Professor Veronika Bílková (Institute of International Relations, Prag) och professor Mark Klamberg. Foto: Coordination Headquarters for the Treatment of Prisoners of War, Ukraina.

Den 25 september offentliggjorde den internationella säkerhetsorganisationen OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) en rapport om hur Ryssland behandlar ukrainska krigsfångar. Bakom rapporten står tre juridikprofessorer från Sverige, Frankrike och Tjeckien. Från svensk sida rör det sig om Mark Klamberg som är professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

De tre professorerna har på uppdrag av OSSE i augusti 2025 varit i Ukraina där de besökt myndigheter och organisationer samt träffat före detta ukrainska krigsfångar för att skaffa sig en egen bild. De har även sammanställt information från andra rapporter.

Vad är det viktigaste budskapet i rapporten? 
– För det första måste Ryssland erkänna att ukrainska krigsfångar ska behandlas som sådana, istället för ”frihetsberövade som del av den speciella militäroperationen”. Det är viktigt eftersom krigsfångarna annars behandlas som vanliga kriminella och i vissa fall ställs till straffrättsligt ansvar enbart för att de stridit för Ukraina, säger Mark Klamberg.

Systematisk misshandel och tortyr 

Rapportförfattarna har identifierat ett stort antal fall där skadade och ukrainska soldater som givit upp godtyckligt dödats på slagfältet och även i fångenskap. Vidare visar rapporten att ukrainska krigsfångar utsätts för omfattande och systematisk misshandel och tortyr.

Nästan alla krigsfångar har fått löpa gatlopp och ta emot slag, i många fall med batonger eller spadar, och utsatts för elchocker som ”välkomst” till fängelser och andra platser där de hålls som fångar. Det rör sig även om hundattacker, påtvingad nakenhet, dödshot, skenavrättningar, våldtäkt, placering i obekväma kroppssituationer och mental förödmjukelse. 

– Vi fick till och med höra vittnesmål hur ryska fångar med smittsamma sjukdomar medvetet placeras med ukrainska krigsfångar där de ska dela rakverktyg, till synes i syfte att sprida sjukdomarna. Efter tortyr och påtvingande erkännanden genomförs skenrättegångar där ukrainska krigsfångar filmas för att sedan visas i rysk media, fortsätter Mark Klamberg.

Kränkningar av mänskliga rättigheter 

Internationella rödakorskommitténs tillgång till fångarna är begränsad och kommunikation mellan krigsfångar och deras familjer – vilket de har rätt till – är ofta inte möjlig. Rapporten slår fast att detta utgör kränkningar av mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt och att det även kan utgöra krigsförbrytelser. 

När delegationen från OSSE var i Ukraina besökte den ukrainska myndigheter som arbetar med krigsfångar; allt ifrån den berörda enheten i försvarsmakten till brottsutredare, åklagare och Ukrainas kommissionär för mänskliga rättigheter samt organisationer som arbetar med dessa frågor.

– Det som var mest angeläget och betydelsefullt var att vi fick träffa före detta ukrainska krigsfångar som fick berätta om vad de upplevt. Det gav liv till det vi annars kunde ta del av via rapporter, skriftliga intyg och myndighetsredogörelser.

Expertgruppen hade mycket gott logistiskt stöd från ODIHR, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, berättar Mark Klamberg.

– De ukrainska myndigheterna var mycket samarbetsvilliga. Våra ansträngningar att interagera med ryska myndigheter och företrädare möttes däremot med kompakt tystnad. 

Missilangrepp under tiden i Kiev

Det var viss anspänning då Ryssland under deras vistelse utsatte Kiev för det då (27 augusti 2025) näst största angreppet under kriget, med 629 drönare och missiler som gjorde att 18 personer dödades. 

– Jag var inte orolig för min egen säkerhet då vi hade god förvarning och ordentligt skyddsrum under hotellet där vi bodde. Men det är väldigt tufft för ukrainarna som fått stå ut med detta i mer än tre år. Under september har angreppen med missiler och drönare mot Ukraina ökat ytterligare i omfattning. Det är väldigt svårt för Ukrainas civilbefolkning men de försöker ändå leva vidare så vardagligt som möjligt, säger Mark Klamberg.

Stöd till ukrainska domstolar

Han har varit i Ukraina två gånger tidigare, båda tillfällena under 2023 på uppdrag av USAID, USA:s federala biståndsmyndighet. Då handlade det om att ge stöd till det ukrainska domstolsväsendet vad avser genomförande av krigsförbrytargångar inför ukrainska domstolar. 

– Jag kunde bidra då jag under snart två decennier kartlagt svenska rättegångar gällande sådana brott (23 rättegångar) och delade med mig av vad jag observerat vad gäller vår erfarenhet av sådana rättegångar. Vi var då i Lviv som är längre bort från fronten. Vi fick förvisso gå ner i skyddsrum på grund av flyglarm, men det var då betydligt mindre angrepp än det som jag nu upplevt i Kiev.

Under OSSE-missionens besök hedrades tidigare krigsfångar med medaljer. Foto: Coordination Headquarters for the Treatment of Prisoners of War, Ukraina.

Varför blev du tillfrågad om detta uppdrag?
– Varje medlemsstat i OSSE kan sätta upp experter från det egna landet på en lista som kan utnyttjas när en OSSE-mission blir aktuell. I juli 2023 fick jag frågan från UD i Stockholm att stå med på listan tillsammans med fem andra svenska sakkunniga vad avser folkrätt eller just denna konflikt. I juni 2025 kom frågan från Sveriges OSSE-delegation i Wien om deltagande i just denna mission, vilket jag tackade ja till, säger Mark Klamberg. 

Hur tar du med dig erfarenheter från Ukraina i din forskning och undervisning? 
– Faktisk erfarenhet är alltid bra i samband med undervisning. Då blir det enklare att väcka intresse hos studenterna, även om min erfarenhet är att intresset redan finns. Forskningsmässigt är det relevant på så sätt att jag i min doktorsavhandling och senare publikationer skrivit om insamling och värdering av bevisning vad gäller internationella brott. Under denna mission har jag funderat på vad vi själva sysslat med det och kommer eventuellt skriva en akademisk text om det. 

Fortsatt engagemang i Ukraina

När Mark Klamberg var i Ukraina 2023 etablerade han kontakt med universitet och kollegor i Lviv och Kiev. Under 2024 påbörjade han ett andra uppdrag med USAID som syftade till att kartlägga rättspraxis vad avser krigsförbrytarrättegångar i ukrainska domstolar. Det projektet fick dock avbrytas med anledning av att Donald Trump tillträdde som president, men planeras att återstarta under 2025 med stöd av den nederländska regeringen och EU.

Klamberg har nyligen även sökt forskningsmedel från Östersjöstiftelsen för ett projekt om ansvarsutkrävande vad gäller detta krig, vilket skulle kunna skapa möjlighet att interagera ytterligare med universitet och akademiker i Ukraina. 

Hur ser du på att ta dig an liknande framtida uppdrag?
– Det gör jag gärna. I den mån det går att komma ut på ”fältet” så tar jag de möjligheter som ges. 

Läs om Mark Klambergs tidigare expertuppdrag i Ukraina

Läs mer om Mark Klambergs forskning