När politiken närmar sig akademin – hedersdoktor Mats Melin om vikten av tydliga gränser
När rättskipning och forskning ska stå fria från politik krävs mer än goda avsikter – det krävs tydliga rättsliga ramar. Det framhöll Mats Melin, ny hedersdoktor vid Juridiska fakulteten, i ett anförande om domstolars och universitetens självständighet.
Måndagen den 1 oktober 2025 hölls årets Professors- och hedersdoktorsföreläsningar vid Juridiska fakulteten. Bland talarna fanns förutom Mats Melin – f.d. justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen – även de nytillsatta professorerna Jaan Paju, professor i statsrätt, och Erik Lidman, professor i associationsrätt.
Självständighet som demokratins grund
I sitt anförande med titeln ”Akademier och domstolar - hur autonoma kan de vara?” tog Mats Melin upp ett ämne som blivit alltmer aktuellt både inom rättsväsendet och inom universitetens värld: autonomi. Det vill säga verksamheters självständighet i förhållande till den politiska makten.
Autonomi handlar om att vissa institutioner måste kunna fatta beslut och bedriva sin verksamhet utan otillbörlig påverkan från regeringen eller andra politiska aktörer. För domstolar handlar det om att döma opartiskt. För universitet handlar det om att kunna forska, undervisa och sprida kunskap utan att styras av politiska ideologier.
Mats Melin framhöll att båda dessa samhällsinstitutioner – domstolar och universitet – behöver starka rättsliga garantier för att kunna fylla sina roller i ett demokratiskt samhälle. ”Rättskipning och sökande efter ny kunskap bör inte styras av politiska ideologier”, konstaterade han.
Domstolar och universitet delar samma utmaning
Melin förklarade hur både domstolar och lärosäten i Sverige har en relativt svag institutionell och rättslig ställning, även om situationen ser olika ut för de två typerna av institutioner. Mycket av regleringen ligger nämligen i förordningar som regeringen kan ändra, snarare än i lagar beslutade av riksdagen.
För domstolarnas del pågår ett arbete för att stärka detta skydd, bland annat genom att vissa grundläggande principer om domstolarnas oberoende föreslås skrivas in i regeringsformen. Universiteten har däremot fortfarande begränsade institutionella skydd, där rektor och styrelse utses av regeringen och verksamheten styrs i detalj genom förordningar och regleringsbrev.
Och även om forskningens frihet visserligen nämns i 2 kap. 18 § regeringsformen, återfinns skyddet i praktiken i 1 kap. 6 § högskolelagen – en ordning som, enligt Melin, skulle kunna stärkas genom att ges grundlagsstatus.
Melin hänvisade också till aktuella exempel där universitetens självständighet har satts på prov. Bland annat nämnde han regeringens uppdrag till Stockholms och Göteborgs universitet att utforma ett medborgarskapsprov – något som väckt debatt om gränsdragningen mellan politisk styrning och akademisk frihet.
I den debatten har även Stockholms universitets rektor, Hans Adolfsson, medverkat. Bland annat har han uttalat sig i media om att universitet inte bör åläggas politiskt drivna uppdrag och framfört att sådana statliga beställningar kan utmana universitetets oberoende, vilket är en grundläggande förutsättning för forskningens trovärdighet.
En fråga om framtidens samhällsinstitutioner
Avslutningsvis pekade Melin på behovet av en bred diskussion om hur både domstolar och universitet kan få ett starkare självstyre. Han menade att Sverige, liksom andra europeiska länder, kan behöva överväga en ny rättslig form för lärosäten som ger dem egen rättskapacitet, utan att de för den skull blir privata institutioner.
Min tro är att tiden och akademin – och förhoppningsvis även politiken – är mogen för en nyordning.
Mats Melin
Mats Melins resonemang synliggör de gemensamma utmaningarna för rättsväsendet och akademin: att bevara sin självständighet i en tid då gränsen mellan politik och kunskap prövas allt oftare. De frågor han väcker berör inte bara jurister, utan hela det demokratiska samhället – och lär fortsätta att ge upphov till viktiga samtal om frihet, ansvar och förtroende.
Kort om Mats Melin
Mats Melin har en lång och betydelsefull juridisk karriär bakom sig, med uppdrag som bland annat chefsjustitieombudsman, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen. Han har även lett flera statliga utredningar, däribland Coronakommissionen, och var under perioden 2020–2024 ordförande för Stockholms universitets styrelse.
Att Mats har tilldelats 2025 års hedersdoktorat i juridik utgör ett erkännande av hans betydelse för fakulteten och hans framstående bidrag till universitetets forskning och utbildning.
Text: Natalie Oliwsson
Senast uppdaterad: 8 oktober 2025
Sidansvarig: Juridiska institutionen