Experiment med två olika arter, rapsfjäril och rutig buskmätare, i Stockholm och Helsingfors visar att fjärilspopulationer i städer utnyttjade dagslängden för att inleda sin övervintring på ett sätt som skiljer sig från populationer från närliggande mer rurala områden.

Rapsfjäril
I studien genomfördes experiment med bland annat rapsfjärilar i storstäderna Stockholm och Helsingfors. Foto: Christer Wiklund

–  Resultaten är helt i enlighet med att längre tillväxtsäsonger i urbana miljöer har lett till evolutionära förändringar och visar att det finns populationer av fjärilar som tycks vara speciellt anpassade till de klimatförhållanden som är typiska för en storstad som Stockholm eller Helsingfors, säger Matthew Nielsen, postdoktor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, och en av huvudförfattarna till artikeln ”Urbanization extends flight phenology and leads to local adaptation of seasonal plasticity in Lepidoptera” i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Studien som har gjorts av forskare vid Stockholms universitet, University of Oulu i Finland, Lunds universitet, Finlands miljöcentral SYKE och Naturresursinstitutet i Finland tyder på att förändrade säsongsmönster i urbana miljöer är en viktig faktor för evolutionen i stadsnära populationer, och att det är sannolikt att evolutionen har gynnat liknande säsongsanpassningar hos många arter som överlever i urbana miljöer.

– Det är intressant att också dra paralleller till tidigare studier där man visat på evolutionära förändringar i just denna typ av egenskaper som en effekt av den pågående klimatförändringen. Den globala uppvärmningen har på många ställen lett till ett varmare klimat med längre tillväxtsäsonger. Stadsmiljön tycks leda till liknande selektionstryck, säger Karl Gotthard, universitetslektor, vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som också medverkat i studien.

Städer är i normalfallet varmare än det omgivande landskapet och detta leder till att tillväxtsäsongen ofta är längre i urbana miljöer. Många insekter, inklusive fjärilar, kan utnyttja en längre säsong för att producera flera generationer under sommaren, men när vintern närmar sig använder de sig av den allt kortare dagslängden för att bestämma när de måste inleda sin övervintring i så kallad diapaus, det vill säga ett tillfälligt avbrott i utvecklingen. Detta leder till omfattande fysiologiska förändringar hos alla individer som ska överleva en lång och kall vinter. Urbana miljöer med längre tillväxtsäsong kan därför förväntas gynna evolutionen av förändrade säsongsanpassningar hos insekter.

– Våra analyser av fjärilsobservationer som har genomförts under lång tid i ett flertal storstadsregioner i Sverige och Finland stödjer också hypotesen att övervintringen inleds vid ett något senare datum i städerna, och visar hur både långsiktig miljöövervakning som den nationella dagfjärilsövervakningen i Sverige och Finland och initiativ för medborgarforskning som Artportalen kan ha stor betydelse för hur vi kan förstå och analysera även evolutionära processer, säger Matthew Nielsen.

Fjäril, Rutig buskmätare
Den andra arten som studerades var rutig buskmätare. Foto: Sami Kivelä

 

Länk till artikeln:

 

https://doi.org/10.1073/pnas.2106006118