Kvinnors självmordsrisk ökar vid årsdagen för förälders bortgång

Kvinnor som förlorat en förälder löper ökad risk att ta livet av sig runt årsdagen av förälderns bortgång. Något liknande mönster för män tycks inte finnas. Det framgår av en forskningsartikel från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet som publicerades nyligen i den medicinska tidskriften Jama Network Open.

Kvinna, sedd från sidan, lutar sig framåt med handen för ögonen.
Många kvinnor mår psykiskt dåligt vid årsdagen för en förälders bortgång. Foto; Ulrike Mai/Pixabay.
 

– De här resultaten visar tydligt hur viktigt det är med forskning som undersöker effekterna av sorgen efter en förälders död som upplevs i vuxen ålder, ett ämne som inte har studerats i någon större utsträckning, säger Alessandra Grotta, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och en av artikelns författare.

Forskningsstudien, som bygger på registerdata, omfattar samtliga svenskar i åldern 18–65 år som förlorat en förälder någon gång under åren 1990–2016. I studien ingick totalt 7700 personer.
Studien visar att kvinnor löper upp till 67 procent högre risk att begå självmord vid årsdagen för en förälders bortgång och ett par dagar därefter jämfört med när de inte upplever årsdagen.

Mer utbredd kunskap om årsdagsreaktioner kan gynna inte bara sörjande människor, utan även släktingar och vänner, som då snabbare kan upptäcka tecken på psykisk ohälsa.

Porträtt på Alessandra Grotta.
Alessandra Grotta, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Särskilt hög risk observerades hos kvinnor som förlorat sin mor, men inte hos de som förlorat sin far. Däremot tycks kvinnor i åldern 35–49 år inte vara i riskzonen på samma sätt, där fann forskarna inte några årsdagsreaktioner. Studien visar vidare att ogifta kvinnor tenderar att vara mer sårbara vid årsdagen än gifta kvinnor.

Alessandra Grotta menar att de här forskningsresultaten pekar på att hälso- och sjukvårdspersonal bör bli medvetna om årsdagar av föräldrars död som potentiella utlösningsfaktorer för psykiska problem och risk för självmord. Detta för att kunna hänvisa patienter till riktat stöd i rätt tid.

– Mer utbredd kunskap om årsdagsreaktioner kan gynna inte bara sörjande människor, utan även släktingar och vänner, som då snabbare kan upptäcka tecken på psykisk ohälsa, säger Alessandra Grotta.

Studien visade även upp tecken på könsskillnader. I motsats till kvinnor tycks män ha en försvagad självmordsrisk runt årsdagen.

– Det är samma resultat som vår forskargrupp tidigare observerat när vi har undersökt dödligheten kring årsdagen av ett barns död. Medan en ökad risk för dödsfall observerades bland mödrar, visade fäder en minskad risk, säger Alessandra Grotta.

Porträttbild på Mikael Rostila.
Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet.

Mikael Rostila, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap och även han en av artikelförfattarna, konstaterar att det vore mycket intressant att studera vad dessa könsskillnader beror på.

– Men då skulle vi nog behöva andra typer av metoder, kanske mer kvalitativa metoder, för att försöka förklara varför män inte verkar påverkas av årsdagen för närståendes bortgång i samma utsträckning som kvinnor, säger han.

Alessandra Grotta påpekar att, även om forskargruppen har använt nationella data, är självmord en sällsynt och mångfacetterad händelse.

– Därför kan framtida studier behövas för att replikera våra resultat. Vår framtida forskning om dödsfall kommer också att fortsätta undersöka de omständigheter och faktorer som påverkar mental hälsa efter en närståendes död, säger hon.

Artikeln ”Suicide Around the Anniversary of a Parent’s Death in Sweden” är publicerad i den medicinska tidskriften Jama Network Open.

Studien är en del av forskningsprojektet "Ett livsförloppsperspektiv på förlust av anhörig i barndomen och hälsa i vuxen ålder".

Håkan Soold