Att leda ett yrkessamtal med hjälp av tolk är en högspecialiserad färdighet och utbildning i denna färdighet på professionsutbildningar är nästintill obefintlig. Projektet studerar hur studenter i gemensamma interprofessionella rollspelsövningar övar på denna färdighet. Den teoretiska och metodologiska inramningen utgår från medierad diskursanalys.

Inom denna NOS-HS-workshopserie undersöks frågor om flerspråkigt skrivande, och hur den politik som omgärdar vetenskaplig publicering inverkar på flerspråkiga akademikers praktiker.

Projektet Humaniora under omställning är en riktad insats för att utreda humanioras strategiska betydelse. Det ska kartlägga det humanistiska forskningslandskapet i Sverige, med mål att finna sätt att bättre tillvarata forskningsområdes potential i framtiden. Projektet genomförs tillsammans med forskare vid Lunds och Uppsala universitet sedan hösten 2024.

Denna sammanläggningsavhandling behandlar språkliga praktiker och processer som är förknippade med internationaliseringen av svenskt universitetsväsende.

Projektet bygger på intervjuer med migranter som deltar i olika språkutbildningar: Svenska från dag 1, sfi (svenska för invandrare) och språkintroduktion samt uppföljningsintervjuer med deltagarna tre år senare.

Modersmålsundervisning är ett omdebatterat skolämne och politisk syndabock för några och en uppskattad möjlighet för andra. Varför finns det så starka konkurrerande åsikter kring ämnet? Projektet examinerar hur modersmålsundervisningens organisation både bidrar till och är en produkt av skiftande språkideologier.

Projektets syfte är att undersöka samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning av främmande språk i svensk skolkontext och därmed bidra till en bättre förståelse av förutsättningarna för att kunna lära sig de tre största främmande språken, vid sidan av engelska, i den svenska skolan: franska, spanska och tyska.

Inom denna NOS-HS-workshopserie undersöks sociolingvistisk förändring i Danmark, Norge och Sverige. Av särskilt intresse är hur nationalstaterna påverkas av globalisering och fenomen som uppkommit under covid-19-pandemin.

Syftet med projektet är att undersöka vad som kan händer när en skola byter från enspråkigt till flerspråkigt episteme och erkänner flerspråkighet som en epistemisk resurs.

Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har tvingat miljontals människor att fly från sina hem och söka skydd i grannländerna, inte minst i de nordiska länderna. Detta postdoktorala projekt undersöker levda språkerfarenheter bland ukrainare som flyttade till Sverige efter att den fullskaliga invasionen bröt ut den 24 februari 2022.

Projektet utgör en plattform för forskning om universitetens betydelse. Projektet är tvärvetenskapligt och sammanför forskare och doktorander från Lunds universitet, KTH och Stockholms universitet. I fokus står universitetens betydelse för samhällsutveckling, som den bildas och skapas genom samverkan med externa aktörer.

I medborgarforskningsprojektet ”Vad säger skolans väggar” kommer lärare och skolklasser att hjälpa forskare att undersöka på vilket sätt skolans demokratiska uppdrag manifesteras via de skyltar, lappar och meddelanden som finns på väggarna i klassrum, korridorer och andra gemensamma utrymmen.

Yrkeslivskommunikation och digitalt skriftbruk: komplexitet, rörlighet och flerspråkighet i den globala arbetsmiljön. Projektet undersöker kommunikationen på företag, med fokus på digitala medier, flerspråkighet och intern kommunikation.