Stockholms universitet
Go to this page on our english site

Sjukhusfysikerprogrammet

Sjukhusfysikerprogrammet är ett femårigt yrkesprogram för dig som vill kombinera ditt intresse av fysik med medicinska tillämpningar. Med fysiken som redskap studerar du hur strålning används inom sjukvården för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Under utbildningens senare del utför du praktik på sjukhus.

En sjukhusfysiker är sjukvårdens expert inom strålbehandling och diagnostiska metoder. I den moderna sjukvården sker en snabb teknisk utveckling, där det är viktigt med goda kunskaper om både grundläggande biologiska effekter och avancerade fysikaliska modeller. Efter avslutad sjukhusfysikerutbildning har du möjlighet att söka legitimation för att arbeta som sjukhusfysiker. Som sjukhusfysiker kan du arbeta på sjukhus tillsammans med läkare och annan personal, men också ansvara för strålskyddsfrågor på myndighet eller vara med och utveckla forskning eller teknik inom detta område.

  • Programöversikt

    Sjukhusfysikerprogrammet är ett yrkesprogram om 300 högskolepoäng (motsvarande 5 års heltidsstudier). De första två åren samläses med Kandidatprogrammet i fysik där du läser grundläggande kurser i fysik och matematik. Därefter börjar den mer specialinriktade utbildningen, som till stor del sker i sjukhusmiljö och med medverkan av aktiva sjukhusfysiker. Under de fjärde och femte åren är en del av utbildningen praktik förlagd på en sjukhusfysikavdelning. Sjukhusfysikerprogrammet är en tvärvetenskaplig utbildning som spänner över många områden såsom fysik, matematik, kemi, biologi och medicin. Detta innebär specifika utmaningar och kräver högkvalitativ undervisning och nära samarbete med experter från olika områden. Programmet leder fram till en sjukhusfysikerexamen samt en masterexamen i medicinsk strålningsfysik. Efter tre år får du en kandidatexamen i fysik med en studiegång inriktad mot medicinsk strålningsfysik.

    Översiktsschema - Sjukhusfysikerprogrammet (104 Kb)

    År 1

    Klassisk fysik, 30 hp, FK3014
    Matematik I, 30 hp, MM2001

    År 2

    Programmering, numeriska metoder och statistik för fysiker, 15 hp, FK4026
    Matematik II - Analys, del A, 7,5 hp, MM5010
    Matematik II - Analys, del B, 7,5 hp, MM5011
    Matematik II - Linjär algebra, 7,5 hp, MM5012
    Elektromagnetism och vågor, 7,5 hp, FK5019
    Experimentell fysik, 7,5 hp, FK5021
    Kvantmekanik, 7,5 hp, FK5020

    År 3

    Kvantfenomen och strålningsfysik, 7,5 hp, FK5015
    Strålkällor med medicinska tillämpningar, 7,5 hp, FK5028
    Joniserande strålnings växelverkan med materia, 9 hp, FK5029
    Strålningsdetektorer och mätmetoder, 7,5 hp, FK5030
    Strålningsdosimetri, 7,5 hp, FK5031
    Introduktion till anatomi, fysiologi och onkologi, 6 hp, FK3015
    Medicinsk strålningsfysik, självständigt arbete, 15 hp, FK6003

    År 4

    Bild- och systemanalys, 9 hp, FK7064
    Grundläggande strålningsbiologi, 9 hp, FK7065
    Strålskyddslära med omgivningsradiologi, 7,5 hp, FK8030
    Diagnostisk radiologisk fysik, 10,5 hp, FK8031
    Magnetresonanstomografi MRT, 10 hp, FK8032
    Nuklearmedicinsk fysik, 11 hp, FK8037
    Sjukhusfysikerns yrkesroll, 3hp, FK8038

    År 5

    Strålterapeutisk fysik och biologi, 22,5 hp, FK8035
    Klinisk strålterapifysik, 7,5 hp, FK8036
    Medicinsk strålningsfysik, självständigt arbete, 30 hp, FK9006

    Självständigt arbete

    Under sjukhusfysikerutbildningen utför du två självständiga arbeten inom Medicinsk strålningsfysik. I slutet av tredje året utför du ett arbete på 15 hp och sedan avslutas utbildningen med ett självständigt arbete på 30 hp. Dessa arbeten utförs antingen i en forskningsavdelning, på sjukhusfysikeravdelning eller på ett medicintekniskt företag. Läs mer om examensarbete och självständigt arbete på Fysikums webbsidan.

     

  • Så ansöker du

  • Möt oss

    Möt våra studenter

    Hur är det att plugga till sjukhusfysiker? Se på en video där Sarwin Abdullah, student på programmet, berättar hur det fungerar.

    Sarwin Abdullahs video

    Möt våra alumner

    "Mitt hjärta klappar extra för onkologi"

    Rebecca Titternes tog examen från sjukhusfysikerprogrammet 2020. Hon fick jobb direkt och arbetar nu på Karolinska universitetssjukhuset med diagnostik.

