Seminarium med Bartholomew Konenchni om hur politiska svängningar formar beteenden och övertygelser
Seminarium
Datum:tisdag 2 december 2025
Tid:13.13 – 14.30
Plats:Campus Albano, Rum 23, Hus 4, Plan 2
Tisdagen den 2 december håller Bartholomew Konenchni, Centre for Research on Social Inequalities, Sciences Po, Paris, ett seminarium i Institutionen för folkhälsovetenskaps seminarieserie PHS Talks. Bartholomew Konenchni kommer att tala om hur politiska svängningar formar beteenden och övertygelser under kriser, med bevis från Trumps positionsförändring gällande munskydd.
Seminariets titel: How Political Pivots Shape Behaviors and Beliefs During Crises: Evidence from Trump’s Position Reversal over Facemasks Tid: 13:13–14:30 Plats: Campus Albano, Rum 23, Hus 4, Plan 2
Bartholomew Konechni är doktorand vid CRIS (Centre de Recherche sur les Inégalités Sociales) vid Sciences Po Paris, med fokus på att studera hur nya hälsobeteenden sprids i samhället med hjälp av innovativa ekonometriska och datavetenskapliga metoder. Hans arbete har publicerats i Demography, Journal of Social Policy och kommer snart i American Sociological Review.
Abstract
Politiska ledare spelar en potentiellt viktig roll i att forma beteenden och övertygelser under kriser. Under pandemin sågs ett antal högt uppsatta politiker, särskilt ledare för populistiska partier, minska efterlevnaden av institutionella rekommendationer genom att sätta frågetecken kring COVID-riktlinjer. Men vad händer när sådana ledare ändrar position och stödjer tidigare avrådda beteenden?
Med hjälp av longitudinella data från Understanding Coronavirus in America-panelen och modeller med fasta effekter undersöker denna artikel hur Trumps oväntade stöd för munskydd i juli 2020 påverkade individers sannolikhet att bära munskydd och deras tro på munskydds effektivitet.
Studien visar att Trumps positionsändring ökade republikaners användning av munskydd och minskade 40 procent av den tidigare skillnaden mellan republikaner och demokrater, med starkare effekter hos dem som var mer exponerade för den tidiga sommarspridningen av covid-fall. Dessutom visar artikeln att detta ögonblick var unikt betydelsefullt i pandemins historia, eftersom det nästan aldrig fanns någon annan tidpunkt då partipolitiska beteenden konvergerade lika tydligt.
Trots detta kan ingen motsvarande förändring i övertygelser om munskydds effektivitet upptäckas, vilket strider mot vad många dominerande beteendeteoretiska modeller skulle förutsäga. Resultaten har viktiga teoretiska implikationer för hur politiska svängningar kan forma beteenden under kriser, pandemisk populism och riktningar för framtida forskning.
Seminariet arrangeras av Institutionen för folkhälsovetenskaper, Stockholms universitet.
