Ny studie utmanar den stigmatiserande synen på beroendeproblem
Att använda droger och alkohol är inte alltid enbart destruktivt. En ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att det, innan det blir skadligt, ibland kan stärka människors förmåga att arbeta, hantera livet eller känna sig hela. Att förstå dessa tidiga ”fördelar” kan bidra till att minska stigmatiseringen och förbättra behandlingen vid beroendeproblem.
Genom att undersöka livsberättelser från personer som haft problem med substansberoende visar forskarna bakom studien att berättelsen om beroende ofta är mer komplex än den bild som ofta framställs. I motsats till den rådande synen på droger och beroende kan alkohol och droger för vissa användare – innan skadorna uppstår – förbättra deras förmåga att hantera arbete, relationer och vardagsliv.
– De dominerande förklaringarna till beroende tenderar att baseras på en enda orsak och behandlar beroende som ett permanent tillstånd. Det innebär att man inte tar tillräcklig hänsyn till hur beroende ständigt förändras genom de relationer och andra orsaker som det bygger på, säger Jukka Törrönen, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Genom att bara beskriva beroende som sjukdom eller moralisk brist missar vi varför människor vänder sig till droger från början – och varför det är så svårt att sluta.
Djupintervjuer med före detta missbrukare
I studien analyserade forskargruppen 33 djupintervjuer med personer som själva identifierade sig som tidigare beroende av droger eller alkohol. I stället för att enbart fokusera på berättelser om sjukdom eller tillfrisknande letade teamet efter ”motberättelser”. Tillfällen i berättelserna där substansbruk framställdes som en produktiv kraft.
Med stöd i aktör-nätverksteori (en teoretisk ram som analyserar hur sociala och materiella element samverkar och formar nätverk) analyserade forskarna den komplexa blandning av människor, objekt och omständigheter som gjorde att personerna vid vissa tillfällen upplevde droganvändning som fördelaktig.
Fyra exempel där droganvändning inledningsvis var positivt
Studien fann fyra huvudsakliga sätt på vilka substansbruk kunde stärka människors förmågor: för det första, att stödja livsmål; för det andra, att balansera mellan distans och engagemang; för det tredje, att radikalt ändra livsriktning – och slutligen, att leva parallella liv.
En av deltagarna i studien beskrev hur ett regelbundet drickande hjälpte honom att hålla händerna stadigt och prestera bra i den pressade arbetssituationen i restaurangbranschen. Det bidrog till och med till att hjälpa honom att avancera till chefspositioner. En annan deltagare använde cannabis för att “lugna sinnet, sova och hantera en destruktiv relation”. Det gjorde att hon kunde fortsätta arbeta och ta hand om sitt barn. En tredje deltagare berättade att receptbelagda piller förvandlade henne från en orolig introvert person till mer utåtriktad och kreativ, vilket gav henne en helt ny upplevelse av verkligheten, socialt och ekonomiskt. En fjärde deltagare upprätthöll en identitet som ”perfekt mamma” hemma, samtidigt som hon använde alkohol för att ”känna sig sexuellt fri och känslomässigt hel” i ett separat, dolt liv vid sidan om.
Viktigt veta varför människor använder droger
Forskarna understryker tydligt att resultaten inte ska uppfattas som argument för droganvändning. Däremot kan de ses som ett erkännande av att människor ofta fortsätter använda alkohol eller droger i många år på grund av att det faktiskt fyller verkliga behov för dem.
– Genom att bara beskriva beroende som sjukdom eller moralisk brist missar vi varför människor vänder sig till droger från början – och varför det är så svårt att sluta, säger Jukka Törrönen.
Studien lyfter också fram riskerna med missbruk. Nästan alla av berättelserna visar att det var samma mönster som till en början förbättrade livet som till slut förstörde det. Ett mönster som ledde till våld, kriminalitet, försämrad hälsa eller social isolering.
För vårdpersonal inom beroendebehandling är slutsatserna tydliga: förebyggande arbete och behandling behöver ta hänsyn till hur droger vävs in i människors strategier för att klara vardagen. Att förstå den positiva roll som alkohol och droger kan spela – åtminstone i början – kan hjälpa till att minska stigmatisering kring beroendeproblem och leda insatser som ersätter dessa funktioner med mer hälsosamma alternativ.
– Välbefinnande i livet handlar inte om att vara fri från band, utan om att vara väl förankrad. Substansbruk kan hjälpa människor att hålla sig förankrade – tills det börjar bryta dessa band, säger Jukka Törrönen.
Håkan Soold
Fakta
Studien Using drugs to enhance capacities for action in everyday life practices: Analysing addiction stories’ descriptions of the escalation of substance use as counter-narratives publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Social Science & Medicine.
Studien ingår i forskningsprojektet "Addiction" som ett mönster av relationer i förändring, som leds av Jukka Törrönen, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och som också är studiens försteförfattare. Ett projekt där forskarna studerar erfarenheter av hur olika beroendeproblem kan skapas, upprättas, stabiliseras och avta. Syftet med projektet är att undersöka hur personer med olika former av substans- och beteenderelaterade beroendeproblem själva resonerar kring de faktorer, objekt och processer som påverkar och stabiliserar beroendeproblem. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
Utöver Jukka Törrönen ingick följande forskare i arbetet med studien: Ulrika Winerdal och Malin Gunnarsson, forskare respektive doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Senast uppdaterad: 19 augusti 2025
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap