Under Almedalsveckan valåret 2022 använde samtliga partiledare flertydiga och framför allt vaga ord i sina tal. Alla använde ord som frihet, trygghet och säkerhet. De här orden är i sig inte anmärkningsvärda i politiska tal. Tvärtom, de karakteriserar närapå den politiska diskursen. Andra nya ord, också de vaga, som dök upp var hjärtlandet, antisocialt beteende, svenssonliv och kulturellt utsatta områden. Forskare inom framför allt statsvetenskap konstaterar att politiker ofta utnyttjar språkligt vaga formuleringar i sin kommunikation. Språkbruket förklaras som politiska strategier för avsedd otydlig ideologisk positionering (Bräninger & Giger 2018) eller för att undvika debatt om svikna vallöften (Thomson m fl 2017). Bruket av vaga ord kan också syfta till att samla så många väljare som möjligt i valrörelser (Praprotnik & Ennser-Jedenastik 2023). Inom det statsvetenskapliga forskningsfältet politisk kommunikation omnämns detta som ”strategic vagueness”. Vaga politiska budskap exemplifieras (dock utan språklig analys) som uttalandens verbtyp och hur konkreta och specifika de direkta objekten är. Så är påståendet ”Vi ska stödja pensionärer och hjälpa arbetslösa” vagare än ”Vi kommer att höja minimipensionerna och öka arbetslöshetsersättningen”.  Diskussionen om vaga ord och begrepp är dock relativt nedtonad.

Syftet med mitt projekt är att ge ett språkvetenskapligt bidrag till forskning om svensk valretorik med fokus på vaga ord och begrepp för att fördjupa förståelsen för strategisk vaghet. Jag vill förankra min studie i empiri. Under kollokviet önskar jag för det första diskutera möjliga analysmetoder för ordens vaghet och främst deras funktion i den politiska diskursen. För det andra vill jag höra kollokviets synpunkter på urvalskriterier för de ord jag vill analysera. Den i särklass vanligaste analysmetoden i de statsvetenskapliga studierna är innehållsanalys för taggning i syfte att göra kvantitativa undersökningar. Exempel på frågeställningar i de studierna rör ideologisk oklarhet, omfattning av otydlighet i politisk positionering, vaga löften och grad av löftesuppfyllelse samt skillnad mellan strategisk vaghet och strategisk flertydighet.

Så vilka möjliga metoder för att fördjupa förståelsen av vaga ord och begrepp i den svenska politiska diskursen vill jag diskutera? Jag listar några ganska disparata ingångar till språklig analys här nedan. Under kollokviet kommer jag att ta tillfället i akt att diskutera dessa tillsammans med er. Ni är också välkomna med andra förslag (se punkt 6).

1. Semantisk analys av ambiguitet med utgångspunkt i lexikal eller syntaktisk ambiguitet. Ord där två eller flera specifika tolkningar är möjliga. Denotation, konnotation och association i relation till textkontext (Lyons 1995). Den här ingången kan vila mot Peirce’ teori om att vaghet, där han menar att vaghet kan förstås genom ”common sence” inom vad han etiketterar som vaghetens logik.
2. Begreppshistorisk analys. Abstrakta substantiv ses som bärare av tankegods och idéer är ett ofta återkommande undersökningsobjekt i begreppshistoriska studier (Connolly1993). Här finns också en analys som omnämns ordbrukshistoria som tar hänsyn till språkbruk och kontext i analysen (Runefelt 2016).
3. Nyckelordsanalys där ord och begrepp ses som diskursiva markörer och bärare av uppfattningar och attityder kopplat till kontext och kommunikativt sammanhang (Seiler Brylla & Gustafsson 2012). Diskursiva nyckelord relaterade till studier av begrepp över tid (Baker 2011) eller i jämförande studier av olika språk, kontexter eller diskurser (Schröter & Veniard 2016). Användningsfrekvens har viss bäring för definition av nyckelord, men som Seiler Brylla (2018) påpekar ska användningsfrekvensen hos nyckelord inte förväxlas med traditionell frekvensanalys. Intressant är att hon beskriver nyckelords centrala status i kontexter som att de är semantiskt (re)produktiva och att de i högre grad än andra ord ger upphov till nya ordbildningar.
4. Innehållsanalys (Boréus & Kohl 2018) med fördjupade semantiska kriterier.
5. Kritisk genreanalys (Bathia 2017). Björkvall & Nyström Höög (2021) använder affordance och provenance som analysredskap i sina studier om myndigheters värdegrunder.
6. Annan kritisk analys?

De i särklass vanligaste materialen för studier om vaghet är valmanifest. En möjlig förklaring är att databasen Manifesto Database som (augusti 2023) samlar nästan 3.000 digitaliserade valmanifest från över 60 länder på nästan 40 olika språk. I Sverige finns Språkbanken Texts korpus över svenska politiska partiers partiprogram och valmanifest 1878–2022 som omfattar cirka 2 miljoner sökbara ord. I min studie studerar jag emellertid inte valmanifest utan politiska tal under valrörelse med start i Almedalstalen 2022.

De ord som jag har valt ut från Almedalstalen är: svenssonliv, hjärtlandet, antisocialt beteende, kulturellt utsatt områden, kaos, kris, klanvälde/klanstyre/klanstrukturer, skuggsamhälle, kunskapsskola. Här utkristalliseras ytterligare ett metodproblem. Hur ska jag motivera det här urvalet? Jag har gjort frekvenslistor, men de valda orden hör alltså inte till de högfrekventa. När Björkvall & Nyström Höög väljer ord att analysera i sina studier av myndigheters värdegrunder, så styrs urvalet av ord som är grafiskt markerade som värdeord. Något sådant kan jag inte vila mig mot. Här vill jag höra vad kollokviet har för tankar kring hur jag kan motivera mitt urval av ord.

Gunilla Almström Persson

Om Språkbrukskollokviet