Hur kan lärarutbildningen ge lärarstudenter den kompetens som behövs i framtiden när Artificiell intelligens (AI) förväntas få en allt större plats i skolan?

ASSESS är en forskarskola med inriktning mot kunskapsmätningar inom utbildningssystem.

När är dela lika olika? Det här projektet studerar yngre barns meningsskapande kring resursfördelning, dels ur ett matematiskt perspektiv, dels ur ett hållbarhetsperspektiv.

I projektet undersöks hur mångfald avseende elevernas migrationsbakgrund, såsom språklig, etnisk och kulturell mångfald, görs synlig eller osynlig, förhandlas och (re)konstrueras såväl i bedömningsprocesser och placering av elever i anpassad grundskola, som i skolvardagen.

En studie om den plötsliga övergången till distansundervisning under coronapandemin. Hur påverkade detta studenter och lärare?

Projektet undersöker vilka effekter uppgiftskomplexitet har när andra- och tredjespråksinlärare skriver på engelska och moderna språk.

Projektet undersöker hur folkbibliotekens flerspråkighetspolicy i praktiken främjar språklig mångfald och inkludering.

Framgångsrika PISA-berättelser inom EU: hur vissa medlemsländer har kunnat förbättra sina resultat över tid.

Inom det här forskningsområdet arbetar vi med att få en överblick över pedagogisk terminologi i olika språk.

Projektet FUSE undersöker olika vägar som studenter kan ta för att söka sig till en utbildning i fysik. Fokus ligger på studenter från underrepresenterade grupper, som till exempel kvinnor och personer från familjer med icke-akademisk bakgrund.

Projektet vill hjälpa till att sätta prioriteringar för uttalsundervisning där ELF (English as a Lingua Franca) lärs ut.

Projektet vill hjälpa till att sätta prioriteringar för uttalsundervisning i svenska som andraspråk.

Vem känner sig hemma inom matematik- och fysikutbildningen på högskolor och universitet, och varför? Vi undersöker vägen in i ämnet och studenternas identitetsutveckling i mötet med ämnet, med ett särskilt fokus på underrepresenterade grupper inom högre studier i matematik och fysik.

Det här projektet syftar till att närmare studera hur lärare som undervisar naturorienterande ämnen och teknik i grundskolan använder material och aktiviteter från industriaktörer i sin undervisning. Hur resonerar lärarna om vinster och intressemotsättningar i industridrivna initiativ som vänder sig till skolan?

I den här studien undersöker vi hur blivande präster och pastorer beskriver sin kallelse. Vi vill fördjupa förståelsen för hur de ser på sin identitet och kommande uppgift i Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan.

Projektet vill skapa en nyanserad förståelse för hur ojämlikhet i sociomateriella förhållanden kan påverka elevers möjligheter att lära sig matematik.

Ett läsprojekt i årskurs 7 med syfte att beskriva hur lekfulla, multimodala aktiviteter och litteraturundervisning kan designas.

Det här forskningsprojektet syftar till att utveckla samhällskunskapsundervisning om klimatförändringar som fokuserar på lösningar och bidrar till att ge unga människor känslan av hopp och att de kan göra skillnad.

I det här forskningsprojektet undersöker vi utvecklingen och användningen av konnektion i skriftlig produktion hos vuxna inlärare av svenska på nybörjarnivå.

Projektet vill utveckla en modell som kan användas för att analysera strukturella, innehållsliga och individuella aspekter av läspraktiker. I studien följs undervisningen i samhällsorienterande ämnen i årskurs 5 och 8.

I projektet LäST undersöker vi vilka textaktiviteter som kopplas till läsning och hur elever i årskurserna 1, 5 och 9 ser på läsning och sig själva som läsare.

Att förstå och kritiskt granska samhällsfrågor i media som rör naturvetenskap, är viktigt för att delta i ett demokratiskt samhälle. I det här projektet försöker vi därför ta reda på vad som krävs för att utveckla undervisningen i naturkunskap, så att den stärker elevers förmågor till detta.

Projektet belyser undervisning, organisation och språkanvändning i så kallad språkintroduktion med nyanlända elever på gymnasiet. Vi tittar närmare på undervisningen i svenska som andraspråk och engelska.

Inom pedagogiken studeras hur människor utvecklar kunskap som är avgörande för deras tankar, intuitioner och handlingar. I det här forskningsprojektet utforskas hur denna kunskap kan förstås genom pedagogikens tysta dimensioner, så som visuella eller kroppsliga uttrycksformer.

Problemsituationer, lärandemodeller och undervisningsstrategier (PLUS) - design av ett professionsstöd för de yngsta elevernas förståelse av positionssystemet.

Projekt Skrivstöttning i fyra språkmiljöer syftar till att tillsammans med verksamma lärare utveckla skrivpedagogiken i språkligt varierande miljöer.

I forskarskolan ReMath bedrivs forskning inom matematiklärarutbildning för att på sikt bidra till att göra denna så bra som möjligt.

Vilken betydelse kan det få att minoritetsspråk i en lärobok representeras med en bild på en flintskallig tandlös människa, eller den samiska flaggan målad på en handflata? I en pågående studie undersöks läroböcker i svenska för gymnasiet i syfte att ge en sammanhållen bild av hur de nationella minoritetsspråken och deras talare realiseras i bild och skrift.

Projektet SALVE vill öka kunskapen om svenska gymnasieelevers engelska ordförråd och vi hoppas att våra forskningsresultat kan vara till hjälp vid undervisning, inlärning och bedömning av L2-engelska.

Samskapad sex- och samlevnadsundervisning: en praktiknära studie av ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i svensk grundskola.

Första delen av ett större projekt om svenska som andraspråk i förortsskolor. Delstudien baseras på fältarbete i tre språkligt heterogena skolor.

Projektet utforskar hur skrivkulturer och bedömningspraktiker på gymnasiet kan utvecklas.

Vilket inflytande har modersmålet när elever skriver på ett tredje språk?

Andra delen av ett större projekt om svenska som andraspråk i förortsskolor. Delstudien bygger på fältstudier i en språkligt heterogen grundskola med stor andel nyanlända elever.

Närmare 60 procent av de bilder och illustrationer som finns i läromedel i samhällsorienterade ämnen bidrar med information som inte finns i texten. Därför är det viktigt att utveckla elevers kunskap och förståelse för visuell litteracitet.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om blivande och nyutexaminerade lärares lärande, om deras deltagande i skolpraktiker och hur de utvecklar en läraridentitet.

Projektet inriktar sig på kritisk språkmedvetenhet i en förberedelseklass.

Forskningsprojektet är ett nationellt samarbete med lärare i historia och samhällsorienterande ämnen i hela Sverige. Utgångspunkt är lärares egen undervisning och bedömning av sina elevers lärande i historia och samhällsorienterande ämnen. Fokus ligger på användning av berättelser och rollspel i undervisningen.

Kan hur man lär sig stava på sitt förstaspråk påverka hur man tar till sig fonologin i sitt andraspråk?

Forskargruppen PRIM medverkar i ett regeringsuppdrag till Universitets- och högskolerådet att ta fram ett nationellt behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.

Vem kan man lita på? Samhällskunskapsundervisning om tillit för ett aktivt och kritiskt medborgarskap.

Projektet Word Up! syftar till att presentera forskning om ordinlärning inom andraspråksinlärning för språklärare och sedan skapa förutsättningar för dem att tillämpa den i sin undervisning samt utvärdera utfallet.