Forskare i SR P1: Läsutvecklingen i Sverige – kan vi lära oss något av historien?
Efter en kort period av uppgång visar de senaste internationella undersökningarna på en nedgång för läsförståelsen bland svenska barn och ungdomar. Inför internationella läskunnighetsdagen den 8 september hade Louise Epstein bjudit in utbildningshistorikern Jakob Evertsson från Stockholms universitet, till radioprogrammet ”Förmiddag med”, för att samtala om läsning och om vi kan lära oss något av historien för att vända trenden.
Sverige har historiskt sett varit ett land med stark läskultur och läskunnigheten i Sverige låg redan vid mitten av 1700-talet på mellan 70 till 90 procent. Samtalet går bland annat in på reformationen, som hade stor påverkan på läsutvecklingen i Sverige, då större fokus lades på att sprida läskunnighet till bredare delar av befolkningen. Särskilt genom införandet av husförhör på 1600-talet och krav på att alla skulle kunna läsa den lilla katekesen.
–Enligt husförhörsstadgan skulle föräldrarna ta huvudansvaret för läsningen och läsförmågan delade man med sig av inom familjen vid lässtunder av olika slag, säger Jakob Evertsson.
Föräldrars viktiga roll genom historien
I programmet deltog förutom Jakob Evertsson även Caroline Liberg, professor emerita vid Uppsala universitet. Något forskarna var eniga om var föräldrarnas viktiga roll både historiskt och idag för att främja läsning.
–Något som är stabilt över hela historien är att föräldrarnas medverkan i utbildning är väldigt viktig. Inte bara att de hjälper barnen utan också att man får med sig dem, säger Jakob Evertsson.
–Föräldrar är särskilt viktiga i en tid då alltfler barn i skolan kräver alltmer stöd, skolan kan inte ensamt ta ansvaret. Jag har träffat på lärargrupper som jobbar långt ut i samhället, utanför skolan, för att dra in föräldrar och engagera dem i barnens läsning, säger Caroline Liberg.
Om programmet
Programmet "Förmiddag med" sändes 5 september 2024.
Gustav Vasas dröm om läsande svenskar
Jakob Evertsson
Jakob Evertsson är universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet och docent i historia vid Uppsala universitet. Han är också docent i kyrkohistoria vid Åbo akademi.
Internationella undersökningar av läsförståelse hos svenska elever
PIRLS är en internationell jämförande studie som mäter läsförmåga hos elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. PISA är en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I PIRLS deltar länder främst från OECD; I PISA både OECD-länder och icke OECD-länder.
I både PIRLS och PISA försämrades läsförståelsen bland svenska elever fram till 2012. Därefter såg vi en uppgång i PISA- undersökningarna från 2016 och 2018 samt i PIRLS 2016. Den senaste PIRLS-undersökningen från 2021 och PISA från 2022 visar dock återigen på en nedgång.
Trots en relativt stor försämring av det svenska resultatet ligger Sverige fortsatt över genomsnittet i jämförelse med övriga länder inom EU/OECD i PIRLS och även i PISA i alla tre ämnesområden.
Länkar till undersökningarna
Internationella läskunnighetsdagen den 8 september
FN-organet Unesco har i över 50 år uppmärksammat den internationella läskunnighetsdagen den 8 september. Syftet med detta är att lyfta läskunnighet som en förutsättning för att utrota fattigdom, uppnå jämställdhet och skapa hållbara, välmående och fredliga samhällen.
Tidigare nyheter om läsutveckligen i Sverige från Institutionen för pedagogik och didaktik
Elevers bristande läsförmåga oroar universitetslärare
Senast uppdaterad: 10 september 2024
Sidansvarig: IPD