Hur har människor genom historien använt sina sinnen?
Idéhistorikerna Annika Berg och Annelie Drakman medverkar med texter i nya boken Sinnen i arbete.

I den här antologin undersöker författarna vad öronen, näsan, munnen, känselkropparna och ögonen betydde för de stora förändringar inom ekonomi, vetenskap, teknik och medicin som industrisamhället förde med sig? Vad är sinneshistoria och hur kan den skrivas? Forskningen utgår från en samling studier om sensorisk kunskap i olika yrkessammanhang från 1700-tal till 1900-tal.
Boken är redigerad av Ingemar Pettersson och Daniel Normark och ges ut vid Arkiv förlag. Den finns fritt tillgänglig online.

Annika Berg medverkar med ett kapitel om ultraljud som synestetisk teknologi. ”Synestesi” används vanligen som beteckning på ett neurologiskt fenomen, som innebär att vissa stimuli utlöser en ”extra” sinneserfarenhet. Annika Bergs text kretsar kring artificiellt framkallade synestetiska fenomen, eller mer precist kring populära framställningar av det gäckande ultraljudet: ljud på frekvenser som inte kan uppfattas av det mänskliga hörselsinnet men som genom särskild teknik kan fås att ”synas”, och som även kan påverka flera andra sinnen på olika sätt. Hur har ultraljudet, eller snarare – på grund av våra av nödtvång abstrakta föreställningar om det – dess olika applikationer porträtterats i dagspress och andra populära medier under de senaste hundra åren? Och hur har man begreppsliggjort dess synestetiska effekter?
Om Annika Berg
Annika Berg är universitetslektor och docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar på medicinens – inklusive hälsovårdens och psykiatrins – sociala, kulturella och politiska historia.

Annelie Drakman skriver ett kapitel om ”luktmedicin” och argumenterar för att en specifik sinnespraktik som härrörde från förbakteriologisk medicin och särskilt epidemiologi levde kvar långt in på 1900-talet och även nu: tendensen att identifiera hälsovådliga platser via stank. Men under 1900-talet identifierade stank social misär snarare än miasma och var därför en indirekt snarare än direkt sjukdomsorsak.
Om Annelie Drakman
Annelie Drakman är forskare och lärare i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hon intresserar sig i sin forskning särskilt för äckel och glädje.
Mer läsning
11/12, 2024: Om smuts och åderlåtning i historien
Senast uppdaterad: 26 mars 2025
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik