Stockholms universitet logo, länk till startsida

Klimat och klimatförändringar – experter vid Stockholms universitet

På Stockholms universitet finns många forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.

Fältarbete vid Tarfala
Fältarbete på glaciär vid Tarfala forskningsstation. Annika Granebeck och John Nilsson mäter djupet för den snö som har fallit under vintern. Foto: Nina Kirchner
 

Klimatfrågans naturvetenskapliga grund
 

Partiklar i atmosfären och hur de påverkar moln, klimat och hälsa
Ilona Riipinen, professor, Institutionen för miljövetenskap och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning.
Kontakt: 08-674 72 84, 073-585 9251, ilona.riipinen@aces.su.se

Klimat, permafrost och våtmarker
Gustaf Hugelius, docent, Institutionen för naturgeografi och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning.
Kontakt: 08-674 78 73 (kopplad till mobil), gustaf.hugelius@natgeo.su.se

Globala klimatmodeller och framtidsscenarier
Gunilla Svensson, professor, Meteorologiska institutionen. Brett kunnig inom klimatfrågan i allmänhet.
Kontakt: 0702-55 54 71, gunilla@misu.su.se

Klimat och klimatförändringar
Michael Tjernström, professor vid Meteorologiska institutionen. Brett kunnig inom klimatfrågan och särskilt om klimatet i Arktis.
Kontakt: michaelt@misu.su.se, 070-20 56 631 alt 08-16 31 10

IPCC:s klimatrapporter, jordens klimatkänslighet för koldioxid, projektioner och extremhändelser
Thorsten Mauritsen, lektor i klimatvetenskap vid Meteorologiska institutionen. Forskar om globala klimatförändringar och är en av författarna till IPCC:s sjätte rapport.
Fokusområde: att bestämma jordens klimatkänslighet för koldioxid, vilket involverar studier i molnprocesser, historiska uppvärmningen, forntida klimat och klimatmodellering. Han har även arbetat med Arktis klimat, extremnederbörd och olika aspekter kring havscirkulationen.
Kontakt: thorsten.mauritsen@misu.su.se

Inlandsisar, krympande glaciärer och sambandet med havet
Nina Kirchner är lektor vid Institutionen för naturgeografi och förståndare för Tarfala forskingsstation. Hon forskar om inlandsisar och kalvande och krympande glaciärer i Sverige, Norden, Arktis och Antarktis. Hon undersöker också växelverkan mellan dessa isar och havet, och arktiska sjöar som ligger nära glaciärer. Dessutom kan hon svara på frågor om undervattensfarkoster som används för forskning vid glaciärers havskant.
Kontakt: 070-609 05 88, nina.kirchner@natgeo.su.se

Klimatförändringar ur ett geologiskt perspektiv
Alasdair Skelton, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, kan svara på generella frågor om klimatförändringar och kolets kretslopp, samt specifika frågor om klimatförändringar ur ett geologiskt perspektiv.
Kontakt: alasdair.skelton@geo.su.se

Sötvatten, kustvatten, grundvatten och klimat
Gia Destouni, professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser. Gia Destouni är prefekt för Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, ledamot av både Vetenskapsakademin och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin och en av landets mest meriterade hydrologer. Hon kan svara på frågor om många olika aspekter av vatten, till exempel hur vattentillgång, vattenkvalitet och andra vattenförhållanden påverkas av klimatförändringar.
Kontakt: georgia.destouni@natgeo.su.se, 08-16 47 85

Människans påverkan på vattnets kretslopp
Lan Wang-Erlandsson, forskare i Planetary Boundaries Research Lab vid Stockholm Resilience Centre, studerar hur vattencykeln över landområden (framförallt nederbörd och avdunstning) påverkar och påverkas av klimatförändringar, förlust av regnskog, och andra storskaliga markanvändningsförändringar.
Kontakt: lan.wang@su.se

Luftföroreningars inverkan på klimatet och Amazonas roll i det globala klimatet
Hans-Christen (HC) Hansson, professor, Institutionen för miljövetenskap.
Kontakt: 070-649 72 90, hanschristen.hansson@aces.su.se

Klimatmodeller och molnens roll i klimatet
Frida Bender, docent vid Meteorologiska institutionen forskar om klimatmodeller, aerosoler, moln och deras interaktion med varandra och roll i klimatsystemet. Hon är även kunnig inom klimatförändringar i allmänhet och kan svara på generella frågor om klimatsystemet.
Kontakt: frida.bender@misu.su.se, 08-16 10 82

Klimatmodellering och partiklar
Sara Blichner, postdoktor vid Institutionen för miljövetenskap. Forskar om hur aerosolpartiklar påverkar klimatet och deras roll i klimatmodeller. Hon har medverkat i arbetet bakom IPCC’s rapport 2021.
Kontakt: sara.blichner@aces.su.se, +47 95 92 65 43
Språk: norska och engelska

Hur aerosoler och moln påverkar klimatet
Caroline Leck, professor, Meteorologiska institutionen, kan svara på frågor om luftburna aerosolpartiklar, ozon, övriga växthusgaser samt gaser generellt i atmosfären. Hon har också medverkat i tidigare IPCC-rapporter och varit forskningsledare för Arktisexpeditioner med fokus på hur moln bildas i Arktis och hur det påverkar klimatet.
Kontakt: 0707-33 38 81, lina@misu.su.se

Trender i atmosfäriska aerosoler och uppvärmning i Europa och Arktis
Paul Glantz, forskare, Institutionen för miljövetenskap.
Kontakt: 08-674 7647, paul.glantz@aces.su.se

Aerosolpartiklar, moln, klimat, klimatmodeller
Annica Ekman, professor, Meteorologiska institutionen.
Kontakt: 0704-82 92 93, 08-16 23 97, annica@misu.su.se

Luftföroreningars koppling till klimatet samt utsläpp av metan från Arktis
Örjan Gustafsson, professor, Institutionen för miljövetenskap och Bolincentret för klimatforskning, forskar om kopplingen mellan luftföroreningar och klimatuppvärmning, inklusive kortlivade klimatföroreningar, med fokus på Indien och Kina. Han forskar även om ökande utsläpp av växthusgaser från naturliga system, till exempel Arktis tinande permafrost och kollapsande metanhydrater, och hur dessa kan öka uppvärmningen ytterligare.
Kontakt: 0703-24 73 17, orjan.gustafsson@aces.su.se

Permafrost och klimat
Britta Sannel, universitetslektor, Institutionen för naturgeografi.
Kontakt: 08-16 47 95, britta.sannel@natgeo.su.se

Klimatförändringars effekter på fjällmiljö och naturresursförvaltning i norra Sverige
Gunhild Rosqvist är professor i geografi, inriktning naturgeografi. Hon forskar om klimatförändringars effekt på fjällmiljön, glaciärer och snöförhållanden, bland annat i samarbete med renskötare.
Kontakt: ninis.rosqvist@natgeo.su.se, 08-16 49 83, 070-229 34 04

Arktis ekosystem och klimatförändringar   
Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marin ekologi, forskar om ekosystemet i Arktis och hur det påverkas av klimatförändringar. Under sommaren 2021 var hon forskningsledare för expeditionen Synoptic Arctic Survey.
Kontakt: pauline.snoeijs-leijonmalm@su.se, 08-16 42 46

Historia, stabilitet och utveckling av marina isar i Arktis och Antarktis och deras roll i klimatsystemet
Martin Jakobsson, professor, Institutionen för geologiska vetenskaper. Dekan för geo- och miljövetenskapliga sektionen.
Kontakt: 0736-19 14 09, martin.jakobsson@geo.su.se

Oceanografi och havets roll i klimatsystemet
Johan Nilsson, professor, Meteorologiska institutionen
Kontakt: 08-16 17 36, 070-951 68 44, nilsson@misu.su.se
Jonas Nycander, professor, Meteorologiska institutionen
Kontakt: 08- 16 43 36, 0735- 95 81 59, jonas@misu.su.se

Kusten och klimatet
Florian Roth, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, forskar om kustnära biologisk mångfald, kolets kretslopp och klimatinteraktioner. Han fokuserar särskilt på kustekosystem och deras förmåga att absorbera och lagra kol från atmosfären.
Kontakt: +49 17 536 467 09, florian.roth@su.se

