Möt fakultetens nya prodekan för utbildning: Mark Klamberg
Professor Mark Klamberg har tillträtt som ny prodekan vid Juridiska fakulteten. Med lång erfarenhet inom folkrätt och starkt internationellt engagemang tar han sig an rollen med ambitionen att både förvalta och förnya tillsammans med kollegorna vid Juridicum.
När frågan kom om att bli prodekan för utbildning kändes beslutet naturligt för Mark Klamberg. Efter två år med forskningsvistelser utomlands lockades han av att åter bidra till den miljö som länge varit hans akademiska hem.
–Efter några år utomlands kände jag att det var dags att ta ansvar för vår gemensamma verksamhet igen. Jag tycker det är givande att se hur Juridicum kan utvecklas och vill gärna bidra till det, berättar han.
Han beskriver rollen som en chans att både förvalta och förnya – att lyssna, samla intryck och sedan gemensamt driva utvecklingen framåt.
– Nu i början handlar det om att lyssna in, för att senare kunna genomdriva önskade förändringar tillsammans som ett lag.
Vill skapa en röd tråd i utbildningen
Som prodekan leder Klamberg bland annat arbetet med att se över juristprogrammet – en uppgift han beskriver som både viktig och inspirerande. Visionen som börjar ta form efter kollegiala samtal handlar om att stärka helheten och göra utbildningen ännu mer sammanhållen och verklighetsförankrad.
Översynen kan stanna mellan allt från mindre förändringar till betydande reformer.
Mark förklarar att det är viktigt att studenterna upplever en röd linje och en gemensam struktur genom utbildningen, där innehållet är verklighetsförankrat och präglat av nyfikenhet. Han ser också ett behov av att reflektera över utbildningens upplägg och pedagogik:
– Vi behöver fundera på längden på juristprogrammets kurser, hur studenterna utvecklas både i fråga om materiell rätt och praktiska färdigheter samt hur vi kan vidareutveckla Stockholmsmodellen (se faktaruta i slutet av artikeln, red. anm.).
Erfarenheter från en global arena
Mark Klamberg är professor och ämnesföreståndare i folkrätt, med samarbeten och uppdrag som sträcker sig över flera kontinenter. Han är bland annat styrelseledamot i Utrikespolitiska institutet, knuten till tankesmedjan Atlantic Council i Washington D.C., expert knuten till det Konsultativa rådet vid Ukrainas Nationella Domarakademi där han ger råd avseende genomförande av nationella krigsförbrytarrättegångar, samt chefredaktör för Commentary on the Law of the ICC (CLICC), som är ett omfattande internationellt forskningsprojekt om Romstadgan.
Det internationella perspektivet är något han vill ta med in i arbetet med utbildningen.
– Jag vill att våra studenter ska tänka stort och samtidigt ha en strategi för hur de ska nå sina mål. Det handlar om att fördjupa sig utöver vad tentorna kräver, att delta i aktiviteter utanför studierna och gärna studera utomlands, säger han.
Han berättar också om hur hans egna erfarenheter vid sidan av studierna format honom:
– För mig var det enormt värdefullt att engagera mig politiskt under studietiden – att tala inför skolklasser, delta i debatter och bygga nätverk. Allt detta har jag haft nytta av senare, även om jag inte insåg det då.
Från undervisningssal till samhällsdebatt
Utöver undervisning och forskning är Mark Klamberg också en välkänd röst i samhällsdebatten. Som återkommande expert i svenska medier bidrar han ofta med rättsliga perspektiv på aktuella händelser – och är just nu aktuell med boken Folkmord, som är hans första bok skrivet för en bredare publik.
– Flera kollegor på Juridicum deltarofta i samhällsdebatten, och vi hävdar oss väl vad gäller just samverkan med det omgivande samhället på olika sätt. Samtidigt önskar jag att Sverige blev mer som andra länder där jurister – inte minst rättsvetare – i högre grad agerar ”public intellectuals”. Det är en viktig roll, som vi bör förvalta med ansvar och omsorg, säger han.
Den nya boken är en del av hans ambition att göra forskningen mer tillgänglig – att bygga broar mellan den akademiska världen och det offentliga samtalet.
Ledarskap byggt på lyhördhet
När samtalet kommer in på ledarskap och arbetsmiljö återkommer Klamberg till vikten av ödmjukhet och respekt.
– Väldigt mycket handlar om att lyssna på personer i sin omgivning, särskilt de som har andra uppfattningar eller annan bakgrund än en själv, säger han.
Han hoppas kunna bidra till en miljö där både studenter och medarbetare känner sig delaktiga och inspirerade att utvecklas tillsammans.
Nya uppdrag och framtidsplaner
Utöver rollen som prodekan och biträdande föreståndare för Stockholm Centre for International Law and Justice vid Juridiska fakulteten fortsätter Klamberg att vara aktiv i forskningen och i internationella samarbeten. Under året har han bland annat utfört uppdrag för OSSE i Ukraina, bidragit till arbetet vid Raoul Wallenberginstitutet och fortsatt samarbetet inom Stockholm Center for Global Governance.
Samtidigt blickar han framåt – både för fakultetens och sin egen forsknings del.
– Världen förändras snabbt. Jag vill att våra studenter ska kunna hantera en ny arbetsmarknad, ny teknik och en mer instabil omvärld. Det kräver att vi som fakultet är både relevanta och framtidsinriktade.
Han avslutar med ett leende:
– Och så försöker jag försiktigt lägga grunden för något nytt inom folkrätten – något jag inte gjort tidigare, och som kan låta mig fortsätta utvecklas även efter prodekanuppdraget.
Läs mer om boken Folkmord: Sverige och kampen om ett begrepp
Faktaruta: Stockholmsmodellen
Stockholmsmodellen är ett pedagogiskt upplägg som infördes för att ge juriststudenter vid Stockholms universitet en bredare och mer principbaserad förståelse för juridiken. I stället för att fokusera på ren memorering betonas här kritiskt tänkande, rättsprinciper och hur juridiken formas av och samspelar med samhället.
Genom att förena juridisk metod med samhällsutveckling och teoribildning syftar modellen till att göra utbildningen mer verklighetsförankrad och förbereda studenter för en komplex och global juridisk arbetsmarknad.
Text: Natalie Oliwsson
Senast uppdaterad: 17 november 2025
Sidansvarig: Juridiska institutionen