När den svenska regeringsformen antogs 1974, rådde folkets suveränitet och ett starkt parlament (Riksdagen). Domstolarna spelade en underordnad roll, individuella rättigheter var mindre framträdande, och konstitutionella fall avgjordes sällan. Femtio år senare har Sverige gått från en funktionell uppdelning till en faktisk maktdelning. Folkets suveränitet är fortfarande djupt rotad, men den har fått en annan betydelse till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU). Därför reformerades regeringsformen 2010, vilket stärkte de svenska domstolarnas ställning. Betydelsen av individuella rättigheter har också ökat som en följd av Sveriges EU-medlemskap, inkorporeringen av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna i svensk lagstiftning och utvidgningen av kapitel 2 om grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen.

Denna volym är ett samarbete mellan svenska och andra nordiska forskare för att fira årsdagen av den svenska regeringsformen. Händelserna i vår senaste historia, präglade av pandemier, terrorhot och repressiv lagstiftning för att hantera allvarlig brottslighet, visar att konstitutionella frågor är mer relevanta idag än någonsin.

Några av de som bidragit till boken kommer kort att presentera sina viktigaste slutsatser. Evenemanget är på engelska.

Serien Scandinavian Studies in Law publiceras av en ideell stiftelse. Den första volymen presenterades 1957 och till dags dato har nästan 1000 artiklar publicerats i serien. Läs mer på scandinavianlaw.se.

Registrering

Registrera dig senast den 16 juni 2024.

Registrera dig här