Östersjön och havets roll i klimatförändringar
Christoph Humborg, professor i biogeokemi i kustnära miljö och vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Hans forskning fokuserar bland annat på övergödning och närings- och syredynamiken i Östersjön, samt havets och kustmiljöernas roll i klimatförändringarna och hur havsmiljön påverkas av ändrat klimat.
Kontakt: christoph.humborg@su.se, 08-674 76 68

Östersjön i ett framtida klimat
Agnes Karlsson, Institutionen för ekologi miljö och botanik, kan svara på frågor om Östersjön i ett framtida klimat med avseende på algblomningar (cyanobakterier), musslor och fisk och konsekvenser för miljögiftsanrikning i födoväven.
Kontakt: 073-638 67 20, agnes.karlsson@su.se

Planetära gränser och tröskeleffekter
Ingo Fetzer, Stockholm Recilience Centre, forskar om planetära gränser, klimat, biodiversitet, vattnets kretslopp och förändrade biom och hur mänsklig aktivitet påverkar detta. Detta inkluderar bland annat tröskeleffekter för globalt viktiga system som regnskogen i Kongo och Amazonas, Grönlands istäcke och den sibiriska permafrosten.
Kontakt: ingo.fetzer@su.se, 08-16 12 83

Klimat, skog och biologisk mångfald
Kristoffer Hylander, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, studerar de kombinerade effekterna av klimat och markanvändning på biologisk mångfald, med fokus på biologisk mångfald i ekosystem med träd (skogar och agroforestry). Han är intresserad av hur mikroklimatet påverkas av klimatförändringar och hur mikroklimatet påverkar växter och djur.
Kontakt: kristoffer.hylander@su.se, 08-16 48 99

Marina växters roll som kolsänkor
Mats Björk, professor i marin växtfysiologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, studerar kustekosystem såsom sjögräsängar och mangroveskogar som fungerar som effektiva kolsänkor för koldioxid från atmosfären. Det beror på en hög produktivitet och en förmåga att filtrera bundet kol och närsalter från omkringliggande miljöer, inklusive avrinning från land. 
Kontakt: mats.bjork@su.se

Våtmarker, klimatförändringar och biologisk mångfald
Peter Hambäck, professor i ekologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, studerar anläggning av våtmarker och återvätning av utdikade områden som i dag ses som en dellösning i klimatarbetet. Forskningen studerar hur dessa ska utformas för att också vara positiva ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. 
Kontakt: peter.hamback@su.se, 0730-76 51 26

Klimatförändringars påverkan av hav och sötvatten
Monika Winder, professor i marin ekologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, studerar havet som spelar en nyckelroll för att mildra klimatförändringarna genom att fungera som en stor kolsänka. Forskningen fokuserar på hur energiflödet överförs genom livsmedelsbanan, från växtplankton till djurplankton och fisk, och hur det påverkas av klimatförändringar.
Kontakt: monika.winder@su.se, 08-161741

Fenologi, klimatförändringar och samspelet mellan växter och djur
Johan Ehrlén, professor i ekologi, studerar hur klimatet påverkar fenologin, det vill säga årligt återkommande händelser i naturen som lövsprickning, blomning, djurs vintervila och flyttfåglarnas ankomst. Viktiga frågor är hur fenologin påverkas av ett förändrat klimat på kort och på lång sikt, samt hur samspelet mellan olika arter förändras på grund av skillnader i fenologi. 
Kontakt: johan.ehrlen@su.se, 08-161202

Bedömning av effekten av klimatförändringar i Östersjön från rymden
Susanne Kratzer, är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och fjärranalyserar Östersjöns färger för att förbättra hämtningen av vattenkvalitetsparametrar som till exempel klorofyll. Vissa vattenkvalitetsparametrar hämtas från satelliter i rymden och kan användas för att bedöma effekten av klimatförändringar, eftersom tidsserierna nu är flera decennier.
Kontakt: susanne.kratzer@su.se, 08-161059
 

