Ny forskning 2024 vid Institutionen för pedagogik och didaktik

Skapa bättre förutsättningar för nyanlända att nå gymnasiet, kulturell integration med hjälp av sociala robotar, föräldrar och skolan från 1800-talet och framåt, AI för framtida lärarutbildning och stigmatisering och diskriminering av personer som lever med epilepsi. Det är några exempel på ny forskning som startar vid Institutionen för pedagogik och didaktik 2024.

BIldkollage

 

Mycket av forskningen kommer att bedrivas i samarbete med andra institutioner och lärosäten där vi antingen är huvudsökande eller medsökande. 

 

Eric Larsson
Eric Larsson Foto: Sören Andersson
 

Lokala förutsättningar för skolframgång bland nyanlända elever

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur mottagandet av nyanlända elever skiljer sig åt mellan glesbygd och storstad samt hur en lokal utbildningspolitik kan utformas så att fler nyanlända elever klarar övergången till gymnasieskolan.   

Huvudsökande och projektledare är Eric Larsson, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Medforskare är Biörn Ivemark, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet och Anna Ambrose, universitetslektor vid Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola. Projekttiden är 4 år och bidragsbeloppet 4 miljoner kr. Finansiär: Formas

Ny forskning ska ge nyanlända bättre förutsättningar att nå gymnasiet

 

 

Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar

Åsa Sundelin
Åsa Sundelin Foto: Sören Andersson
 
 
 
 
Anneli Öljarstrand
Anneli Öljarstrand

Hur samarbetar skolor med föräldrar till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet? Vilka organisatoriska förutsättningar finns och vilka metoder använder skolpersonal för att samarbeta?

Forskningen bedrivs inom "Nationellt FOU-nätverk för verksamheter med stora utmaningar" där flera svenska lärosäten gått samman för att främja barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning.

Huvudsökande och projektledare är Åsa Sundelin, universitetslektor och Anneli Öljarstrand, universitetslektor, båda vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Projektperioden är augusti 2024 till oktober 2025 och bidragsbeloppet 500.000 kr. Finansiär: Nationellt FOU-nätverk för verksamheter med stora utmaningar

Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar

 

Professionell självtillit, känslomässiga utmaningar och moralisk stress i lärar-och läkarutbildningen

Maria Weurlander
Maria Weurlander Foto: Sören Andersson

I detta projekt undersöker vi lärar- och läkarstudenters professionella utveckling i relation till professionell självtillit, känslomässiga utmaningar samt moralisk stress under de första åren av sin utbildning

Medforskare är Maria Weurlander, docent, samt Linda Barman, universitetslektor, båda vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Huvudsökande och projektledare är Henrik Lindqvist, docent, Linköpings universitet. Projekttiden är 4 år och bidragsbeloppet 5,95 miljoner kronor. Finansiär: Vetenskapsrådet

Professionell självtillit, känslomässiga utmaningar och moralisk stress i lärar-och läkarutbildningen

 

Tillit och motstånd: Ett utbildningshistoriskt perspektiv på svenska föräldrars relation till skolan 1861-2012

Joakim Landahl
Joakim Landahl

Projektets övergripande syfte är att beskriva föräldrars relation till den svenska skolan, med ett särskilt fokus på deras tillit till skolan som institution och hur denna har förändrats över tid. 

Medforskare är Joakim Landahl, professor, och Germund Larsson, universitetslektor, båda vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Huvudsökande och projektledare är Sara Backman Prytz, docent, Uppsala universitet. Projektiden är 4 år och bidragsbeloppet 5,9 miljoner kronor. Finansiär: Vetenskapsrådet

Tillit och motstånd - föräldrars relation till skolan 1861-2012

 

Att förstå epilepsi. Kunskap, utbildning och stigmatisering, 1950-2020

Johanna RIngarpJohanna RIngarp Foto: Clément Morin

Syftet med projektet är att undersöka förändrade och bestående attityder till epilepsi och hur dessa förändringar har påverkat tillgången till skola och utbildning för personer med epilepsi.

