Syftet med projektet ""Addiction" som ett mönster av relationer i förändring: Jämförelser av självbiografiska berättelser om olika beroenden" är att undersöka hur personer med olika former av substans- och beteenderelaterade beroendeproblem själva resonerar kring de faktorer, objekt och processer som påverkar beroendeproblem.

De svenska dryckessituationernas könsspecifika dynamik i ett komparativt perspektiv.

Det övergripande syftet med detta projekt är att öka kunskaperna om alkoholpreventiva program och dess möjlighet att förebygga alkoholproblem bland chefer och personal.

Allt fler äldre förvärvsarbetar efter pensioneringen. Detta är delvis en konsekvens av att regeringar i många länder med utvecklade ekonomier har genomfört reformer för att förlänga arbetslivet.

Ett stort antal makar och barn som är aktiva i arbetslivet har en familjemedlem med en kronisk sjukdom. När patienten får sin diagnos påverkar detta familjen dess dynamik och orsakar en extra stress.

Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa i efterdyningarna av 90-talets skolreformer. Resultaten från projektet kan bidra med kunskap kring hur olika yttringar av skolstrukturen hänger samman med skolprestation och psykisk ohälsa bland ungdomar.

Betydelsen av ursprung och destination: Levnadsvanor och hälsa bland första och andra generationen Sverigefinnar.

Cancerscreening, stadium vid diagnos och överlevnad bland personer med funktionsnedsättning: Bevis från svenska nationella register

Den ambivalenta socioekonomiska gradienten in invandrarens hälsa i kontexten av 'migranternas hälsoparadox'

Ungdomars psykiska hälsa är en angelägenhet för det moderna samhället.m Under de senaste tre årtiondena har en progressiv försämring av ungdomars psykiska hälsa skett. Orsaken till denna nedgång är i stort okänd. Kunskap om huruvida ungdomars psykiska problem består till vuxen ålder saknas också. Detta projekt avser att åtgärda dessa kunskapsluckor.

Länders politiska åtgärder mot covid-19 delar ett uttalat mål att värna folkhälsan, men de skiljer sig starkt åt i såväl upplägg som resultat. Detta projekt består av tre överlappande studier med syftet att undersöka hur ojämlikhet i hälsa har påverkats av politiska bestämningsfaktorer under covid-19-pandemin.

Syftet med projektet är att undersöka oavsiktliga hälsokonsekvenser när det gäller olika aspekter av föräldraförsäkringen i Sverige, samt att studera samspelet med hälsa, före och efter barnafödande, och föräldraledighet.

Projektet undersöker förekomst av depression och ångest bland ungdomar i Sverige och om dolda vårdbehov för dessa tillstånd.

Detta postdok-projekt syftade mot att undersöka prekärt arbete som en av hälsans sociala bestämningsfaktorer. Prekärt arbete kan beskrivas som "irreguljärt, lågavlönat, osäkert, oskyddat arbete som inte kan försörja ett hushåll", och samspelar i hög grad med etablerad kategorisering av social klass.

Livsförloppsteorier ger en förståelse för hur hälsokonsekvenser vid förlust av anhörig uppstår och kan förebyggas.

Om forskningsprojektet "Fosterbarn som medelålders vuxna: För vem och under vilka omständigheter kan erfarenheter av familjehemsvård motverka ohälsa och sociala problem över levnadsbanan?"

Ojämlikheter i dödlighet och livslängd kan ses som helt grundläggande aspekter av ojämlikhet. Trots det finns det lite forskning om skillnader i medellivslängd och dödlighet mellan befolkningsgrupper med olika migrationsbakgrund. Det vill detta projekt råda bot på.

”Född i Stockholm på femtiotalet” var ett samarbetsprojekt mellan Centre for Health Equity Studies (CHESS) vid Stockholms universitet/Karolinska institutet och Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.

Projektet "Förbisedda Barn i Behov (ORCHID)" syftar till att undersöka sambandet mellan föräldrar med funktionsnedsättningar och deras barns utfall från födsel till ungt vuxenliv, samt att utvärdera bidragande och buffrande faktorer, inklusive vilken roll som policy spelar.