Klimat och samhälle
 

Klimatekonomisk modellering och analys av klimatpolitik
John Hassler och Per Krusell, båda professorer vid Institutet för internationell ekonomi, forskar om det globala och långsiktiga samspelet mellan klimat, ekonomi och teknisk utveckling. Centrala frågeställningar i forskningen är:
i) Vilken ekonomisk politik behövs för att styra samhället mot klimatneutralitet?  
ii) Hur viktig är prissättning av utsläppen genom koldioxidskatter eller utsläppshandelssystem?
iii) Är tillväxt förenlig med en hållbar användning av naturresurser?
iv) Hur ska en robust klimatpolitik utformas givet den stora osäkerheten om konsekvenserna av koldioxidutsläpp?
Kontakt:  john.hassler@iies.su.se, 070-8117263
Kontakt: per.krusell@iies.su.se, 08-16 30 73

Allmän opinion och legitimitet i den globala klimatpolitiken
Lisa Dellmuth, docent i internationella relationer. Forskar om rollen av allmän opinion och legitimitet i global politik, med särskilt fokus på klimatanpassning. På COP26 i Glasgow kommer hon att genomföra enkäter om deltagares uppfattningar om legitimitet och rättvisa i global styrning.
Kontakt: lisa.dellmuth@su.se

Vilken roll spelar klimatförhandlingar?
Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning, Statsvetenskapliga institutionen, och medlem i Klimatpolitiska rådet. Karin Bäckstrand kan svara på frågor om civilsamhällets och internationella institutioners roll i klimatförhandlingar och samspelet mellan nationellt beslutsfattande och internationella förhandlingar.
Kontakt: karin.backstrand@statsvet.su.se, 08-16 15 78, Mobil: 070-565 96 97

Klimatpolitik, klimatskapade kriser, internationellt samarbete kring globala miljörisker
Victor Galaz, docent i statsvetenskap, Stockholm Resilience Centre, forskar om klimatfrågan ur ett brett samhällsvetenskapligt och politiskt perspektiv. Han är expert på internationella klimat- och miljöfrågor, inklusive teknikutveckling, finanssektorns roll, och klimatforskningens betydelse för klimatfrågan.
Kontakt: 08-674 70 83, victor.galaz@su.se

Omställning till hållbarhet
Lisen Schultz, forskare vid Stockholm Resilience Centre, forskar om samverkan och lärande i Unescos biosfärsområden och driver en uppdragsutbildning i hållbarhet och resiliens för företagsledare. Hon kan också svara på allmänna frågor om klimat, ekosystem och omställning till hållbarhet.
Kontakt: lisen.schultz@su.se, 08-674 70 14

Globala vattenresurser, klimatförändring och hållbar utveckling
Johan Kuylenstierna är adjungerad professor vid Institutionen för naturgeografi och rektorsråd för hållbar utveckling.
Kontakt: johan.kuylenstierna@su.se

Hållbar mat
Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre, expert på hur matproduktion påverkar klimatet och vad som behövs för att göra den mera hållbar och hälsosam.
Kontakt: 073-707 85 29, line.gordon@su.se

Kapitalmarknader och klimat, samt blå mat
Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center och Institutionen för miljövetenskap, forskar om kopplingar mellan kapitalmarknader och klimatet. Hur påverkar kapitalmarknader klimatet och hur detta skulle kunna ändras för att få finanssektorn att hjälpa och inte stjälpa klimatet? Hon jobbar även med ”blå mat” – hur mat från hav och sötvatten kan ha en roll i att minska negativ påverkan från vår matkonsumtion.
Kontakt: beatrice.crona@su.se, 073-707 85 87

Luftföroreningar i städer
Christer Johansson, Institutionen för miljövetenskap
Kontakt: 076-12 28 931, christer.johansson@aces.su.se

Organisationers, företags och civilsamhällets roller i klimatomställningen
Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen. Har även medverkat vid flera klimatmöten och har kunskaper om förhandlingarna.
Kontakt: naghmeh.nasiritousi@statsvet.su.se, alt 08-16 34 66

Klimatförändringar i ett systemperspektiv
Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid institutionen för miljövetenskap (och tidigare VD för International Geosphere-Biosphere Programme – IGBP) kan svara på frågor kring kopplingarna mellan klimatförändringar, biologisk mångfald, antropocen och ekonomin ur ett systemperspektiv.
Kontakt: kevin.noone@aces.su.se, 070-261 58 81