Medforskare är Johanna Ringarp, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Huvudsökande och projektledare är Matilda Svensson Chowdhury, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Malmö Universitet. Projekttiden är tre år och bidragsbeloppet 3,6 miljoner kronor. Finansiär: Vetenskapsrådet

Att förstå epilepsi. Kunskap, utbildning och stigmatisering, 1950-2020

 

Att ompröva språkundervisning för vuxna via kritiska tvärvetenskapliga perspektiv

Enni Paul
Enni Paul

I forskningsprojektet undersöker vi de alternativ som kommunal vuxenutbildning och folkhögskola erbjuder elever med funktionsnedsättningar, posttraumatiskt stressyndrom, migrationsstress och andra hälsotillstånd. Förutom att ta fram ny kunskap vill vi bidra till en mer nyanserad förståelse för begreppen inkludering och integration. Fokus är på språkundervisning i svenska.

Medforskare är Enni Paul, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Huvudsökande och projektledare är Christina Hedman, professor vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet. Projekttiden är fyra år och bidragsbeloppet 6 miljoner kr. Finansiär: Vetenskapsrådet

Att ompröva språkundervisning för vuxna via kritiska tvärvetenskapliga perspektiv

 

Avmystifiering av AI-litteracitet i lärarutbildningen

Cormac McGrath
Cormac McGrath Foto: Sören Andersson

Vilken AI-kompetens behöver lärare? Hur kan den läras ut under och bli till en del av lärarutbildningen? Genom tre utforskande workshoppar, som samlar ledande experter inom området, hoppas vi få svar på dessa frågor och bidra till framtida lärarutbildning.

Projektledare är Cormac McGrath, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Projektdeltagare är Teresa Cerratto-Pargman, professor, Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet och Linnéa Stenliden, biträdande professor, Linköpings universitet. Projekttiden är 2 år och bidragsbeloppet 360 000 kr. Finansiär: Vetenskapsrådet

AI-kunskaper som en del av framtidens lärarutbildning

 

Existensaspekter i ämnesundervisningen – religionskunskap och psykologi

Maria Öhrstedt
Maria Öhrstedt Foto: Sören Andersson

Religionskunskap och psykologi är ämnen som elever kan relatera till på ett livsnära och personligt sätt, samtidigt som de är kopplade till identitets- och världsåskådningsfrågor. Detta innebär både möjligheter och utmaningar. Vi undersöker hur undervisningen kan utformas för att ta vara på potentialen i ämnenas karaktär och ge elever ökade möjligheter att utvidga sin ämnesförståelse, utan att inkräkta på deras integritet.

Medforskare är Maria Öhrstedt, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Projektledare är Maria Olson, professor vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet. Projekttiden är 3 år och bidragsbeloppet 4,5 miljoner kr. Finansiär: Skolforskningsinstitutet

Existensaspekter i ämnesundervisningen – religionskunskap och psykologi

 

Kulturell integration och språkinlärning med hjälp av konversations-AI och sociala robotar

Ali Reza Majlesi
Ali Reza Majlesi. Foto: Sören Andersson

Språkinlärning är avgörande för integrationsprocessen och innebär betydande utmaningar för elever och lärare. Målet med projektet är att utveckla ett språkinlärningssystem som fokuserar specifikt på konversationsfärdigheter med hjälp av sociala robotar och konversations-AI.

Forskare i projektet är Ali-Reza Majlesi, docent, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet och Gabriel Skantze, professor i talteknologi vid KTH. Projekttiden är 2 år och finansieras av Digital Futures, forskningscenter vid KTH.

Empowering Cultural Integration and Language Learning through Conversational AI

 

Bidrag till gästforskare

Mathieu Albert
Mathieu Albert

Institutionen för pedagogik och didaktik gästas under 2024 av dr Mathieu Albert, från McGill University. Han kommer att samarbeta med forskare och personal inom forskargruppen Högskolepedagogik samt arbeta med egna projekt och publiceringsarbete kring vad interdisciplinaritet i akademisk miljö har för konsekvenser ur ett maktperspektiv. Hans forskning bidrar till viktig kunskap för akademiska ledare och policyskapare inom högre utbildning.

Projekttiden är februari till november 2024 och bidragsbeloppet 1,4 miljoner kronor. Huvudsökande är Klara Bolander Laksov, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Finansiär: Vetenskapsrådet.