– Vi bör definitivt ta klimatfrågan på största allvar, men när det gäller biologisk mångfald finns det andra hot som är minst lika viktiga att tänka på, säger Johan Ehrlén, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholm universitet.

Vårärt och gullviva är två av de arter som undersökts i studien. Foto: Katarina Fast Ehrlén

En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har undersökt många olika typer av växter: träd, buskar, örter och gräs från hela världen. Syftet var att ta reda på vilka miljöfaktorer som har störst påverkan på antalet växter och deras utbredning i landskapet. Forskarna studerade bland annat effekter av klimat, pollinatörer, växtätare, konkurrens, orkaner, översvämningar och bränder.

– Vi såg att effekterna av bränder på växtpopulationer är större än de direkta effekterna av klimatvariationer. Att fler bränder förekommer är dock delvis en indirekt effekt av ett förändrat klimat. Vi måste därför börja titta på de indirekta effekterna av klimatet också, säger Johan Ehrlén.

Klimatpåverkan är just nu ofta i fokus för forskningen om hur växters utbredning och antal förändras. Det finns två skäl. Det ena är att klimatdata finns lätt tillgängligt i form av klimatkartor, vilket gör det enkelt att arbeta med – varje forskare behöver inte själv samla in alla data. Det andra skälet är att människor överlag är oroade över klimatförändringarna.

– Det finns många åsikter om vilka miljöfaktorer som är viktiga för att arter ska överleva och spridas, men i själva verket har vi mycket lite kvantitativ information om detta. Vi ville i den här studien gå från att bara ha åsikter till att ta reda på hur mycket vi faktiskt vet, säger Johan Ehrlén.

I Sverige, liksom i andra delar i världen, är hur vi använder marken sannolikt viktigare för den biologiska mångfalden än klimatet. Ett av de största hoten hos oss är det intensifierade skogsbruket. Det gör att träden i skogarna blir mer jämngamla och av en och samma art. Det blir också mindre gammelskog. Allt detta leder till mindre biologisk mångfald. Ett annat stort bekymmer är förändringar i jordbruket som lett till mer homogena landskap och allt mindre områden som kan fungera som hem för många olika arter.

Johan Ehrlén betonar att studien endast har undersökt små och måttliga effekter av mänsklig markanvändning:

– Om vi hade inkluderat vad som händer när du tar bort växter helt, som när du tar bort en hel skog eller bygger vägar, skulle människans effekt bli ännu större, säger Johan Ehrlén.

Studien "Biotic and anthropogenic forces rival climatic/abiotic factors in determining global plant population growth and fitness" är publicerad i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).