När undervisning, kvalitetsarbete och forskning möts
I ett ULF- projekt har Ann-Sofie Jägerskog och Mathias Blomberg undersökt hur undervisningsutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och praktiknära forskning i ännu större utsträckning kan knytas samman. Resultaten lyfter viktiga förutsättningar, utmaningar och möjligheter för att skolor ska lyckas.
Lärare, rektorer och forskare delar målet att utveckla undervisning och skolans kvalitet för att ge elever bästa möjliga förutsättningar att utveckla kunskaper och förmågor i olika ämnen. Trots sina gemensamma och i stor utsträckning överlappande mål, sker arbetet ofta parallellt och på olika nivåer. Ann-Sofie Jägerskog (docent vid Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet) och Mathias Blomberg (biträdande rektor, Fryshuset) har i sitt arbete undersökt vilka förutsättningar som tycks vara viktiga för att de tre verksamheterna – undervisningsutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och identifiering av praktiknära forskningsfrågor – i ännu större utsträckning ska kunna länkas samman.
De har också identifierat utmaningar och möjligheter som följer med en sådan sammanlänkning. Deras slutsatser är sammanställda i ULF–rapporten ”Att knyta samman undervisningsutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och praktikgrundande forskningsfrågor”.
”Det pågår mycket undervisningsutvecklande arbete i skolor och hos olika huvudmän – där det också bedrivs en mängd spännande praktiknära forskningsprojekt i samverkan mellan skola och akademi, inte minst inom ramen för ULF och STLS”, säger Ann-Sofie. ”Men jag tror att vi skulle ha så mycket att vinna på att få till en ännu större sammanlänkning mellan skolors och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete, lärares kollegiala utvecklingsarbete och identifiering av praktiknära forskningsfrågor.”
"En utmaning i sammanhanget är att den vardagliga undervisningsutvecklingen, som ofta bedrivs av den enskilde läraren, inte alltid kopplas ihop med, eller ses som en naturlig del av skolans övergripande systematiska kvalitetsarbete (SKA). Det innebär att undervisningsutvecklingen ofta bygger på tyst kunskap hos läraren och att den sällan dokumenteras systematiskt.
Detta riskerar att bidra till att de olika verksamhetsdelarna bedrivs parallellt och med i viss mån olika fokus. Det övergripande SKA-arbetet riktar ofta in sig på till exempel närvaro, studiero och betygsstatistik – medan lärarens undervisningsutvecklande arbete mer handlar om ämnesdidaktiskt kvalitetsarbete. Här finns mycket att vinna på att hitta sätt att också få det ämnesdidaktiska undervisningsutvecklande arbetet att bli en självklar och naturlig del av en skolas och huvudmans systematiska kvalitetsarbete”, menar Ann-Sofie.
Viktiga förutsättningar för att lyckas
Resultaten som Ann-Sofie och Mathias redovisar i sin rapport visar inte exakt hur sammanlänkningen mellan SKA-arbetet, det undervisningsutvecklande arbetet och identifieringen av forskningsfrågor ska gå till – utformningen kan se olika ut beroende på hur varje huvudman och skola är organiserad och hur de lokala förutsättningarna ser ut.
Däremot lyfter de fram ett antal förutsättningar som visat sig vara centrala för att arbetet ska bli framgångsrikt. De lyfter också fram utmaningar att hantera i detta arbete, liksom möjligheterna som följer med sammanlänkningen.
Bland de åtta förutsättningar som presenteras i rapporten nämns exempelvis vikten av en breddad förståelse av vad ett systematiskt kvalitetsarbete kan och bör inkludera. Det betonas också att alla inblandade – lärare, rektor och huvudman – behöver ha en genuin förståelse för det undervisningsutvecklande arbetets ”varför”. Även kontinuitet över tid och en ”osäkrad kultur” i kollegiet lyfts fram som viktiga förutsättningar.
De förutsättningar, utmaningar och möjligheter som presenteras i rapporten har identifierats utifrån 32 intervjuer med representanter från 5 olika skolhuvudmän. Samtliga av de representerade skolorna och huvudmännen har på olika sätt och under olika lång tid arbetat med att föra samman SKA-arbetet och det kollegiala undervisningsutvecklande arbetet.
Från behov till nya forskningsprojekt
Arbetet med att länka samman en skolas och huvudmans SKA-arbete med lärares kollegiala undervisningsutvecklande arbete kan dessutom skapa möjligheter att identifiera nya forskningsprojekt inom ramen för exempelvis ULF och STLS.
”När ett systematiskt och kollegialt undervisningsutvecklande arbete blir en naturlig del av en skolas och huvudmans SKA-arbete finns stor potential att behov kan ringas in som i sin tur skulle kunna ligga till grund för formulering av forskningsfrågor. Dessa forskningsfrågor kan ge upphov till nya spännande och viktiga praktiknära forskningsprojekt”, menar Ann-Sofie.
”Om vi på ett naturligt och genomtänkt sätt kan få till en helhet av det undervisningsutvecklande arbetet, det systematiska kvalitetsarbetet och identifieringen av behov som kan ligga till grund för nya forskningsfrågor, så tror jag att vi kan nå väldigt långt”, säger Ann-Sofie.
Ladda ner och läs rapporten
Här kan du ladda ner och läsa hela Ann-Sofies och Mathias rapport.
Rapporten kommer också att presenteras och diskuteras på ett frukostseminarium på World Trade Center den 26 november. Mer information om seminariet finns här
Senast uppdaterad: 29 oktober 2025
Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik