Angelica Granqvist. Foto: Privat.

Vad handlar din avhandling i huvudsak om? 

”Min avhandling, At the confluence of fiction and reality: Literary book-group discussions in a contact zone classroom of Swedish and Swedish as a Second Language, handlar om hur gymnasieelever upplever och skapar både social och språklig delaktighet, och vad som bidrar till att de får en känsla av tillhörighet i klassrummet. Studien utgår från undervisningsformen samläsning, där svenska och svenska som andraspråk undervisas samtidigt i samma klassrum. 

Fokus ligger särskilt på hur litterära boksamtal fungerar som en kontaktyta, där elever från båda svenskämnena möts och tillsammans skapar mening kring både skönlitteraturen och livets frågor. En central förutsättning i projektet är att läraren är utbildad och legitimerad i både svenska och svenska som andraspråk.”

Hur kom det sig att du valde att fokusera just på detta ämne?

”Jag, liksom många andra svensklärare runt om i landet, har fått ansvar för samläsning av svenska och svenska som andraspråk – trots att jag saknar lärarlegitimation i svenska som andraspråk. Det är något jag upplever som mycket problematiskt.

När jag i min lärarroll började söka efter en vetenskaplig grund för denna typ av undervisning, märkte jag att det saknades forskning som specifikt behandlar samläsning av just dessa två ämnen. Det här kunskapsglappet väckte mitt forskningsintresse.

Skönlitteratur har samtidigt ofta pekats ut som en tydlig skiljelinje mellan svenskämnena utifrån ett ämnesplansperspektiv – där skönlitteraturen i högre grad förknippas med svenskämnet. Därför ville jag undersöka hur samläsning med fokus på litteratur kan fungera som en gemensam plattform för elever i båda ämnesinriktningarna.”

Kan du säga något om dina resultat? 

”Ett av avhandlingens huvudresultat är att elevernas möjligheter att röra sig mellan olika lärmiljöer – helklassundervisning, separat undervisning i svenska som andraspråk och litterära boksamtal inom ramen för samläsning – hade en positiv inverkan på deras sociala och språkliga delaktighet samt känsla av tillhörighet över tid. 

Eleverna uttryckte inte någon tydlig preferens för vare sig samläsning eller separat andraspråksundervisning. I stället var det just kombinationen av olika lärmiljöer och möjligheten att röra sig mellan dem, som tycktes skapa de bästa förutsättningarna för delaktighet och gemenskap.

Ett annat viktigt resultat visar att elevernas deltagande och känsla av tillhörighet ofta byggde på att de själva tog en aktiv roll, trots att de kunde känna sig socialt eller språkligt osäkra. I de litterära boksamtalen tog eleverna ett personligt ansvar för att bidra till gruppens gemensamma förståelse – både genom att prata om texten och genom att koppla innehållet till sina egna erfarenheter. Det här ansvaret och viljan att bidra visade sig vara starkare än den språkliga osäkerhet som många elever i svenska som andraspråk kan ha.”

Vad var det roligaste med att göra din studie?

”Min avhandling bygger på något som kallas lingvistisk etnografi. Det innebär att jag har arbetat med både språkliga data, som samtal och texter, och etnografiska data, alltså sådant man får syn på genom att vara med och observera i vardagen. 

Det jag uppskattade allra mest var just det etnografiska arbetet – att få vara på plats och följa elever och lärare i deras dagliga liv. Under ett helt läsår fick jag vara en del av deras verklighet, och tack vare ett stort ömsesidigt förtroende kunde vi mötas i en gemensam nyfikenhet.”

Vad hoppas du att din avhandling ska bidra till?

”Min avhandling utgår från tanken att mening skapas i mötet mellan fiktion och verklighet, där tolkningar och upplevelser alltid är öppna för diskussion. Jag hoppas att mitt arbete kan bidra till viktiga samtal och satsningar kring språk och litteratur. Det som en läsare uppfattar som fiktion kan för en annan vara en skildring av verkligheten.

Ur ett skolperspektiv hoppas jag också att min forskning, som är gjord i en mindre kommun i Sverige, ska bidra till ny kunskap om svenska som andraspråk som ett skolämne – något som kan vara värdefullt för skolor över hela landet.”

Vad har du för planer själv framöver? Och har din avhandling påverkat dig i någon riktning?

”Under mina år som kommundoktorand i Vallentuna har jag haft förmånen att arbeta både inom skolan och akademin, och jag är övertygad om att denna kombination är viktig. Min vision är att i framtiden kunna verka som både lärare och forskare, både i gymnasieskolan och på lärarutbildningen.”

Ladda ner och läs Angelicas avhandling

At the confluence of fiction and reality: Literary book-group discussions in a contact zone classroom of Swedish and Swedish as a Second Language