New Public Management i svensk missbruks- och beroendevård

Elever som utsätts för mobbning, men även de som utsätter andra, löper en förhöjd risk för psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.

Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige: fokus på sociala bestämningsfaktorer för hälsa.

Forskning har visat att förlusten av en anhörig har konsekvenser för den psykiska hälsan. Även om pandemin kommer att övergå så kommer den att fortsatt inverka på den psykiska hälsan hos anhöriga även efter pandemin.

Lagstiftningen kring spel om pengar har blivit föremål för omfattande förändringar. Vad har det inneburit för människor med spelproblem? Är det lättare att få hjälp och vilket stöd erbjuds? Detta projekt handlar om hur personer med spel- och/eller alkoholproblem upplever sin kontakt med självhjälpsgrupper, socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i ung vuxen ålder

De ungdomar som placerats på SiS särskilda ungdomshem mellan 2000-2019 kommer här att följas upp, i syfte att ta fram kunskap om hur vården fungerar på kort och lång sikt.

Ett jämförande perspektiv på svensk socialpolitik i syfte att utveckla inkluderande program för ett långt arbetsliv.

En studie av brukarinflytande i praktiken. Projektet ger ökad kunskap om betydelsen av brukarinflytande för missbruks- och beroendevårdens brukare och personal samt vilka faktorer som främjar eller hindrar brukarinflytande i praktiken. På sikt ökar projektet möjligheterna till att effektivisera och demokratisera vården.

Projektet finainseras av Stockholms universitet genom rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning.

Integrerad och drogfri, i behandling eller död? En 20-års uppföljning av kvinnor och män i svensk missbruks- och Beroendevård.

Kan fattigdom och näringsbrist tidigt i livet ge upphov till biologiska och kognitiva konsekvenser i fyra följande generationer?- En test av Pembrey-Bygrens hypotes om transgenerationell respons.

Forskningsfokus ligger på övervikt/fetma som folkhälsoproblem samt dess tydliga sociala mönster i både Sydafrika och Sverige.

Forskningsprojektets övergripande syfte är att studera hur social rörlighet och förhållanden under graviditet och förlossning är förknippade med hälsa senare i livet, och hur dessa effekter varierar beroende på kön.

Alkohol, narkotika och tobak utgör ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Detta projekt bidrar med helt ny kunskap om i vilken utsträckning det lokala förebyggande ANT-arbetet i Sverige varierar mellan kommuner och i vilken utsträckning arbetet leder till minskade ANT-relaterade problem.

Syftet med projektet har varit att undersöka de politiska diskussionerna om, och den byråkratiska hanteringen av, den svenska narkomanvården under åren 2001–2015.

Programmet innefattar fem olika forskningsområden, där vi genomför en rad olika studier för att följa utvecklingen och öka kunskapen om hur reglering, prevention, bedömning och behandling av spelproblem kan förbättras, på det individuella planet och ur ett större samhällsperspektiv.

Projektets övergripande syfte är att undersöka i vilket utsträckning sociala, ekonomiska och hälsomässiga indikatorer av ofärd kvarstår över tre generationer.

Projektet syftar till att öka förståelsen för hur drivkrafterna bakom ojämlikhet bland familjer med erfarenhet av social barnavård ser ut.

Prevention för barn 6-12 år med missbrukande föräldrar: En effektutvärdering av den mest använda preventiva insatsen - stödgruppsverksamheter

Nätverk som syftar till att samla juniora och seniora forskare som arbetar med frågor om privatisering och konkurrensutsättning av tjänster som förmedlas via socialtjänstens individ- och familjeomsorg i de olika nordiska länderna.

Vilka individ- och familjekarakteristika hänger samman med problemspelande, och hur hänger problemspelande samman med ungdomars självrapporterade hälsa, livstillfredsställelse och framtidstro.

Syftet med det här forskningsprogrammet är att undersöka hur social, ekonomisk och hälsomässig ojämlikhet i föräldragenerationen återuppstår i kommande generationer och i vilken grad syskon och vänner kan förklara eller bryta detta.

