Isabella Varricchios intervjustudie i Norden: Om filosofiämnets roll i samtiden
Isabella Varricchio är doktorand på IÄD och forskar om filosofiämnet i gymnasieskolan i Norden. För att undersöka hur filosofiämnet förstås i relation till dagens samhälle och de samtida fenomen, har hon under våren och sommaren besökt de fem nordiska länderna för att intervjua filosofilärare.

Sedan hösten 2023 arbetar Isabella Varricchio med sin doktorsavhandling där hon undersöker filosofiämnets roll på gymnasiet i de nordiska länderna och dess potential att på ett filosofiskt sätt möta samhället och de frågor och fenomen som präglar vår tid. Studien omfattar både analyser av aktuella ämnesplaner för filosofiämnet och intervjuer med filosofilärare om deras förståelse av ämnet.
Vid genomförandet av intervjustudien har Isabella besökt samtliga nordiska huvudstäder. Hon började i Stockholm i slutet av mars, fortsatte till Reykjavík och Oslo i april, reste vidare till Köpenhamn i maj och avslutade i juni i Helsingfors, där hon tillsammans med en kollega från Tammerfors universitet även arrangerade en konferens om aktuell forskning inom filosofipedagogik och didaktik.
Resornas längd varierade, men i genomsnitt stannade hon tre dagar i varje lands huvudstad. På de flesta resorna följde hennes son med, vilket gjorde upplevelsen till en kombination av forskning och gemensamma äventyr. På Island stannade de sex dagar under påsklovet, och passade då också på att rida och bada i varma källor.
Värdefullt att möta lärare på plats
Under resan genomförde Isabella femton intervjuer med sammanlagt 44 filosofilärare. Urvalet bestod främst av verksamma lärare på gymnasiet med mer än tre års yrkeserfarenhet, och intervjuerna gjordes i grupper om två till fem personer.
– Att hitta lärare att intervjua var en utmaning, berättar Isabella. Men jag lyckades komma i kontakt med olika nyckelpersoner i de olika länderna som hjälpte mig att komma vidare. I Danmark har de till exempel en fagkonsult på Undervisningsministeriet som sökte upp lärare åt mig, i Norge och på Island fick jag värdefulla tips via filosofilärarföreningarna, och i Finland hjälpte min kollega i Tammerfors till med kontakter. Men arbetet krävde ändå många timmars egen efterforskning – jag gick igenom en mängd skolors webbplatser och kontaktade många lärare direkt via mejl.
– Jag ville göra intervjuerna på plats i varje land, eftersom möten i lärarnas egen miljö skapar en helt annan dynamik än digitala samtal. De fysiska besöken gav mig också chansen att träffa andra personer som arbetar med och forskar på filosofipedagogik och didaktik. I Oslo följde jag till exempel med en lärare och hans klass på en filosofisk stadsvandring och blev hembjuden till Beate Børresen, ett stort namn inom norsk filosofididaktik, och som också var med och utformade ämnet när det slogs ihop med historia för ungefär tjugo år sedan.
– Med min bakgrund inom socialantropologi lockades jag också av fältarbetet i sig – att få vara på plats, se miljöerna och möta människorna där de verkar.
Lärdomar och insikter
Isabellas resa gav många viktiga insikter om hur filosofiämnet förstås i olika kontexter. Inte helt oväntat kunde hon se att lärarnas ämnesförståelse ofta speglade ämnesplanens konstruktion av ämnet.
– I Norge, där filosofi studeras tillsammans med historia, betonas till exempel de längre tankelinjerna och deras inflytande på exempelvis förhållandet mellan människa och natur som delvis skapat den klimatkris vi befinner oss i idag. I Finland, med sin starka analytiska tradition, ligger fokus istället på metod och förmågor snarare än på stora filosofernas teorier. Norge och Finland har mer normativt färgade kursplaner än övriga länder, något som särskilt märks hos de finska lärarna där elevernas ansvar, moraliska omdöme och aktiva samhällsmedverkan betonas. Samtidigt framhåller de flesta lärare att filosofiämnet är väldigt fritt i jämförelse med andra skolämnen, vilket gör det möjligt att knyta undervisningen till aktuella händelser och elevernas egna frågor och erfarenheter.
– Resorna gav mig också en djupare förståelse för varje lands unika skolmiljöer och för hur begreppet ”samtiden” kan tolkas olika. Ibland blir samtiden väldigt påtaglig – som exempelvis då elevernas starka reaktioner på pågående krig eller egna erfarenheter av flykt kommer in i klassrummet. Då blir filosofin ett verktyg både för att på ett existentiellt plan möta svåra känslor och för att gemensamt undersöka de etiska och samhällsfilosofiska dimensionerna av det som sker.
– Dessutom öppnade intervjuerna upp för samtal som annars sällan sker mellan kollegor, och både jag och lärarna upplevde det som mycket givande att dela perspektiv och erfarenheter.
Bilder från resan
Bilderna är tagna av Isabella Varricchio och ????






Senast uppdaterad: 22 augusti 2025
Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik