Ökad risk för psykisk ohälsa när ett syskon får cancer
Risken att utveckla psykisk ohälsa ökar efter att ett syskon har fått en cancerdiagnos. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.
Syskonrelationen är ofta den tidsmässigt längsta relationen i ens liv och den kan innebära både glädje och utmaningar. I studien “Using emulated clinical trials to investigate the risk of being diagnosed with psychiatric ill health following the cancer diagnosis of a sibling” har forskarna undersökt om en cancerdiagnos hos ett vuxet syskon kan förutsäga psykiatrisk sjukdom hos det andra syskonet. Forskarna har även analyserat om en sådan effekt skiljer sig åt beroende på den sociodemografiska närheten mellan syskonen när det gäller kön, ålder, utbildning, civilstånd och bostad.
I studien har forskarna studerat en hel årskull i Sverige, födda 1953, och deras helsyskon, och undersökt hur man kan påverkas när ens bror eller syster drabbas av cancer.
Förutom de positiva saker vi får från våra familjerelationer, påverkas vi också när familjen drabbas av svårigheter.
– Vi såg att det finns en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa efter att ett syskon fått en cancerdiagnos, säger Kristiina Rajaleid, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Högre risk för män
Män löper en något högre risk än kvinnor att drabbas av psykisk ohälsa när ett syskon får cancer. Men hos en vuxen kvinna är risken större om det är en syster som drabbas av cancer, jämfört med om det är en bror. Och singlar löper en högre risk, oavsett om deras syskon är gifta eller inte, i jämförelse med dem som själva är gifta.
Däremot visar sig faktorer som ålder, utbildningsnivå och hur nära syskonet man bor inte spela någon roll i sammanhanget.
Att förstå hur familjemedlemmars svårigheter påverkar vår hälsa är viktigt, inte minst inom vården och omsorgen. Inom vård och omsorg möter personalen inte bara patienter, utan också deras familjer som ofta bär på oro för sina nära och kära. Denna kunskap kan hjälpa dem att bättre stötta både patienter och deras anhöriga, konstaterar Kristiina Rajaleid.
– Vi kan också alla tänka på att våra vuxna vänner och bekanta kan behöva lite extra stöd när deras nära och kära går igenom svåra tider – även om de själva inte direkt drabbas, säger hon och fortsätter:
– Trots att de känslomässiga banden till vår uppväxtfamilj ofta varar livet ut, har forskningen kring vuxnas familjerelationer mest fokuserat på den egna familjebildningen, alltså kärnfamiljen. Förutom de positiva saker vi får från våra familjerelationer, påverkas vi också när familjen drabbas av svårigheter.
Emulerade kliniska test
I arbetet med studien har forskarna använt en metod som kallas emulerade kliniska test. Med hjälp av befintliga data har de försökt efterlikna randomiserade kontrollstudier, vilket är den mest tillförlitliga metoden för att besvara frågor om orsak och verkan.
– Även om emulerade kliniska test redan har använts framgångsrikt inom medicin och epidemiologi, var det, så vitt vi vet, första gången denna metod använts för att undersöka samhällsvetenskapliga frågor, säger Kristiina Rajaleid.
Håkan Soold
Studien Using emulated clinical trials to investigate the risk of being diagnosed with psychiatric ill health following the cancer diagnosis of a sibling publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PLoS One. Den ingår i forskningsprojektet (Hur) påverkas vi av det som drabbar våra nära och kära? Studier av sambanden mellan negativa händelser i familjen eller släkten och den egna hälsan och välfärden, som leds av Kristiina Rajaleid. I projeketet ingår även Bitte Modin och Anna Thalén, forskare respektive forskningsassistent https://www.su.se/profiles/anth0987-1.591662vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Senast uppdaterad: 24 oktober 2024
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap