Gratulerar till din hedersdoktorstitel och tack för att du accepterade inbjudan att besöka Stockholms universitet. I din föreläsning presenterade du många originella forskningsresultat, till exempel de ogynnsamma kohorttrenderna vad gäller fetma eller psykisk ohälsa bland kvinnor. De flesta av dessa resultat kommer från en stor nationell studie som direkt finansieras av Australiens regering. Kan du berätta mer om betydelsen av den studien och dess potential att fortsätta informera praxis och policy i ditt land, men också ur ett internationellt perspektiv?

”Tack. Att få detta pris är en så underbar ära! Föreläsningen var också ett fantastiskt tillfälle att presentera min forskning med mer kontext än jag vanligtvis kan göra vid en vetenskaplig konferens.”

Foto: Alex Summerfield

”Min forskning i Australien bygger huvudsakligen på data från Australian Longitudinal Study on Women’s Health (ALSWH), som är en nationell flaggskeppsstudie som har pågått sedan 1996. Den innehåller regelbundna enkätdata för mer än 50 000 kvinnor i fyra ålderskohorter. Den är också länkad till administrativa sjukvårdsregister, till exempel sjukhusinläggningar och läkemedelsförskrivningar. Det är därför ALSWH är en så viktig och enastående forskningsresurs för att informera policy och praxis.”

”Vi har nu data från kvinnor i åldrarna 18 till över 90 år. Kohorterna överlappar delvis så vi kan inte bara se förändringar över ålder (till exempel viktökning under medelåldern) utan även skillnader mellan kohorter vid samma ålder. Till exempel har omkring en tredjedel av kvinnorna som idag är i tidiga 30-årsåldern fetma; i den tidigare kohorten såg vi inte den förekomsten förrän kvinnorna var i mitten av 40-årsåldern. Även för den kohorten var förekomsten mycket högre än i nästa äldre kohort. Att visuellt se denna oroande trend, istället för att bara läsa statistik, kan verkligen hjälpa beslutsfattare att förstå konsekvenserna för ökat vårdbehov och för risker för kroniska sjukdomar i framtiden. Denna typ av evidens är viktig inte bara för Australien, utan även internationellt då vi ser samma allmänna trender i många länder.”

”Ett mer positivt exempel med internationell relevans är minskningen av antalet nuvarande rökare bland australiska kvinnor, både med ålder och mellan kohorter. Det finns vissa indikationer på att denna minskning motsvarar specifika policys i Australien för att minska rökning, till exempel användningen av neutrala cigarettpaket. Andra länder kan ta hänsyn till denna evidens när de utvecklar sina egna hälsopolitiska initiativ på detta område.”

Du leder ett omfattande internationellt samarbetsprojekt om jämförelser av kvinnors hälsa mellan länder, InterLACE. Vad ser du som det största mervärdet av detta internationella samarbete och vilka resultat från InterLACE har varit mest betydelsefulla för att förändra praxis eller policy?

”Jag startade InterLACE för att hantera några av de nyckelproblem jag såg med befintliga studier. Anledningen till att InterLACE är ett så kraftfullt samarbete är att vi kombinerar individdata från många olika studier – vi har nu individdata från 1,2 miljoner kvinnor från 35 studier i 19 länder. InterLACE ger den skala och omfattning som krävs för att undersöka ämnen och generera robust evidens som inte är möjlig i en enskild studie. Till exempel, om man ser samma resultat i olika etniska grupper, är det sannolikt en gemensam biologisk mekanism som verkar. Alternativt, om ett land skiljer sig åt, kan det bero på en specifik policy. Sammantaget väger resultaten mycket tyngre för professionella och internationella organisationer, som WHO, än en studie från ett enskilt land.”

