Forskning i folkhälsovetenskap bidrog till riksdagsdiskussion om föräldraförsäkringen
I mitten av maj röstade Sveriges riksdag för att behålla snabbhetspremien i föräldraförsäkringen. En tidigare reform som syftade till att värna nivån på föräldraförsäkringen, men som också ledde till en förkortning av tiden mellan födslar, vilket är förknippat med negativa hälsoeffekter för både mor och barn. En studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet påverkade riksdagens diskussion om förändringar i föräldraförsäkringen.
Motionen som ledde fram till riksdagens diskussion och beslut hänvisar till en nyhetsartikel på Stockholms universitets webbplats studien Unintended perinatal health consequences associated with a Swedish family policy:
”En ny studie från Stockholms universitet har utvärderat hälsokonsekvenserna av snabbhetspremien. Forskningen visar att reformen, under de sex år den var i kraft, oavsiktligt bidrog till att fler par skaffade ett barn inom 24 månader. Detta ledde till en 26-procentig ökning av andelen för tidigt födda barn. Enrico Debiasi, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, påpekar att när tidsgränsen för barnafödslar ändrades till 30 månader, minskade andelen för tidigt födda barn med 11 procent under de följande åren. Sol Juárez, docent vid samma institution, framhåller att även om reformen hade goda intentioner, förutsåg man inte att den skulle leda till en förkortning av tiden mellan två barnafödslar, vilket är förknippat med negativa hälsokonsekvenser för både modern och barnet.”
Vi tror starkt på att forskning ska förbli oberoende, men kommunikation med beslutsfattare är avgörande för att främja evidensbaserade beslut.
Forskarna ser det som positivt att beslutsfattare har tagit vetenskapliga bevis i beaktande i sin diskussion om snabbhetspremien.
– Det är viktigt att lyfta fram att evidensen kring oavsiktliga negativa konsekvenser inte är begränsad till hälsoeffekter, säger Sol Juárez, universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Hennes kollega Helena Honkaniemi, forskare vid samma institution, instämmer:
– Faktum är att andra studier har visat att tillägget tyvärr inte har bidragit till en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten mellan mödrar och fäder, säger hon.
Forskningen syftade till att bidra till en bättre utformning av politiken
Forskarna betonar dock att motivet bakom snabbhetspremien inte bör förbises. Snabbhetspremien infördes för att hantera en vanlig ekonomisk utmaning för föräldrar som väljer att skaffa två eller fler barn. I Sverige beräknas föräldrapenningen utifrån arbetsinkomsten före barnets födelse. Föräldrar som är berättigade till den mest generösa ersättningen kan få omkring 80 procent av sin tidigare inkomst. Om de däremot får ett till barn efter en period av föräldraledighet eller deltidsarbete, vilket är vanligt bland mödrar, beräknas deras ersättning utifrån en lägre inkomst.
– Det är viktigt att understryka att vår forskning inte syftade till att få reformen avskaffad, utan till att bidra till en bättre utformning av politiken, säger Enrico Debiasi, studiens förstaförfattare och före detta postdoktor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
I detta sammanhang hoppas forskarna att någon form av modifierat inkomstskydd kommer att införas för att förhindra denna typ av inkomstförlust, samtidigt som de negativa konsekvenserna för barnen undviks.
– Att säkerställa en tillräcklig ersättning är viktigt för att hjälpa föräldrar att nå det antal barn de önskar. Det är särskilt relevant i dagens kontext med sjunkande födelsetal. Sverige har nått historiskt låga nivåer de senaste åren, säger Sol Juárez.
"Forskare bör vara mer involverade i utformning av policyer"
Enligt forskarna visar det faktum att riksdagens diskussion tog hänsyn till resultaten i deras studie att forskning kan ha en direkt påverkan på människors vardag.
– Faktum är att de flesta studier inom folkhälsovetenskap har viktiga policyimplikationer, även när de inte uttryckligen utvärderar policyer, som vår gjorde, säger Helena Honkaniemi.
– Som vi lyfter fram i vår studie finns ett tydligt behov av mer tvärvetenskapligt samarbete vid utformningen av policyer. Folkhälsovetare, liksom forskare från andra discipliner, bör vara mer aktivt involverade i hur policyer utformas, säger Sol Juárez och fortsätter:
– Vi tror starkt på att forskning ska förbli oberoende, men kommunikation med beslutsfattare är avgörande för att främja evidensbaserade beslut. Däremot har forskare ofta svårt att hitta effektiva kanaler för att sprida sina resultat och delta i policydebatten.
Håkan Soold
Fakta
Studien Unintended perinatal health consequences associated with a Swedish family policy är en del av forskningsprojektet De oavsiktliga följderna av svensk föräldraledighetspolitik (ParLeHealth): Ett hälsoperspektiv, som leds av Sol Juárez. Syftet med projektet är att bidra med välbehövlig kunskap till pågående debatt om föräldraledighetsreformer genom att illustrera hur de också kan fungera som hälsopolitik, samtidigt som man tillhandahåller kunskap som kan användas för att uppnå Sveriges folkhälsopolitiska mål om social och hälsomässig jämlikhet för alla. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
Senast uppdaterad: 2 juli 2025
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap