionen bröt ut den 24 februari 2022.
Vid det ämnesöverskridande Äldretextseminariet (Seminar of Premodern Texts) vid Stockholms universitet träffas forskare från olika estetiska och historiska ämnen samt språkämnen, alla med intresse för antika, senantika, medeltida och tidigmoderna texter.
Miljöhumaniora är ett rörligt och tvärvetenskapligt forskningsområde som behandlar kritiska studier, historia, litteratur, djurstudier liksom djup tid och kulturarvsfrågor från ett miljöperspektiv. Nätverket vill etablera, stärka och konsolidera samarbeten inom miljöhumaniora vid Stockholms universitet.
Humanvetenskaplig miljöforskning är en satsning på att samordna och utveckla humanvetenskapliga områdets humanistiska, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga miljöforskning.
Vad är den kulturella betydelsen av minne? Hur minns vi det förflutna, inte bara som enskilda individer utan över generationer, som sociala och kulturella grupper? Och hur relaterar dessa minnespraktiker till politiskt och känslomässigt laddade frågor om nationell och etnisk identitet, historiska trauman, och erfarenheter av uppbrott, förlust och glömska?
Vid det interdisciplinära Medeltidsseminariet träffas forskare från en lång rad ämnen på universitetet och stora institutioner utanför universitetet och diskuterar den nyaste forskningen inom medeltiden.
Nordisk filologi och språkhistoria är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk. Här samlas forskare som från alla tänkbara utgångspunkter intresserar sig för äldre nordiskt språk och litteratur, företrädesvis från de runsvenska, fornsvenska, fornisländska och äldre nysvenska perioderna.
Språk och makt är ett forskningsfält med lång tradition, men har under de senaste åren fått förnyad aktualitet i och med populismens framgångar och ett polariserat samhällsklimat.
Forskargruppen bärs upp av ett gemensamt intresse för skola, utbildning och samhällsförändringar. Flera av oss har en tydlig utbildningshistorisk profil, andra har ett uttalat utbildningssociologiskt perspektiv.