Växthussamlingen började sättas samman redan på 60-talet och användes redan då på botanikkurser:

– Det är en ganska stor samling för en institution att inneha för undervisning och forskningsändamål och som inte är öppen för allmänheten, säger Anna Pettersson, trädgårdsmästare i växthuset.

Trädgårdsmästare Anna Grahn.

En mycket sällsynt samling

Anna Pettersson började jobba i växthuset 2015 när institutionen för botanik och institutionen för systemekologi gick samman och blev Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP). I samband med det flyttade de in i de nuvarande lokalerna. Anna skötte flytten av alla växterna. DEEP har för närvarande nästan 1000 växter i samlingen:

– Vi måste vara mycket försiktiga med den samling vi har, för vi kan inte få tillbaka den, säger Anna.

Detta beror på att den mångfaldiga samlingen samlades in från 60-talet fram till 2000-talet. Då var det mycket lättare ta in växter till Sverige från hela världen. På den tiden kunde man bara be en lärare, forskningskollega eller till och med en vän som skulle på tropisk semester, att ta med några frön eller delar av en växt. Det är inte tillåtet längre. Numera är det svårt att ta in växter från andra länder på grund av Nagaya-protokollet, som skyddar länders levande material mot exploatering. För att ta med sig växter in i Sverige behöver man ett avtal med landet, där det står hur du får använda växtmaterialet.

Växthuset. Foto: Niklas Björling.

– De växter vi har regenererar vi genom att ta sticklingar och frön och återplantera dem. Vi gör det två gånger om året, för annars blir de för stora. Det är därför vi ofta lägger ut "giveaway-växter" i planteringsrummet. Vi försöker ha tre växter av varje art, säger Anna.

Palmträd, Chamaedorea matallica används för undervisning. Bladen skimrar metalliskt och de har rötter som växer ovanför jorden på stammen som stöd vid blåst. Foto: Niklas Björling.

Odla växter utan näring eller ljus

Studenter använder samlingen för att undersöka olika växtdelar och uppleva växternas mångfald. Växterna används till kurserna i växtfysiologi, biologisk mångfald, organismers fylogeni, växtsystematik och en kurs i trädgårdsbiologi. När det är dags för lektioner hämtar lärarassistenterna plantor från växthuset ner till labbet varje dag och gör en utställning för studenterna beroende på syftet med dagen:

– Vi odlar också växter med försämrade förutsättningar att växa. Till exempel odlar vi dem utan näring eller utsätter dem för mycket ljus. Vi kan då observera hur de ser ut när de utsätts för olika typer av stress, säger Anna Pettersson.

Anna mixtrar också med blomningstiderna för att se till att växterna blommar när det behövs – till studenterna på höst och vårterminen.

– De kan såklart blomma av sig själva, men nu har vi till exempel tagit några växter till en mörk garderob och ger dem bara några timmars ljus varje dag. Det startar blomningen. Vissa växter blommar inte när det är långa dagar, förklarar Anna.

Gran som används i ett experiment för att testa hur väl kiseldioxid kan minska skalbaggars barkätande och vilka ämnen granarna släpper ut i luften för att förhindra barkätandet. Maria Gregers forskargrupp arbetar med detta projekt. Foto: Niklas Björling.

Hålla växterna friska

Anna gillar alla växter av olika skäl, men nu är favoriten en växt i samma växtfamilj som ananas: 

Trädgårdsmästare Johanna Grahn.

– Det är en växt i familjen Bromeliaceae och heter Puya. Den hade inte blommat sedan jag började här, och plötsligt började den blomstra för ett tag sedan! Den är riktigt vacker, säger Anna. 

Puya. Foto: Anna Pettersson.

Anna Pettersson sköter bevattningen och bevakar växternas välbefinnande, tillsammans med trädgårdsmästaren Johanna Grahn:

– Jag vattnar inte växterna varje dag, men kontrollerar att de inte har fått några nya skadedjur. Johanna tar hand om dem genom att förhindra att de förväxlas med varandra och deras fysiska välmående, säger Anna.

En av Annas viktigaste uppgifter är att undvika spridning av skadedjur i växthuset:

– Om det finns ett skadedjursproblem kan jag tillsätta bekämpningsmedel, men det vill jag inte eftersom det skadar miljön, säger Anna. 


Ananas - Ananas comosus. Foto: Niklas Björling

Puyans knopp. Foto: Anna Pettersson.
Planteringsrum där Anna, Johanna, forskare och forskningsassistenter arbetar med sådd, plantering och hantering av växter. Foto: Niklas Björling.

Det betyder att de använder rovdjur såsom nematoder, insekter och kvalster för att bekämpa skadedjuren. Att hålla växterna skadedjursfria är del av Anna Petterssons större vision för växthuset:

– Vår ambition är att erbjuda bästa möjliga service till de forskare och studenter som använder växthuset, avslutar Anna.

Vill du veta mer om Stockholms universitets spännande samlingar? Kolla här.