Jaana Kolu Foto: Pia Nordin
Jaana Kolu Foto: Pia Nordin

Metaspråk är ett uttryck för metaspråklig medvetenhet eller s.k. språkkänsla. Syftet med detta föredrag är att redogöra för tvåspråkiga (finska/svenska) ungdomars metaspråkliga kommentarer om sitt eget språkbruk under vardaglig interaktion i Haparanda, Stockholm och Helsinfors.

Metaspråk är en vanligt förekommande språkandepraktik i de tvåspråkiga ungdomarnas samtal, t.ex. i kollektiva ordsökningar. Metaspråket kan även tyda på att det finns något avvikande i språkbruket som drar talarnas uppmärksamhet. Enligt tidigare neurologiska studier (Kutas et al. 2003) kring enspråkiga språkbrukare beror språkanvändarnas förnimmelse av att något är avvikande eller problematiskt i språkbruket på de mönster som ligger till grund för språkanvändarnas mentala grammatik och ”språkkänsla”. Den inre språkkänslan aktiveras snabbt när språkanvändaren uppfattar ett språkligt uttryck. Avsikten med denna studie är att utreda hur de tvåspråkiga ungdomarnas språkkänsla för ordförråd och inre mentala grammatik kommer till uttryck i deras metaspråk under vardagliga samtal med andra tvåspråkiga.

Det inspelade materialet som ligger till grund för analysen samlades in åren 2014–2017 i sammanlagt sex högstadieskolor i Haparanda, Stockholm och Helsingfors. Den teoretiska referensramen utgörs av translanguaging som snarare fokuserar på tvåspråkigas kommunikationsstilar och meningsskapande processer än på de inblandade språken som autonoma system (jfr den traditionella synen på kodväxling).

De tvåspråkiga talarna följer vissa grammatiska mönster som inte underordnar sig under enspråkigas grammatiska regler. Dessa mönster tycks utlösa metaspråkliga kommentarer bara om de bryts mot i samtalen.

 

Referenser

García, O. & Li Wei. 2014. Translanguaging: Language, Bilingualism and Education. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Jaworski, A., Coupland, N. & Galasiński (red.) 2004. Metalanguage. Berlin: Mouton De Gruyter.

Kolu, J. (in press). ”Se on aika kräsen – mikä on kräsen?” Metaspråk som uttryck för tvåspråkig språkkänsla och inre grammatik i ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors. Helsingfors universitet: Finskugriska och nordiska avdelningen. Svenskan i Finland 17. Nordica Helsingiensia.

Kutas, M. & B.M. Schmitt. 2003. Language in microvolts. I: M.T. Banich & M. Mack (red.). Mind, Brain, and Language: Multidisciplinary Perspectives. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. S. 171–209.