Climate change governance
"Jorge Rodriguez work addresses the political economy of climate change and its relations with the governance of natural resources, institutional change, and the transitions to sustainable economic systems." Talar enbart engelska och spanska!
Kontakt: rodriguez.je@ekohist.su.se, 072-391 01 86 

Människors erfarenheter av klimatförändringar
Elin Lundquist, postdoktor i etnologi vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG), forskar om människors erfarenheter av klimatförändringarnas effekter inom ett kultur- och naturarvsområde. Hur påverkar erfarenheter av vattenbrist och torka i ett jordbrukslandskap människors föreställningar om framtiden?
Kontakt: elin.lundquist@etnologi.su.se

Klimat, biodiversitet och fattigdom
Tristan Tyrrell, handläggare vid SwedBio, Stockholm Resilience Centre, jobbar med metoder för att koppla ihop den nationella politiken för biologisk mångfald och klimatförändringspolicys. Detta för att förbättra genomförandet av de ekosystemtjänster som används för att motverka klimatförändringar och skapa social och ekologisk motståndskraft. Här ingår även icke statliga aktörer, särskilt representanter för urfolk och lokalsamhällen.
Kontakt: tristan.tyrrell@su.se, 070-103 02 27
Språk: Engelska, franska och spanska

Klimatpolitik efter pandemin
Aysem Mert, docent vid Statsvetenskapliga institutionen, leder ett projekt om hur miljö- och klimatpolitiken kommer utvecklas efter pandemin.
Kontakt: aysem.mert@statsvet.su.se, 08-16 34 71
Språk: engelska

Klimatpolitik och styrning
Alexandra Buylova, postdoktor vid Statsvetenskapliga institutionen, forskar om klimatpolitik och styrning, till exempel planering av teknik för att ta upp koldioxid.
Kontakt: alexandra.buylova@statsvet.su.se, 076-208 00 72
Språk: engelska

Intergenerationell klimat-aktivism och samhällstransformation
David Fopp, lektor, Institution för barn- och ungdomsvetenskap. Forskar kring Fridays For Future, global intergenerationell klimataktivism och hållbarhetspedagogik.
Kontakt: 073-758 15 42, david.fopp@buv.su.se

Miljörättvisa, klimatanpassning och ursprungsfolk
Suanne Segovia, doktorand vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, och medverkande i projektet GlocalClim (Glocalizing Climate Governance: The role of Integrated Governance for a Just and Legitimate Adaptation to Climate Risks).
Kontakt: suanne.segovia@ekohist.su.se, alt 076-916 60 25
Språk: engelska och spanska
 

Klimatet under historien
 

Historiska jordbruks- och trädgårdsväxters klimatanpassning
Matti Wiking Leino, docent, Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Kontakt: 08-16 25 18, matti.leino@arklab.su.se

Klimatets förändring genom historien
Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i både historia och i naturgeografi och knuten till Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning. Hur klimatförändringar påverkat människors livsvillkor, sambandet mellan förändringar i temperatur och torka under längre tidsskalor.
Kontakt: 070-662 07 28, fredrik.c.l@historia.su.se

Klimatet i Stockholm sedan 1700-talet
Anders Moberg, docent, Institutionen för naturgeografi
Kontakt: 08-674 7814, anders.moberg@natgeo.su.se

Anpassningsförmåga för jordbrukssamhällen  
Eugene Costello, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, forskar om anpassningsförmåga för jordbrukssamhällen i medeltida och tidigmoderna Irland, Skottland och västra Sverige (Värmland). Syftet är att använda de historiska lärdomarna för att diskutera värdet av hållbar livsmedelsproduktion i dag.
Kontakt: 08-16 10 53, eugene.costello@arklab.su.se

 

Klimat, barn och unga

 

Klimat- och miljöundervisning
Cecilia Lundholm, professor i pedagogik med inriktning undervisning och lärande i samhällsvetenskapliga ämnen vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, kan svara på frågor om vad, och hur, man kan undervisa om klimat och miljö.
Kontakt: cecilia.lundholm@hsd.su.se, 08-16 40 42