”Ett av de bästa exemplen är vårt arbete om primär ovarialsvikt (POI) och tidig menopaus. Det är vanligtvis utmanande att göra epidemiologisk forskning på de 1–2 % av kvinnorna med POI, där menopaus inträffar före 40 års ålder. Med InterLACE har vi tillräckligt med data för att visa att tidig menark (första menstruation, red. anm.), nulliparitet (en medicinsk term som beskriver en kvinna som aldrig har fött barn, red. anm.) samt en historia av infertilitet eller upprepade graviditetsförluster alla är riskfaktorer för POI och tidig menopaus, vilka i sin tur båda är kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, osteoporos och multimorbiditet. Dessa resultat var de första som avslöjade robust evidens kring POI och tidig menopaus. Det är en långsam process, men dessa resultat börjar nu återspeglas i det ökade fokus som läggs på POI och tidig menopaus i kliniska riktlinjer (till exempel NICE i Storbritannien) och i positionsdokument (till exempel från European Menopause and Andropause Society).”

Ditt arbete med att utveckla metoder för livsloppsepidemiologi är mycket välkänt och du har även publicerat ett stort antal översiktsartiklar, kapitel och redigerat en bok om livsloppsperspektiv på kvinnors hälsa. Vilka är de största fördelarna med detta perspektiv för att informera policy och förbättra kvinnors hälsa och välbefinnande? Kan du ge några exempel?

”De olika publikationerna har olika roller utöver forskningen. De vetenskapliga artiklarna utgör evidensbasen, men vi har även översikter eller kommentarer om deras implikationer i publikationer som är specifikt riktade till kliniker. Boken ger en grundläggande text i ämnet för studenter och för dem som vill ha en mer omfattande bakgrund. En annan viktig form av output är evidensöversikter som används som stöd i policyutveckling. I Australien har detta varit avgörande för att säkerställa att livsloppsperspektivet är centralt i kvinnors hälsostrategi både på nationell och delstatlig nivå.”

Samskapande av forskning, erkännande av vikten av levda erfarenheter och interaktioner med användare och intressenter är mycket viktigt för att hantera komplexa samhällsfrågor såsom kvinnors rättigheter, våld eller tillgång till effektiv vård. Vad är din erfarenhet av att arbeta med olika aktörer inom det specifika området kvinnors och flickors hälsa och vilka ser du som omedelbara forskningsprioriteringar inom området kvinnors och flickors hälsa i höginkomstländer respektive i medel- och låginkomstländer?

”Detta följer på svaret ovan, där det är avgörande att vi engagerar oss med intressenter och samhället i varje steg. Det är en ömsesidig process där vi kan lyssna på deras perspektiv och det samarbetet inte bara informerar forskningsfrågorna utan även utformar våra aktiviteter för kunskapsöverföring.”

”Jag tror att den viktigaste prioriteringen i höginkomstländer är att säkerställa fullt deltagande av kvinnor från olika bakgrunder eftersom dessa grupper ofta kan förbises i dataset, särskilt de som går flera decennier tillbaka. Vi börjar se betydande framsteg i InterLACE med den växande tillgången till data från låg- och medelinkomstländer. Ett av de intressanta områdena som växer fram är jämförelser av specifika samhällen som lever i höginkomstländer, till exempel sydasiatiska kvinnor i Australien med kvinnor i Indien.”

Din öppna föreläsning vid Stockholms universitet var välbesökt, med många studenter och yngre forskare som deltog i diskussionerna. För studenter och yngre forskare som vill gå in i detta specifika forskningsfält och bidra till att förbättra kvinnors hälsa globalt, vilket är ditt viktigaste råd?

”Jag tror att det viktigaste är att utveckla ett eller två specifika kompetensområden, det kan vara biostatistik, artikel¬skrivande eller organisatoriska och sociala färdigheter för samarbete och kunskapsöverföring. Kombinera sedan dessa med ett forskningsämne som du brinner för och där du vill göra skillnad. Det innebär att du alltid kommer att sticka ut och ha något av värde och entusiasm att bidra med till ett team.”

Vi har precis fått veta att du har tilldelats The Officer of the Order of Australia för din framstående tjänst till Australien och mänskligheten i stort. Kan du berätta mer om betydelsen av denna utmärkelse och hur den kommer att hjälpa dig att driva arbetet för kvinnors och flickors hälsa och rättigheter framöver?

”Detta år har varit väldigt speciellt. Utmärkelsen i Australien är ett underbart erkännande av det bredare samhället och ett kvitto på allt hårt arbete. Det är en välkänd nationell hedersbetygelse och den ger en pågående möjlighet och ett inflytelserikt nätverk för att lyfta fram vår forskning.”