Hälsoklyftorna mellan rika och fattiga växer
Medellivslängden har ökat i Sverige över tid men det har också hälsoklyftorna och skillnaderna i livslängd mellan rik och fattig gjort. På 1960-talet var skillnaden i livslängd mellan de som tjänade mest och de som tjänade minst 3,5 år. Nu är den 11 år. Pengarna spelar roll – men är inte hela förklaringen. Lyssna till ett samtal i Vetenskapsradion där forskaren Pelle Pelters vid Stockholms universitet medverkar.

Avsnittet i Vetenskapsradion undersöker de växande hälsoklyftorna i Sverige och hur faktorer som inkomst, utbildning, livsstil och samhällsstrukturer påverkar livslängden. Sverige har som folkhälsopolitiskt mål att skillnader i medellivslängd, som går att förebygga, ska vara borta inom en generation, till 2048. Men den studie som diskuteras i programmet visar att det är just förebyggbara dödsorsaker som verkar driva på klyftorna, ofta kopplade till livsstil, kost och vård.
Handlar om mer än livsstil
Pelle Pelters, hälsopedagog och hälsosociolog vid Stockholms universitet, menar att skillnaderna i livslängd mellan hög- och låginkomsttagare till viss del handlar om livsstil och därmed en hälsa som individen själv kan påverka, men framhåller samtidigt att det inte är hela sanningen.
–Att ta till sig budskap om en mer hälsosam livsstil och anamma den behöver inte bara handla om individens vilja och förmåga, utan också om samhällsstrukturer. För den som lever i en pressad vardag är det svårt att känna att man kan påverka sin situation, säger Pelle Pelters och fortsätter:
–Lever man i en väldigt tajt struktur, väldigt pressat tidsmässigt, ja då är det svårt liksom att ha den här känslan att jag kan ändra så mycket, jag kan påverka så värst mycket i det här livet. Man är fast.
Råd kan tas emot olika
Förutsättningar för en god hälsa påverkas också av faktorer som boendemiljö och arbetsmiljö. Och till människor i pressade situationer är det, enligt Pelters, svårt att komma med goda råd.
–Kommer man med goda råd, då säger man ju samtidigt att det du gör, det duger inte. Mitt huvudbudskap är egentligen att vi måste verkligen se upp med hur vi pratar om hälsa. Att vi inte bara pratar om att hälsa är något som individen skapar, att det är individens ansvar, individens livsstil som är avgörande. Individer lever alltid i en samhällsstruktur och det är det här samspelet som är avgörande.
I programmet medverkar: Pelle Pelters, docent i pedagogik Stockholms universitet, Johannes Hagen, docent nationalekonomi Internationella handelshögskolan Jönköping, Mårten Palme, professor i nationalekonomi Stockholms universitet.
Länk till radioprogrammet:
Alarmerade ökning av skillnader i livslängd (SR Vetenskapsradion)
Pelle Pelters: 13.14 - 16.40 min.
Studien som är utgångspunkt för diskussionen heter: "The rising income gradient in life expectancy in Sweden over six decades".

Om Pelle Pelters
Pelle Pelters är hälsopedagog och hälsosociolog, har doktorerat i sociologi och är docent i pedagogik. Hens forskning kretsar kring frågan “Vad är den goda hälsan?”.
Forskningsprojekt
Hälsoidentitet - sjukdomsidentitet, en forskningsöversikt
No pain no gain – meningen med smärta
Nyheter
Motionärer på gymmet vill lida
Mer forskning om hälsa
Läs mer om den hälsorelaterade forskningen vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet på vår ämnessida:
Senast uppdaterad: 12 september 2025
Sidansvarig: IPD