Stockholms universitet
Institutionen för pedagogik och didaktik

Varför går man på folkhögskola?

Formade 80-tals TV-serien "Lackalänga" din bild av varför och vem som går på Folkhögskola? Då kanske det är dags för en uppdatering. Tidningen Folkhögskolan uppmärksammar forskarna Henrik Fürst och Erik Nylander, som har undersökt varför människor väljer folkhögskolor och vilken roll dessa skolor spelar.

Bild på ingång till Folkhögskola
Foto: Mostphotos

Tillsammans har Henrik Fürst och Erik Nylander skrivit boken ”The Value of Art Education: Cultural Engagements at the Swedish Folk High Schools”. Genom intervjuer med elever och lärare har de identifierat fyra huvudsakliga motiv:

1. Ett andra hem

Folkhögskolan blir som ett andra hem, särskilt för unga som flyttar hemifrån och söker gemenskap med likasinnade. Den erbjuder en egen värld och en trygg miljö för personlig utveckling.

2. Återhämtning och hitta sig själv

För personer som står långt från arbetsmarknaden, exempelvis på grund av sjukdom eller arbetslöshet, fungerar folkhögskolan som en återhämtningsplats, där kulturutövning hjälper till med självläkning.

3. Bara vara

Här lockas deltagare av spontanitet och närvaro i ögonblicket, utan tydliga framtidsplaner. Det kan vara en paus från tidigare studier eller ett sätt att bryta gamla mönster.

4. Boosta karriärien

Folkhögskolan fungerar som en intensiv förberedelse för framtida karriärer inom kultur. Här ser deltagarna utbildningen som ett steg mot professionellt kulturskapande.

 

Länk till artikeln i tidningen Folkhögskolan:

Därför går man på folkhögskola

 

Om forskarna

Henrik Fürst. Foto: Sören Andersson

Henrik Fürst är docent i sociologi och pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Erik Nylander är docent i pedagogik vid Linköpings universitet.

 

Bok: The Value of Art Education

Bild på bokomslag Value of Art Education
Bild från förlaget Springer

Boken ”The Value of Art Education: Cultural Engagements at the Swedish Folk High Schools”, som bygger på över 40 intervjuer, 400 enkätsvar och fältstudier. 

Boken tar utgångspunkt i den ifrågasatta status och den osäkra arbetsmarknaden som omgärdar kulturella bildningsvägar. Men snarare än att reducera folkhögskolans kurser till dess ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska värde eller dess status på ett kulturellt produktionsfält, vänder sig författarna till deltagarna och lärarnas egna perspektiv på vad det är som gör kurserna värdefulla för dem. 

Boken har getts ut på förlaget Springer:

The Value of Art Education: Cultural Engagements at the Swedish Folk High Schools

 

 

Tema
Skola, utbildning och lärande - Temasida
Forskningsämnen
Historiska och sociologiska perspektiv på utbildning Livslångt lärande, bildning och utvecklingen av civilsamhället Övergångar och brytpunkter i utbildning och arbetsliv
Forskargrupper
Vuxnas lärande

Forskargruppen har ett brett intresse för vuxnas lärande, från ungdomsåren till ålderdomen. Vi studerar formellt lärande i vuxenutbildning, högre utbildning och folkbildning, men även det som sker informellt, i arbetslivet och på fritiden. Vi intresserar oss särskilt för vad som händer i övergången mellan olika livssituationer, utbildningar och arbeten.

Foto: Motphotos
Läs mer om

Senast uppdaterad: 18 november 2024

Sidansvarig: IPD

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.lararutbildning",
          "name": "Skola, utbildning och lärande",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "IPD.lokala.kat",
      "name": "Lokala kategorier IPD",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "IPD.lokala.kat.nyh",
          "name": "Lokala nyheter",
          "entities": [
            {
              "id": "IPD.lokala.kat.nyh.fo",
              "name": "Forskning",
              "entities": [],
              "attributes": [],
              "childrenOmitted": false,
              "localizations": {}
            }
          ],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    }
  ]
}