Skatteavtal och handel – en kamp om rättvisa regler
I en avhandling från Stockholms universitet belyser jur.dr. Lawrence Williams ett viktigt ämne inom global handel: samspelet – och de potentiella konflikterna – mellan internationella skatteavtal, internprissättning och handelsrätt.

Lawrence Williams disputerade den 31:a maj 2024 på avhandlingen: ”Transfer Pricing and the World Trade Organization Agreement: The compatibility of transfer pricing principles contained in Bilateral and Multilateral Tax Treaties with the WTO non-discrimination norms”. Opponent var professor Mattias Dahlberg från Uppsala universitet.
Huvudsyftet med avhandlingen är att undersöka hur bilaterala (mellan två länder) och multilaterala (mellan flera länder) skatteavtal fungerar tillsammans inom ramen för internationell handelsrätt och internprissättning. Mer specifikt syftar studien till att undersöka om medlemmar i Världshandelsorganisationen (WTO) som tillämpar internprissättningsprinciper som återfinns i bilaterala skatteavtal baserade på Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, modellskatteavtal och ”Multilateral Convention to Implement Amount A of Pillar One” (OECD MLC), gör detta i enlighet med sina åtaganden inom WTO.
Kompalitetsutmaningar och brist på samordning
"Internationell handelsrätt och internprissättning är alltmer centrala i världspolitiken, och det är därför nödvändigt att vi skaffar oss en bättre förståelse av hur dessa två områden inom internationell rätt samspelar, överlappar och/eller står i konflikt med varandra", beskriver Lawrence Williams, vars forskning bygger vidare på litteratur som visar att internprissättning och internationell handelsrätt historiskt sett har utvecklats i två separata silos.
Studien visar att internprissättningsprinciper, trots att de inte alltid är specifikt undantagna från WTO-avtalens räckvidd, kan leda till kompatibilitetssvårigheter mellan internationell handelsrätt och internprissättning. Genom att analysera detta samspel identifierar avhandlingen hur dessa två rättsområden koordinerar och hur deras överlappningar och konflikter kan förstås och hanteras. Detta är av särskild betydelse i en globaliserad värld, där nationer måste följa flera internationella avtal samtidigt.
En central slutsats är att det finns en brist på horisontell samordning mellan internationell handelsrätt och internprissättning under både utformningen och implementeringen av OECD MLC. Trots identifierade överlappningar och konflikter, konstaterar avhandlingen dock att dessa är motiverade och inte resulterar i olösliga avtalskonflikter. Frågan bör ändå bli fokus för beslutsfattare och organ som OECD och WTO när framtida reformer inom denna del av internationell rätt föreslås skriver William, med syftet att skapa mer förutsägbara och rättvisa regler för internationell handel och beskattning.
Banar väg för rättvisa och samordnade regler i global handel
Resultaten av denna forskning har stor betydelse för en bred grupp av aktörer och intressenter inom internationell rätt och global handel. För beslutsfattare innebär resultaten värdefulla insikter som kan stödja utformningen av mer samordnade och rättvisa lagar och regler, vilket i sin tur minimerar potentiella konflikter mellan olika internationella avtal. Dessa insikter kan bana väg för en rättvisare global handelsmiljö och bidra till att undvika oönskade kollisioner mellan regelverk som styr internationell handel och beskattning.
För akademiker erbjuder forskningen en djupare förståelse av hur olika rättsområden interagerar och påverkar varandra. Den belyser hur handelsrätt och internprissättning både överlappar och står i konflikt, vilket kan inspirera till vidare forskning och diskussion inom fältet. Genom att skapa en grund för mer förutsägbara och rättvisa regler kan denna forskning spela en avgörande roll för att stärka rättssäkerheten och effektiviteten inom internationell rättstillämpning.
Om disputationen
Disputationen ägde rum vid Stockholms universitet den 31 maj 2024. Opponent var Mattias Dahlberg, Uppsala universitet.
I betygsnämnden satt professor Joachim Åhman, Göteborgs universitet, docent Marilyne Sadowsky, Panthéon-Sorbonne University, Paris, och docent Alice Pirlot, Graduate Institute, Genève.
Handledare har varit professor Jérôme Monsenego och professor Roger Persson Österman, Stockholms universitet, samt professor emeritus Bertil Wiman, Uppsala universitet.
Text: Natalie Oliwsson
Senast uppdaterad: 15 november 2024
Sidansvarig: Juridiska institutionen