Stort anslag till forskningsprojekt om ekonomisk utsatthet och hälsa
Hur påverkas människors hälsa av finansiella flöden och finanspolitiska beslut? Det ska en grupp forskare från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet undersöka i ett nytt forskningsprojekt. Forskningsprojektet ”Förmögenheter, skulder, och den ojämlika hälsan” har tilldelats strax under 7 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).

De svenska hushållens skulder hos Kronofogden ökar kraftigt. I slutet av 2023 uppgick hushållens totala skuld till 119,1 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med cirka 17 procent jämfört med 2022.
I såväl svensk som internationell forskning finns det belägg för ett samband mellan ekonomiska resurser och hälsa. Bland annat visar en studie från Lunds universitet att var femte överskuldsatt person har försökt ta sitt liv.
I det här projektet vill vi koppla de finanspolitiska processer som har lett till ökande klyftor i samhället till ojämlikheter i folkhälsa.
En grupp forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet har tilldelats nära 7 miljoner kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) för att analysera finansiella flöden kopplat till hushåll för att se hur dessa påverkar individernas hälsa inom hushållen.
Studerar kopplingen mellan ekonomi och individers hälsa
Forskarna kommer bland annat att studera och analysera finansialisering, en process där finansiella marknader och tjänster utgör en allt större andel av den bredare ekonomin, och hur detta kopplar till ojämlikheter i hälsa.

– Hos oss på Institutionen för folkhälsovetenskap och i synnerhet vid forskningscentret CHESS ligger fokus just på sociala bestämningsfaktorer och ojämlikheter i hälsa. I det här projektet vill vi koppla de finanspolitiska processer som har lett till ökande klyftor i samhället även till ojämlikheter i folkhälsa, säger Agneta Cederström, forskare vid Instituionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och projektledare för det nya forskningsprojektet Förmögenheter, skulder, och den ojämlika hälsan.
Samtidigt som Riksbanken har haft inflationsmålet som riktlinje så har den svenska bostad- och bolånemarknaden ökat enormt, konstaterar Agneta Cederström. Men när räntorna steg märkte man hur sårbara vissa hushåll är.
Skuldsättning kan leda till hälsoproblem
– Det finns tidigare forskning som visar att problem med skulder leder till ökad risk för självmord, ångest, depression, och andra hälsoproblem. Vi vill nu kunna fördjupa våran förståelse för sambanden mellan övergripande samhälleliga processer, den påverkan de har på de ekonomiska förutsättningarna för hushållen, och effekterna på folkhälsan, säger Agneta Cederström.
I projektet kommer forskarna att undersöka kopplingar mellan hälsodata och befintliga registerdata om arbetsinkomst, hushåll, kapitalinkomster, ränteavdrag, skulder från kronofogden, och boendedata från fastighetsregistret samt eventuellt data från ett nytt skuld- och kreditregister.
– Därefter kommer vi att göra statistiska analyser för att empiriskt kvantifiera de samband som finns mellan hushållens inkomster, förmögenhet, och skulder till hälsoutfall som självmord, självmordsförsök, depression, ångest, och annan mental ohälsa, men även stressrelaterade hälsoutfall som stroke och kardiovaskulära sjukdomar.
Håkan Soold
Fakta
Forskningsprojektet
Projektet ”Förmögenheter, skulder, och den ojämlika hälsan” har tilldelats 6 926 000 kronor från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) i utlysningen Inkomster och försörjningsmöjligheter för en god och jämlik hälsa 2024. Projektet startar 2024-12-01 och beräknas pågå till 2027-11-30. Utöver projektledaren Agneta Cederström medverkar följande forskare i projektet: Andrea Dunlavy, Karl Gauffin och Olof Östergren, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet samt Gerard J. van den Berg, professor vid University of Groningen, Nederländerna och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU.
Finansialisering
Finansialisering är ett begrepp som brett kan förstås som en process där finansiella marknader och tjänster utgör en allt större andel av den bredare ekonomin. Ett sätt att mäta graden av finansialisering i en ekonomi är att titta på andelen finansiella tillgångar i förhållande till BNP, vilket i Sverige har ökat från mindre än 100 % år 1995 till cirka 300 % år 2014. Finansialisering på hushållsnivå har inneburit en ökad interaktion med finansiella institutioner, särskilt när det gäller bostäder och bolånemarknaden, men även investeringar i finansiella värdepapper som aktier, obligationer och andra strukturerade produkter.
Senast uppdaterad: 29 oktober 2024
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap