Färgglada ballonger. Språkkonsultprogrammet 40 år
Foto ballonger: Yulia Yulia, MostPhotos

Språkkonsultprogrammet är ett treårigt kandidatprogram. Cirka hundra personer brukar söka och skriva antagningsprovet på Institutionen för svenska och flerspråkighet, varav 20–30 personer blir antagna. Sedan starten 1978 har cirka 400 språkkonsulter utbildats vid Stockholms universitet.

– Vår språkpolitik är långt utvecklad i Sverige jämfört med i många andra länder på det här området, säger Gunlög Sundberg, prefekt vid institutionen.

– Den så kallade plain language-rörelsen inom olika länders förvaltningar inspireras i dag av oss när liknande utbildningar ska skapas i Europa. Utbildningen har länge varit unik internationellt sett,  men har introducerats på flera svenska lärosäten.

Experter på språk och kommunikation

I dag arbetar språkkonsulter inte bara vid myndigheter utan även på privata företag och många tar uppdrag som egna företagare. Som expert på språk och kommunikation granskar och producerar man texter, hanterar digitala texter, undervisar och ger råd om språkvård, och utreder kommunikationen på arbetsplatser. Många konsulter har även andra kompetenser i till exempel översättning, UX (User Experience) och terminologiarbete. Man arbetar ofta tillsammans med andra specialister, som jurister, kommunikatörer eller tekniker.

– Det moderna arbetslivet och informationssamhället med fokus på internet och webbplatser kräver texter som är lätta att ta till sig, säger Gunlög Sundberg. Idag måste man även inkludera ett flerspråkigt perspektiv, då många olika målgrupper ska förstå informationen.

– En stor utmaning är att förstå hur olika mottagargrupper läser och att göra information på nätet lättöverskådlig och samtidigt informativ. Då är en språkkonsult en god investering.

Demokrati, teori och praktik

Utbildningen är både teoretisk och praktisk och innehåller kurser i såväl eget skrivande som grammatik, textanalys, samtalsanalys, språkförändring, retorik, språkpolitik och flerspråkighet. Studenterna praktiserar också varje termin i så kallade fadderorganisationer, där de utför olika språk- och kommunikationsuppdrag. Idag är cirka tjugo fadderorganisationer knutna till utbildningen och däribland finns både företag, myndigheter och intresseorganisationer.

– Många är intresserade av att ta del av våra studenters kunskaper och färdigheter, och både organisationen och studenterna är vinnare, konstaterar Gunlög Sundberg. Studenterna får möjlighet att känna på arbetslivet och riktiga arbetsuppgifter och fadderorganisationerna får nya språkliga perspektiv på sina texter.

Utbildningen startade som ett led i 1970-talets demokratiseringsvåg – varje medborgare har rätt till begriplig och lättläst information från myndigheter. Svenskan inom offentliga myndigheter behövde bli mindre byråkratisk, och regeringen inledde sitt så kallade klarspråksarbete. För att svara mot behovet av språkexperter startade dåvarande Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet språkkonsultutbildningen 1978. Språkkonsultutbildningen finns idag även vid Göteborgs universitet och Lunds universitet.

Språkkonsulter firar 40 år

Hösten 2018 firar utbildningen 40 år vid Stockholms universitet. Vi jubilerar med program och mingel på universitetet för inbjudna språkkonsulter.

Du språkkonsult (oavsett lärosäte) som vill komma är välkommen att anmäla dig till Sofia Johansson senast 25 november.
sofia.johansson@su.se

________________

PS.

Svensk språkvetenskap utvecklas

Läs också blogg av Anna-Malin Karlsson om humanistiska professioner. Hon säger bl.a.

– Att språkkonsulter gjort nytta i myndighetssverige under snart 40 år råder det ingen tvekan om. Intressantare är att utbildningsprogrammet, som idag finns på flera orter, också har bidragit till att utveckla svensk språkvetenskap.

För det första har det lockat de mest drivna studenterna till språkstudier. [...] För det andra skapar den direkta kontakten med samhället och dess förändring nya frågor för forskningen. [...]

Anna-Malin Karlsson är professor vid institutionen. När bloggen skrevs var hon professor vid Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.

Läs hela bloggen på humtank.se: Bildning och fördjupning kräver sammanhang (2017-12-05)