Förlängning, aktivitetsgrad, prolongation

På den här sidan har vi samlat information om saker som påverkar studie- och anställningstiden för doktorander.

Styrdokument för utbildning vid Stockholms universtitet

 

Förlängning

De dagar man har varit borta från arbetet och som ger rätt till förlängning av doktorandanställning. Det kan till exempel handla om frånvaro av följande skäl:

  • Sjukdom
  • Vanlig föräldrapenning (ledighet) vid barnets födelse
  • Föräldrapenning (ledighet) med garantibelopp
  • Partiell föräldraledighet för vård av barn upp till 12 år
  • VAB
  • Pappadagar
  • Tjänstgöring inom totalförsvaret
  • Förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer.

Frånvaron rapporteras via LED-blanketten/SJUK-blanketten.

Universitetets personalsystem HR-plus visar endast frånvaro, dvs. den tid man varit borta från sin anställning. Institutionstjänstgöring syns inte i HR-plus och ger därför ingen fullständig uppgift om när doktorandanställningen upphör. Därför bokförs all frånvaro inklusive institutionstjänstgöringen på institutionen i en excelfil: i förlängningsdokumentet. Personalhandläggare stämmer av både mot de dokument som lämnats av doktorand och mot HR plus. Förlängningsdokumentet är det dokument som med störst precision idag anger när doktorandanställningen upphör (och utbildning på forskarnivå bör slutföras).

Varje doktorand bör varje månad stämma av lönebesked med ev. utbetalningar från Försäkringskassan m.m. för att ev. fel snarast ska kunna rättas till.

Vid årliga uppdatering av ISP ska förlängning anges tillsammans med eventuell prolongation (se nedan).

Riktlinjer för eventuell förlängning av doktorandtjänst i samband med coronapandemin (106 Kb)

 

Aktivitetsgrad

De dagar man arbetar med sina doktorandstudier eller hur mycket man doktorerar kallas för aktivitetsgrad.

För att räkna fram aktivitetsgrad (som ska rapporteras in i Ladok) utgår man från varje doktorands bemanningsplan och ISP och räknar bort längre frånvaro (minst en vecka). Enstaka dagar behöver inte tas upp för denna rapportering.

Aktivitetsgradsformuläret gäller som underlag för CSN och för SCB:s statistik. Det används också av fakulteten för att beräkna nettostudietider vid SU.

Det är viktigt att stämma av så att försörjningen alltid uppgår till 100% innan formuläret skrivs under.

I Ladok finns ett verktyg, med vilket institutionens administrativa personal kan ”mata in” de längre tider av frånvaro en doktorand rapporterar (minst en vecka).

Även aktivitetsgraden ska stämmas av noggrant vid uppdatering av ISP. Det åligger den enskilda doktoranden att dokumentera enstaka frånvarodagar och rapportera till personalansvarig.

Blanketten Aktivitets- och försörjningsuppgifter för forskarstuderande fylls i av doktoranden och lämnas till ansvarig vid den institution som doktoranden är antagen och registrerad. TA-personal med Ladokbehörighet kan vara stöd i de fall beräkningarna är komplicerade.

 

Prolongation

Prolongation är förlängning av doktorandanställning och utbildningsbidrag med anledning av kårfackliga uppdrag.

Uppgifter om vilka prolongationsregler som gäller för vilka slags uppdrag finns i Stockholms universitets Regler för utbildning och examination på forskarnivå.

Doktoranden håller själv reda på prolongationsdagarna genom att spara mötesprotokoll.

Även prologantionsdagarna anges vid varje uppdatering av ISP:en.

På denna sida