Klimatet i barnlitteraturen
Lydia Wistisen, forskare i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Har ett särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur och forskar om miljöfrågor i barn- och ungdomslitteratur.
E-post: lydia.wistisen@littvet.su.se


Klimatetik

 

Etiska aspekter på klimatproblemet: Vad borde vi göra?
Henrik Lagerlund, professor i filosofihistoria, Filosofiska institutionen. Kan svara på frågor om kunskap och skepticism. Är också intresserad av relationen mellan klimat och mat och vilken betydelse det har för våra matval.
Kontakt: henrik.lagerlund@philosophy.su.se, 070-469 49 98

Klimatetik
Orri Stefánsson, docent i praktisk filosofi, även knuten till Institutet för framtidsstudier. Forskar om beslutsfattande under extremt osäkra förhållanden, katastrofrisker och klimatetik. Kan även svara på frågor om etiska aspekter av klimatkompensation, till exempel planering av träd, och våra skyldigheter gentemot framtida generationer.
Kontakt: orri.stefansson@philosophy.su.se

 

Ta del av nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.

 


Bolincentret för klimatforskning leds av Stockholms universitet (Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Institutionen för miljövetenskap, Institutionen för geologiska vetenskaper, Meteorologiska institutionen, Institutionen för naturgeografi och Zoologiska institutionen) i samarbete med SMHI och KTH. Vid centret arbetar omkring 400 meteorologer, oceanografer, geologer, naturgeografer och miljövetare för att ta fram ny kunskap om världens klimat i dåtid, nutid och framtid.
Annika Granebeck, koordinator och kommunikatör
Kontakt: 08-674 78 37, 0721-48 91 49, annika.granebeck@su.se
Magnus Atterfors, kommunikatör
Kontakt: 08-674 75 97, 076-695 70 78, magnus.atterfors@su.se

Stockholm Resilience Centre (SRC) är ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring social-ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet. I fokus står systemens "resiliens", deras förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas.
Sturle Hauge Simonsen, kommunikationschef
Kontakt: 08-674 74 28, sturle.hauge.simonsen@stockholmresilience.su.se

Stockholm Environment Institute (SEI) är ett fristående internationellt forskningsinstitut grundat av den svenska regeringen med uppdrag är att skapa dialog mellan vetenskap och politik i syfte att uppnå en hållbar utveckling. SEI och Stockholms universitet har ett samarbetsavtal.
Annika Flensburg, pressansvarig
Kontakt: Annika.flensburg@sei.org, 073-901 60 11

Institutionen för geologiska vetenskaper (IGV)
Elisabeth Däcker, administrativ studierektor
Kontakt: 0737-07 89 71, elisabeth.dacker@geo.su.se

Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES)
Stella Papadopoulou, kommunikatör
Kontakt: 08-674  70 11, stella.papadopoulou@aces.su.se

Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP)
Amanda Gonzales Bengtsson, kommunikatör
Kontakt: 0700-12 67 29, amanda.bengtsson@su.se

Meteorologiska Institutionen (MISU)
Marianne Lagerklint, webbansvarig och presskontakt
Kontakt: marianne.lagerklint@misu.su.se, 08-16 25 34

Östersjöcentrum arbetar med att öka kunskapen om havet och förbättra samhällets åtgärder mot olika miljöutmaningar såsom övergödning, farliga ämnen, fiske, kustexploatering och klimatförändringar. Vi hjälper dig även att hitta experter inom marin forskning som bedrivs vid andra delar av Stockholms universitet.
Kommunikatörer:
Annika Tidlund, annika.tidlund@su.se, 08-16 37 18
Henrik Hamrén, henrik.hamren@su.se, 08-16 31 09
Policychef:
Gun Rudquist, gun.rudquist@su.se, 08-16 45 24

Naturvetenskapliga fakulteten
Lina Enell, kommunikatör
Kontakt: 08-16 39 04, 070-219 78 28, lina.enell@su.se

Presstjänsten vid Stockholms universitet
Kontakt: 08-16 40 90, press@su.se

På denna sida