En stående läkare med stetoskop lyssnar på en liggande patients hjärta och lungor.
Läkare Utan Gränser i Abdurafi, Etiopien 2018. Foto: Gabriele François Casini.

Läkare Utan Gränser – ett gott exempel

Idag ifrågasätter många existensberättigandet för bistånd och dess effektivitet. Flera biståndsorganisationer har lågt förtroende bland svenskarna. Men Läkare Utan Gränser åtnjuter högt anseende. Hur arbetar de? Det har Anna Vogel studerat i en färsk forskningsartikel.

Metaforer under radarn

Vogel visar att Läkare Utan Gränser i sina webbtexter använder ett flertal metaforer, som bidrar till att framställa bistånd som meningsfullt, nödvändigt och politiskt. Hon har särskilt intresserat sig för metaforer som är så vardagliga att läsaren inte tänker på dem som bildspråk. Dessa metaforer har nämligen en tendens att ”gå under radarn” och påverka läsaren utan att hen nödvändigtvis är medveten om det. Läkare Utan Gränsers webbtexter innehåller många sådana så kallade konventionaliserade metaforer, betydligt fler jämfört med ”fräscha” eller mer nyskapande metaforer. Själva namnet Läkare Utan Gränser kan ses som en sådan ”fräsch” metafor, där läkare ser människovärdet som överordnat gränser på flera nivåer, t.ex. gränser mellan nationer och mellan religioner. Men det är alltså inte främst dessa metaforer som Vogel har undersökt, utan de mer vardagliga.

En mobil klinik: tågvagn på tågspår i Mexiko. Foto: Marta Soszynska, Läkare Utan Gränser
En mobil klinik med Läkare Utan Gränser i Mexiko 2017. Foto: Marta Soszynska.

Kraftfulla biståndsgivare vs utsatta biståndsmottagare

Ett exempel på en konventionaliserad metafor är ”Stöd oss”, som riktar sig till läsare och förekommer flera gånger på webbplatsen. Att stödja innebär att utöva kraft, och webbplatsbesökaren tillskrivs på detta sätt kraft. I exemplet ”Vi ... driver mobila kliniker längs järnvägsspåren på olika håll i landet.” är det organisationen Läkare Utan Gränser som utöver kraft och därmed indirekt beskrivs som kraftfulla. Genom dessa konventionaliserade metaforer framstår både läsaren och organisationen som kraftfulla. Personerna som ska få hjälp figurerar dock aldrig i sådana metaforer. På så sätt förstärks bilden av deras utsatthet, vilket ytterligare motiverar biståndet.

En kvinnlig läkare håller en bebis inlindad i filtar i famnen.
Läkare Utan Gränser i Bangladesh 2018. Foto: Vincenzo Livieri.

EU som antagonist

De vardagliga metaforerna bidrar till att peka ut EU som motståndare till arbetet som Läkare Utan Gränser bedriver. Detta syns i exemplet ”EU erkänner eritreaners rätt till asyl, ändå gör man sitt yttersta för att hålla dem och andra som söker asyl så långt borta som möjligt från EU:s stränder”. Medan webbplatsbesökaren och Läkare Utan Gränser utövar god kraft, utövar EU i stället negativ kraft.

Metaforer påverkar

Är de metaforer som Vogel funnit verkligen en del av orsaken till att Läkare Utan Gränser har högt förtroende bland svenskarna? Ja, forskare har tidigare visat att användningen av metaforer påverkar hur läsaren uppfattar budskapet. Konventionaliserade metaforer gör texten mer engagerande (se Citron m.fl 2016 och Kövecses 2010). Andra biståndsorganisationer som vill övertyga sina läsare kan därför lära sig något av hur Läkare Utan Gränser beskriver sin verksamhet. På så sätt bidrar Anna Vogels undersökning inom Positive Discourse Analysis även till ökad kunskap om biståndsarbetets villkor.

_________________________________

Anna Vogel. Foto: Björn Lennestig
Anna Vogel. Foto: Björn Lennestig

Anna Vogels artikel i Tidsskriften Sakprosa: Meningsfullt bistånd. En kritisk analys av metaforer på Läkare Utan Gränsers webbplats

Se även artikel i FUF, Föreningen för utvecklingsfrågor: Så kan metaforer öka förtroendet för biståndsorganisationer

Referenser

Citron, F., Güsten, J., Michaelis, N., Goldberg, A. (2016). Conventional metaphors in longer passages evoke affective brain response. NeuroImage 139(1), 218–230.

Kövecses, Z. (2010). Metaphor. A Practical Introduction. (2 Ed.) Oxford: Oxford University Press.

Anna Vogel

Anna Vogel är universitetslektor vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.