Karin Boberg. Foto: Privat.

Karin Bobergs passion för läraryrket har alltid kretsat kring elevers utveckling. Hon brinner för att hitta inkluderande undervisningsmetoder som knyter samman kunskapsområden i ett större sammanhang. Med erfarenhet som musik- och matematiklärare i årskurs 4–9 har hon haft ett särskilt engagemang för estetiska lärprocesser. Genom sitt ämnesövergripande arbete och ambition att göra ämnena begripliga för fler, har hon fått vara med om många ”aha-upplevelser” där elever har växt och utvecklat sitt lärande.

Efter nästan sex år som lärare fick Karin möjligheten att på heltid leda ett skolutvecklingsprogram som syftade till att stärka lärares förmåga att integrera estetiska lärprocesser i undervisningen. Programmet byggde på att rekrytera och utbilda konstnärer från en rad discipliner till en gemensam konstnärspool. Konstnärerna fick sedan i uppdrag att i samarbete med arbetslag och deras elever utveckla olika sätt att tolka och bearbeta kunskapsstoffet genom konstformen. Målet var att visa lärarna hur olika konstformer kan användas för att fördjupa och utveckla elevernas lärande i olika skolämnen.

När skolvärlden genomgick förändringar och köpkraften för programmets tjänster minskade, fick Karin en universitetslärartjänst vid Södertörns högskola. Förutom musikundervisning ansvarade hon för att utveckla och stärka de estetiska inslagen i lärarutbildningarna och att rekrytera en fast anställd lärargrupp med både konstnärlig och pedagogisk erfarenhet. Hon blev också en del av en VFU-mentorsgrupp och senare VFU-samordnare med övergripande ansvar för samtliga VFU-kurser samt samverkan mellan högskola, kommuner och andra lärosäten.

När det nationella projektet för att upprätta övningsskolor startade, ansvarade Karin som projektledare för att bygga upp det system som blev grunden för dem – Centrum för Professionsutveckling (CPU). Med den erfarenheten sökte hon sig vidare till rollen som VFU-studierektor vid Stockholms universitet, där hon nu fortsätter sitt engagemang för lärarutbildningens utveckling och lärande.

I din roll som VFU-studierektor – kan du berätta vad du gör på jobbet?

”Som VFU-studierektor ansvarar jag för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inom lärarutbildningen. Mitt arbete handlar till stor del om att skapa struktur, utveckla och planera så att VFU:n ska fungera så bra som möjligt. En viktig del är att finnas som stöd för VFU-kurslärarna, studenterna och VFU-samordnarna i kommunerna. En annan lika viktig del är att stötta de studenter som av olika anledningar inte klarar VFU-kursen. Här blir den pedagogiska aspekten av mitt uppdrag extra viktig.

Vi är tre VFU-studierektorer på IÄD som arbetar nära tillsammans med att utveckla och genomföra VFU på institutionen. Vi samarbetar också med VFU-studierektorer vid andra institutioner för att säkerställa en likvärdig VFU för alla studenter vid IÄD och SU. Inom IÄD:s kurser sker utvecklingen ofta genom diskussioner i VFU-kursrådet – ett forum där VFU-kursansvariga möts under vår ledning – samt genom dialog och planering mellan oss VFU-studierektorer och ämnesstudierektorerna. Mitt arbete spänner över tre huvudsakliga områden: VFU-studierektorskap, VFU-administration och VFU i utlandet.

I min roll som VFU-studierektor planerar jag och säkerställer att studenterna kan genomföra sin VFU med hög kvalitet. Jag representerar VFU i olika grupper och forum, såsom VFU-kollegiet, utbildningsberedningen vid IÄD och programrådet för KPU, där vi planerar och diskuterar relevanta frågor gällande lärarutbildningarna. Jag hanterar även ärenden där studenter riskerar att bli eller har blivit underkända. Detta innebär ofta samtal med kurslärare och studenter och samordning med VFU-samordnare i kommunerna och andra berörda parter.

VFU-administrationen innebär bland annat ett nära samarbete med olika administrativa funktioner både inom IÄD och VFU-sekretariatet på studentavdelningen. Detta samarbete innefattar bland annat att sammanställa och kommunicera kursdatum, kurstillfällen, kursansvariga samt att skapa VFU-portföljer för samtliga VFU-kurser vid institutionen. Jag har också ansvar för att utveckla och fastställa rutiner och annan formalia som gäller institutionens VFU-arbete. Ett annat ganska omfattande administrativt arbete jag har är att varje termin säkerställa att vi har tillräckligt många trepartssamtalslärare inom varje ämne och skolform, samt att ansvara för fördelningen av nästan alla trepartssamtal vid institutionen.

När det gäller VFU utomlands ansvarar jag för hela handläggningsprocessen, från det första informationsmötet fram till att studenterna återvänder från sin VFU. Jag erbjuder även stöd under hela ansökningsprocessen, bistår med stipendieansökningar och mycket annat. Under VFU-kursen finns jag också tillgänglig om något oförutsett skulle inträffa.”

Vad är det roligaste med ditt jobb?

”Det jag tycker är roligast är att få utveckla och forma något nytt. När något inte fungerar som det ska, vill jag ta tag i det och göra det bättre. Min drivkraft kommer från vetskapen att de förbättringar vi gör till slut kommer att gynna eleverna ute i skolorna, både på kort och lång sikt. Oavsett om det handlar om stora eller små förändringar måste vi göra allt vi kan för att lärarstudenterna ska utvecklas på bästa sätt och genom det ge eleverna de bästa förutsättningarna att utvecklas och lära.

Jag tycker också att det är roligt att vara en del av ett större sammanhang. Det handlar inte bara om att få saker att fungera hos mig, utan om att allt måste samverka. Inom VFU-arbetet finns många samarbetsytor, och det är väldigt givande att se vad mycket bra vi har åstadkommit tillsammans.”

Är det någon fråga du är särskilt engagerad i?

”Jag är egentligen lika engagerad i allt jag gör. Men om jag ska lyfta ut något där mitt engagemang just nu är stort, så handlar det om internationaliseringen av lärarutbildningen, där VFU i utlandet spelar en stor roll. Anledningen är att jag tycker att det är där SU och IÄD borde satsa mer. Mycket annat har vi redan på plats.

Internationaliseringen av lärarutbildningen är ett område som har stora utvecklingsmöjligheter, och det lyser nästintill med sin frånvaro just nu. Det är ju konstigt med tanke på vilken värld vi lever i idag. Jag hoppas verkligen att vi snart kan bygga upp internationaliseringen redan tidigt i och utmed utbildningen.

Ett konkret sätt att börja är att utveckla internationaliseringen här på hemmaplan, genom att ta emot inresande studenter in i våra kurser, vilket redan finns inom vissa program, och att skapa digitala utbyten med lärarstudenter utomlands. Sådana utbyten kan väcka intresse och ge studenterna mersmak för att senare ansöka om en termin eller praktik utomlands. De studenter som har varit utomlands kommer tillbaka med så många ovärderliga lärdomar och insikter som berikar deras läraryrke. Jag är övertygad om att vi som institution skulle få en än mer eftertraktad och konkurrenskraftig lärarutbildning om vi stärkte vårt internationella erbjudande.”