Gudrun Hellström i sitt arbetsrum. Foto: Ylva Carlsdotter, Stockholms universitet.

Du undervisar på Förskollärarprogrammet, men vad har du själv för bakgrund?

- Jag gick på Lärarhögskolan i slutet av 90-talet och har sedan arbetat som förskollärare i flera år. Mitt första jobb var på en förskola i city och senare i Huddinge kommun i många år. Först som förskollärare i barngrupp och därefter som pedagogisk utvecklare i ett större förskoleområde. Sista åren där jobbade jag heltid och pluggade samtidigt på en masterutbildning i pedagogik på Uppsala universitet. Sedan 2016 är jag adjunkt och universitetslärare här på BUV.

I vilka kurser möter studenterna dig?

- Förskollärarstudenterna träffar mig i de allra första kurserna i termin 1. Min roll är att introducera dem både till högre studier, till en professionsutbildning och till vad en förskola är och kan vara. De flesta av våra programstudenter har bra koll på vad förskola är men brukar ändå få ett lite nytt perspektiv redan under de första veckorna. De möter mig också i deras första VFU-kurs (Verksamhetsförlagd utbildning). 

Har du någon särskild pedagogik eller metod när du undervisar?

- Att vara studentnära och lyfta studenterna tycker jag är viktigt. Att bjuda in dem till samtal där vi lyssnar på och tar ansvar för varandra. Jag vill få dem att förstå att vi är varandras studiemiljö och att de själva är en del av innehållet. Det är så lärorikt att diskutera med dem hur de förstått till exempel litteraturen. Jag vill att det ska veta att deras åsikter är betydelsefulla. 

Gudrun Hellströms arbetsmaterial.

Vad ser du för framtid för förskolan idag?

- En del av det jag undervisar om handlar om förskolans plats i samhället, historiskt och i nutid. Vi har en lång historia, Fröbel som startade de första barnträdgårdar föddes i slutet av 1700-talet och de etablerades i Sverige i mitten av 1800-talet, så att traditionen kring att möta barn i grupp på detta sätt skulle förändras radikalt nu tror jag inte är så sannolik. Hur samhället tar hand om sina yngsta medborgare säger rätt mycket om vad det är för typ av samhälle man har och vilken nation man vill bygga. Det kommer alltid finnas ett behov av och en vilja till det. 

- Sedan behöver förskolan mycket mer resurser så klart. Jag tror att vi har tagit förskolan lite för självklart i samhället, på politisk nivå. Den är så självklar att vi tänker att den behöver vi inte satsa på för den är så bra ändå, men nu tror jag att vi märker att det har satsats för lite på den, det behöver satsas mer.

Vad vill du att studenterna ska få med sig från Förskollärarprogrammet?

- Så klart all kunskap och fakta, men också en förståelsekunskap som handlar om vilka de själva är. Läraryrket är ett reflekterande yrket och det är inget du slutar med bara för att du är klar med utbildningen. Förskolan är ett samhällsansvar, det är inte vilket jobb som helst. Det är ett större uppdrag. 

Gudrun Hellström, adjunkt på BUV.

- Och de behöver ha med en mängd färdigheter. De ska ha fått packa sina ryggsäckar fulla med sånger och lekar, med sätt att tala med barn som är arga eller ledsna, metoder för att samtala med föräldrar, ibland svåra samtal, men också en ryggsäck som gör att de kan vara en positiv förebild och ledare för både barnen och deras kollegor. Och så ska de ha nyfikenheten i behåll så klart, så att de känner sig sugna på att lära sig mer. Examen och lärarlegitimationen är en språngbräda och licens att få flyga själv och fortsätta sin utbildningsresa. 

Sist men inte minst, vad gör du själv på din fritid?

- Lagar mat och tränar. Mat är ett stort intresse, så då måste jag träna också. Jag tränar judo och på gym, och så lirar jag lite innebandy, i typ ett Korplag. Och så cyklingen då, fram och tillbaka till jobbet året om. 

Förskollärarprogrammet (LFÖRY)

Läs mer om Gudrun Hellström