Deni Beslagic. Foto: Privat.

Vad handlar din licentiatuppsats i huvudsak om? 

”Min uppsats handlar om hur tysklärare på högstadiet undervisar i grammatik. Jag har gjort en studie där jag följt fyra olika tysklärare i årskurs 7 för att undersöka hur de ser på, planerar och genomför sin grammatikundervisning. För att samla in data har jag intervjuat lärarna, observerat deras lektioner samt samlat in lektionsplaneringar och annat material som använts.”

”Inför studien bad jag lärarna planera och hålla tre lektioner baserade på en text där de även behövde förklara en grammatisk regel om ordföljd, den så kallade V2-regeln. Jag har sedan analyserat hur varje lärare förklarade regeln och vilka aktiviteter de använde för att undervisa om den på sina egna unika sätt.”

Hur kom det sig att du valde att fokusera just på detta ämne?

"Ända sedan min egen skoltid har jag varit fascinerad av grammatikundervisning, särskilt hur lärarna förklarade olika regler och samband. Jag minns tydligt hur tysklärarna använde tabeller och de berömda stekpannorna och kastrullerna – en visuell metod som många som har läst tyska säkert kan relatera till.”

”En annan aspekt av grammatiken som också fascinerat mig är V2-ordföljd. Jag reflekterade särskilt över detta när jag höll kvällskurser i svenska för tyska akademiker. Där märkte jag att de ofta gjorde samma typer av fel som svenska skolelever gör när de lär sig tyska. Detta blev en naturlig första utgångspunkt för mitt forskningsprojekt. Under projektets gång har jag också upptäckt andra intressanta mönster och fenomen i det insamlade datamaterialet, som gett min uppsats dess slutliga inriktning.”

Kan du säga något om dina resultat – var det något som förvånade dig?

"Min tolkning av resultaten är att det inte bara är yttre och materiella faktorer, såsom klasstorlekar, som påverkar undervisningen i tyska och tysk grammatik. Lärarnas egna känslomässiga och affektiva upplevelser av ämnesinnehållet och undervisningskontexten spelar också en avgörande roll i hur de använder sin yrkeskompetens för att undervisa i ämnet.”

”I min analys framträdde ett intressant mönster där lärarna uttrycker att grammatik är roligt, men visar samtidigt en viss försiktighet när det gäller att använda för mycket explicit grammatikundervisning. Detta är ett exempel på ”spänningsfält” i språkundervisningen som är ett centralt tema i min uppsats. För övrigt tyder tidigare forskning också på att en sådan oro inte är befogad – och att många elever uppskattar arbete med grammatik i samband med språkstudier.”

”Ett annat viktigt resultat är det betydande inflytande som svensklärarnas grammatikundervisning kan ha på tysklärarnas didaktiska beslut, särskilt när det gäller tidpunkten för när grammatiskt innehåll ska introduceras i tyskan. Jag ser här en möjlighet att bygga broar mellan olika ämnen, där undervisningen i skolans olika språk kan dra nytta av tysklärarnas perspektiv och grammatiska expertis.”

”Det är också viktigt att betona hur de olika språken som undervisas i skolan samspelar, samt hur engelskan kan användas som ett "bridging language" i undervisningen av ett tredje språk (exempelvis tyska). Genom att jämföra ordföljden i satser mellan engelska (som inte har V2) och svenska och tyska (som har V2), kan lärarna skapa tydliga kontraster. Denna så kallade "crosslinguistic pedagogical approach" i undervisningen hjälper eleverna att använda sina tidigare språkkunskaper för att förstå det nya språkets regler och struktur på ett djupare plan. Detta är avgörande för att utveckla metaspråklig förståelse och förmåga.”

Vad var roligast med att göra din studie?

”Det roligaste med min studie var att få träffa de deltagande tysklärarna, eftersom jag vet hur ensamt det kan vara att jobba utan ämneskollegor på en mindre skola. Våra samtal var oerhört värdefulla och inspirerande.”

”Jag har också uppskattat hela processen med att arbeta fram min licentiatuppsats, och jag är särskilt tacksam för det ovärderliga stöd jag fått från mina handledare. Trots ständig tidspress har forskarstudierna lärt mig mycket, inte minst hur man måste organisera sig effektivt för att hinna med allt. Det är en erfarenhet jag är mycket tacksam för och inte skulle vilja vara utan.”

Vad hoppas du att din uppsats kan bidra till?

”Jag hoppas att min studie kan bidra till en ökad förståelse för lärares arbetsvillkor i den svenska skolan, särskilt för dem som undervisar i moderna språk. Förutsättningarna för att nå målet att fostra språkkunniga EU-medborgare, som behärskar minst två främmande språk utöver sitt modersmål, är långt ifrån optimala.”

”Jag önskar verkligen att fler skolledare inser vikten av att skapa goda förutsättningar för undervisning i moderna språk. Det är avgörande att de ser språklärare som kompetenta och välutbildade yrkespersoner som förtjänar samma status och respekt som exempelvis matematiklärare.”

Vad har du för planer framöver? Och har din uppsats påverkat dig i någon riktning?

”Uppsatsen har ökat min medvetenhet om de utmaningar som lärare i moderna språk kan möta, vilket gör mig ännu mer motiverad att arbeta för en positiv förändring inom ämnet. Jag ser också fram emot att fortsätta i min kombinerade tjänst som lärare på Thorildsplans gymnasium och som koordinator för Stockholm Teaching and Learning Studies.” 

”I framtiden hoppas jag kunna utforska nya områden för att fortsätta utvecklas inom mitt yrke. Jag har också en hel del obearbetade data från min undersökning, som jag ser fram emot att undersöka närmare.”

Ladda ner och läs Denis uppsats 

Spannungsfelder: Fields of Tension When Teaching Grammar in German as a Third Language (4604 Kb)