Projektet, med den fullständiga titeln "Risker, vinster och kompromisser sent i arbetslivet: Hur påverkas arbetsmiljön och levnadsstandarden av att lönearbeta efter pensionsåldern i USA och Sverige?", kommer att undersöka arbetsmiljön och finansiella konsekvenser av betalt arbete hos personer som har möjlighet att få ålderspension från staten.

Risker med injektionsbruk av narkotika i en svensk kontext (RISK): Prevention av skadeverkningar i praktiken enligt brukare, vårdpersonal och samhällsaktörer.

Risk och resiliens: Vägar till (o)hälsa bland kvinnor och män med erfarenheter av ogynnsamma uppväxtvillkor (RISE)

För barn och ungdomar utgör skolan en central livsmiljö. Den är central inte bara för lärandet, utan även för elevers självbild, erfarenheter av stress och hälsa. Skolans betydelse för stress och psykisk hälsa står i fokus för vårt forskningsprogram.

Skolan är ett sammanhang av central betydelse i ungdomars liv, och dessutom en miljö som kan bidra till att forma beteenden. Syftet med detta projekt är att undersöka hur skolors egenskaper hänger samman med elevers alkoholkonsumtion

Det svenska skolsystemet har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste två decennierna vilket föranlett frågan om det också skett en ökad sortering av elever till skolor efter deras socioekonomiska och etniska bakgrund.

Syftet med forskningen är att undersöka hur olika sociala bestämningsfaktorer (socialpolitik, boendesegregation, arbetsvillkor, hälsobeteenden, socioekonomiska förhållanden och krigstrauma) kan påverka hälsan bland individer som har en utländsk bakgrund.

Sociala skillnader i hälsa och arbetsmarknadstillhörighet bland äldre. Betydelsen av barndomsfaktorer samt psykosocialt och fysiskt belastande arbetsmiljöer mätta över ett helt arbetsliv.

Att samtidigt med spelproblem kämpa med ångest, depression eller alkoholproblem är vanligt. Ibland kommer samsjukligheten som en följd av spelproblemen och ibland kan spelandet vara ett sätt att hantera ångest eller depression.

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att öka förståelsen av upplevd stress och stressrelaterade besvär hos flickor och pojkar under adolescensen.

Idag saknas förebyggande strategier för barn till flyktingföräldrar med svår traumatisk stress i Stockholms län och de flesta andra landsting.

Ungdom, hälsa och risktagande: en studie om hur minskad substansanvändning och ökad psykisk ohälsa bland ungdomar är relaterad till deras vardagliga oro och praxis.

Studien Uppsala Birth Cohort Multigenerational Study (UBCoS Multigen) är ett unikt longitudinellt material som löper över fyra generationer, med start 1915–1929. Studien skapades under perioden 2004–2006.

Utbildning är en viktig grund för barns utveckling och brukar beskrivas som en väg ut ur utsatthet. Projektet handlar om utbildningskarriärer hos en särskilt utsatt grupp, nämligen barn med erfarenhet av samhällsvård i form av placeringar i fosterhem eller på institutioner.

I projektet har vi studerat olika sociala mekanismer som kan påverka ungas alkoholvanor över tid. Ungdomar i åldrarna 15 till 21 år har intervjuats vid tre tillfällen för att förstå hur alkoholkonsumtion hänger ihop med förändringar i livet i stort. När de blir äldre dricker de mer alkohol, men på ett mer kontrollerat sätt.

Undersöker konflikter mellan olika typer av forskning, beslutsfattare och experter.

Projektet bidrar med unika insikter om beslut kring hur evidensbaserade metoder används i praktiken. Sådan kunskap behövs för en förfinad förståelse för hur följsamhets- och anpassningsproblematiken hanteras och i förlängningen hur nyttan av evidensbaserade metoder kan maximeras.

I skärningspunkten mellan natur- och samhällsvetenskap utvecklas nu en mängd nya idéer om hur händelser i föräldrars och far/morföräldrars liv kan utöva inflytande på dagens individer, både genom kulturell överföring och genom mer biologiska mekanismer.