Barnet i skräpocen: Soptematik, skräpestetik och miljöetik i svensk barnkultur 1969–1977

Lydia Wistisen, forskare i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, har tilldelats medel från Riksbankens Jubileumsfond för forskningsprojektet Barnet i skräpocen. I forskningsprojektet undersöker Wistisen de många funktioner som avfall har i svenska bilderböcker, barnprogram och barnteaterföreställningar under perioden 1969 till 1977, en period som i tidigare forskning framställts som särskilt fokuserad på miljöpolitik, miljöförstöring och återvinning.

Lydia Wistisen, forskare i litteraturvetenskap med särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur.

Under 2022-2025 leder Lydia Wistisen forskningsprojektet om Barnet i skräpocen - skräpets tidsålder. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar multimodal diskursanalys med analysmetoder från kulturella och estetiska studier av avfall för att analysera hur författare, illustratörer, teater- och TV-programskapare uppmuntrar barns miljömedvetenhet genom att inkorporera skräp och sopor i sitt arbete, sin estetik och pedagogik. Materialet består av tio bilderböcker, fem teateruppsättningar och fyra TV-program.

Miljöhumanistisk forskning

"Filurstjärnan" av Inger Sandberg och Lasse Sandberg (1969). © Upphovspersonerna och Gebers.

Forskningsprojektet deltar i den pågående omprövning av traditionella konceptualiseringar av natur och kultur som sker inom miljöhumaniora. Målet är att fördjupa den historiska kunskapen om Sveriges idag världsberömda miljöorienterade barnkultur samt att bidra med nya insikter kring barnkulturens förmåga att öka barns ekoliteracitet och miljömedvetenhet. 

Här kan du läsa mer om Lydia Wistisens forskning