En generös föräldraförsäkring minskar risken för psykisk ohälsa – men många lämnas utanför
En generös föräldraförsäkring kan förbättra den psykiska hälsan hos nyblivna föräldrar. Men försäkringens utformning riskerar att utesluta dem som behöver stödet mest. Det visar en ny avhandling i folkhälsovetenskap som Amy Heshmati vid forskningscentret CHESS (ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet) disputerar med fredag 22 augusti.
– Föräldraledighet är en familjepolitikisk åtgärd som kan bidra till att minska den ekonomiska stressen under övergången till föräldraskap och stödja den mentala hälsan. Men i praktiken kan reglerna, som de är utformade, exkludera de kvinnor som behöver stödet som mest, säger Amy Heshmati vid forskningscentret CHESS (Centre for Health Equity Studies), ett samarbete mellan Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
I sin avhandling Designed for equity? Studies on parental leave and the mental health of parents som hon disputerar med den 22 augusti vid Karolinska Institutet utforskar Amy Heshmati sambandet mellan föräldraledighet och psykisk hälsa hos nyblivna mammor och pappor.
Föräldraledighet inte bara är en familjepolitisk fråga utan också ett verktyg för folkhälsan.
En sårbar period i livet
Att bli förälder är en djupgående livsförändring som innebär både glädje och utmaningar. Ett barns ankomst är en unik händelse, men den åtföljs ofta av stress, känslomässig påfrestning och ekonomisk osäkerhet. Globalt drabbas ungefär 17 % av mammor och 9 % av pappor av psykiska hälsoproblem som postnatal depression, vilket understryker den sårbarhet som präglar denna period.
Med både internationell litteratur och svenska befolkningsregisterdata som grund visar Amy Heshmatis avhandling att generös föräldraledighet – kännetecknad av längre ledighet, betald snarare än obetald ledighet, eller högre ersättningsnivå – hänger samman med bättre psykisk hälsa hos föräldrar. Men hennes forskning pekar också på orättvisor i systemet. Föräldrar med tidigare hälsoproblem har mindre chans att kvalificera sig för de mer generösa förmånerna i föräldraförsäkringen.
Sjuka innan graviditeten lämnas utanför
I en av studierna i avhandlingen, Health before pregnancy and eligibility for parental leave benefits: a Swedish total population cohort study, undersökte Amy Heshmati och hennes kollegor om nuvarande arbets- och inkomstkrav för generösa föräldraledighetsförmåner oavsiktligt missgynnar kvinnor med sämre hälsa. Studien visar att mödrar som fått sjukhus- eller öppenvård för någon hälsoproblematik före graviditeten i mindre utsträckning uppfyllde kraven för mer generös föräldraledighet.
Skillnaden var särskilt tydlig bland kvinnor som fått vård för psykisk ohälsa, särskilt om vården pågått två år i följd före graviditeten.
– Föräldrar med tidigare hälsoproblem, särskilt psykisk ohälsa, saknar ofta tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden för att kvalificera sig för de mest generösa ersättningarna, säger Amy Heshmati.
Regeringsförslag kan öka klyftorna
I april la regeringen fram ett förslag om att skärpa behörighetskraven för sociala förmåner, inklusive föräldraförsäkringen. Den föreslagna förändringen innebär att individer måste ha varit bosatta i Sverige sammanhängande i minst fem år under en femtonårsperiod för att kvalificera sig för sociala förmåner.
– Om detta förslag genomförs kan det ytterligare öka ojämlikheterna, inte bara när det gäller tiden innan förlossningen utan även tiden efter, säger Amy Heshmati.
För att minska ojämlikheten föreslår hon istället att man bör stödja en stabil och trygg anställning för alla och lätta på de strikta arbetsrelaterade kraven för generös föräldraledighet. Det kan hjälpa fler familjer att inleda föräldraskapet på lika villkor – och stödja den psykiska hälsan hos alla nyblivna föräldrar, inte bara hos de friskaste eller de med stadigvarande anställningar, menar Amy Heshmati.
– Föräldraledighet inte bara är en familjepolitisk fråga utan också ett verktyg för folkhälsan, säger hon.
Håkan Soold
Fakta
Amy Heshmati försvarar sin avhandling Designed for equity? Studies on parental leave and the mental health of parents vid Karolinska Institutet den 22 augusti.
Avhandlingen består av följande fyra studier:
Studie I granskade internationell litteratur om effekterna av generös föräldraledighet på föräldrars mentala hälsa efter förlossningen. Sammantaget upplevde mödrar generellt bättre mental hälsa både under spädbarnsperioden och senare i livet med mer generös föräldraledighet – såsom betald ledighet och längre ledighet – jämfört med kortare eller obetald ledighet. Resultaten för fäder var mindre entydiga på grund av färre studier, men befintlig evidens tyder på att även pappor gynnas av politik som erbjuder tillräcklig lönekompensation eller incitament, såsom individuella kvoter. Översikten identifierade flera viktiga kunskapsluckor som styrde de efterföljande empiriska studierna i avhandlingen.
The effect of parental leave on parents' mental health: a systematic review – Heshmati A, Honkaniemi H, Juárez SP – The Lancet Public Health (2023)
Studie II undersökte om förstagångsmödrar med dålig hälsa före graviditeten i mindre utsträckning var berättigade till mer generösa föräldraledighetsförmåner i Sverige. Studien fann att mödrar med hälsoproblem före graviditeten, särskilt de med psykiska störningar eller kroniska sjukdomar (utom muskuloskeletala besvär), hade mindre sannolikhet att kvalificera sig för mer generös betald föräldraledighet. Dessa resultat tyder på att det finns en hälsorelaterad selektion in i föräldraledighetsförmåner och att det starka arbetskravet för att kvalificera sig kan oavsiktligt förstärka socioekonomiska skillnader mellan mödrar med och utan tidigare hälsoproblem.
Health before pregnancy and eligibility for parental leave benefits: a Swedish total population cohort study – Heshmati A, Dunlavy A, Mussino E, Fritzell S, Juárez SP – BMC Public Health (2025)
Studierna III och IV utvärderade sambandet mellan nivåer av betald föräldraledighet och psykisk hälsa efter förlossningen (undersökt genom olika svårighetsgrader och vårdutnyttjande) hos förstagångsmödrar (studie III) och fäder (studie IV) i Sverige. Sammantaget upplevde både mödrar och fäder som fick högre nivåer av betald föräldraledighet generellt bättre psykisk hälsa efter förlossningen än de som fick grundnivå, även efter hänsyn till faktorer som påverkar möjligheten att få högre ersättning: tidigare psykisk ohälsa, inkomst och anställningsstatus. Särskilt mödrar som fick högre nivåer av föräldrapenning hade mindre sannolikhet att få vård för måttliga till svåra psykiska sjukdomar, medan fäder hade mindre sannolikhet att få någon form av psykiatrisk vård, oavsett svårighetsgrad, jämfört med dem som endast fick grundnivå. Dessa resultat tyder på att mer generös föräldraledighet kan främja psykisk hälsa efter förlossningen för både mödrar och fäder.
III: Parental leave benefits and maternal postpartum mental health in Sweden – Heshmati A, Honkaniemi H, Fritzell S, Juárez SP – JAMA Network Open (2025)
IV: Parental leave benefits and paternal mental health: a Swedish register-based cohort study – Heshmati A, Juárez SP (Manuskript. Ej publicerad ännu)
Senast uppdaterad: 21 augusti 2025
Sidansvarig: Instituionen för folkhälsovetenskap