Det centrala begreppet hälsolitteracitet används för att beskriva hur föräldrarna lär sig hur livet med ett hjärtsjukt barn kan komma att te sig, genom att inhämta både medicinsk kunskap och kunskap från andra källor.

Författare (kap. 5): Theres Bellander, Anna-Malin Karlsson, Mats Landqvist, Ulla Melander Marttala, Zoe Nikolaidou

Publikationsdatabasen DiVA: Att bygga hälsokunskap från konsultationsrum till onlineforum

Morfem förlag: Tala om kroppen av Inga-Lill Grahn och Camilla Lindholm (2021).

Fler studier från forskningsprojektet Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället finns hos Hälsokommunikation.

Omslag boken Tala om kroppen. En kvinnlig kropp i form av en mosaik av färger

Om boken Tala om kroppen

I den här boken är kroppen i fokus: hur människor talar om den, upplever den och beskriver den och hur digitala medier och tekniker spelar en roll i dessa sammanhang.  

Med språkvetenskapliga metoder har författarna undersökt kroppens och språkets centrala plats i ett antal vanliga situationer, som när vi söker kunskap om ett sjukdomstillstånd, använder metaforer för att tala om cancer, möts i flerspråkiga samtal i mödrahälsovården, använder nya ord för att tala om kroppar och sexualitet eller när vi anlitar friskvårdsexperter.  

Och vad händer med ett samtal när den fysiska kroppen plötsligt är frånvarande, som i videomöten under coronapandemin? I bokens inledande kapitel undersöks hur den mänskliga samvaron påverkas när den förflyttas till digitala medier.  

I boken medverkar språkforskare från Sverige och Finland. De beskriver hur språket blir ett verktyg för att förstå och hantera upplevelsen av den egna och andras kroppar, och hur språket kan bidra till förändring.