    Porträtt
    Rebecca Titternes tycker att det är varierande, utvecklande och givande att arbeta kliniskt.

    Varför ville du bli sjukhusfysiker?

    – Från början vill jag läsa till läkare, men under den naturvetenskapliga basterminen blev jag mer intresserad av fysik och matte. När jag skulle söka till läkarprogrammet såg jag en annons där det stod "Gillar du fysik och matte men vill arbeta kliniskt på ett sjukhus?" Jag läste på om sjukhusfysikerprogrammet och blev helt tagen. Jag har alltid haft ett intresse för strålning och mitt hjärta klappar extra för onkologi. Därför tyckte jag att sjukhusfysik passade just mig.

    Hur upplevde du utbildningen?

    De första tre åren var väldigt teoretiska, vilket var tufft för mig då det inte föll sig naturligt för mig att läsa fysik och matematik på en högre nivå. Men detta var något jag jobbade på och utvecklade under utbildningens gång.

    Jag tyckte att de sista två åren var fantastiskt roliga

    För att hålla kvar min låga arbetade jag vid sidan om studierna och envisheten lönade sig till slut. Jag tyckte att de sista två åren var fantastiskt roliga. Utbildningen är mer nischad på just strålning då och man läser om medicinsk teknik, radiobiologi, diagnostik, strålskydd, strålterapi och så vidare. Det sista ett och ett halvt året är kurserna helt kliniska och man spenderar mycket tid på sjukhuset i samma miljö som man kan komma att jobba i om man väljer att arbeta kliniskt, vilket för mig var väldigt spännande.

    Vad är det roligaste med arbeta som sjukhusfysiker?

    Ingen dag är den andra lik, vi har ett varierat arbete med att programmera, göra beräkningar, forska, hålla i projekt, utbilda sig själv och annan personal. Vi sjukhusfysiker blir aldrig fullärda eftersom tekniken hela tiden går framåt och att vi jobbar med människor. Det roligaste är när vi jobbar i team och utför positiva förändringar för både patienterna och personalen.

    Vad gör du rent konkret?

    I mitt arbete så ingår det att kontrollera strålningen från medicintekniska maskiner med olika mätinstrument och metoder, samt att utbilda personal från alla kategorier inom strålning och tekniken som används på sjukhuset. I vårt dagliga arbete ingår vi i grupper för att optimera maskinerna att ge så bra diagnostisk potential som möjligt till en rimlig stråldos. Rutinuppgifter som vi kan bli tilldelade är att beräkna stråldoser till patienter, utföra strålskyddsberäkningar vid byggnationer och utveckla program som kan användas i verksamheten eller till forskningsprojekt. Vid sidan av arbetsuppgifterna så är jag med i ett kliniskt forskningsprojekt, vilket är väldigt spännande!

    Vilken är den största utmaningen i arbetet?

    Att vänja sig vid att man aldrig kommer att kunna allt i minsta detalj även om vi jobbar inom ett smalt område. En annan lite mer rolig utmaning är att kommunicera på rätt kunskapsnivå, alltså att uttrycka mig pedagogiskt, för att förklara svåra/komplicerade koncept på ett sätt så mina medarbetare inom andra yrkesgrupper förstår.

    Varför ska man utbilda sig till sjukhusfysiker?

    Att arbeta som sjukhusfysiker innebär enormt många möjligheter. Man kan jobba inom vården, industri, på myndigheter, i organisationer som utfärdar rekommendationer, forskning och med undervisning. Att jobba kliniskt är varierande, utvecklande och givande! Som sjukhusfysiker kommer du aldrig att sluta lära dig, utan man utvecklas ständigt och fortbildning så som att doktorera eller läsa till specialist uppmuntras.

     

  • Arbetsmarknad och karriär

    Idag behandlas hälften världens cancerpatienter med strålterapi och diagnostiska metoder baserade på både joniserande och icke-joniserande strålning utgör grundsten i modern medicin. I dessa behandlingar spelar sjukhusfysikern en stor och avgörande roll. Det finns ett växande behov av sjukhusfysiker med kunskaper inom såväl fysik som biologi, medicin och teknik. Nedan hittar du 5 stycker filmer som beskriver olika typer av strålningsbehandligar och hur sjukhurfysikernas roll ser ut inom dessa behandlingar.

    VIDEO: Extern strålbehandling

    VIDEO: Strålbehandling med protoner

    VIDEO: Brachyterapi

    VIDEO: Radionuklidterapi

    VIDEO: Diagnostisk nuklearmedicin


    För att arbeta som sjukhusfysiker på svenskt sjukhus krävs legitimation från Socialstyrelsen. Legitimation kan sökas efter avlagd sjukhusfysikerexamen hos oss på Stockholms universitet. Sjukhusfysiker är ett spännande yrke för dig som vill kombinera fysik med biologi och medicin. Förutom direkta arbetsuppgifter inom den dagliga sjukvården, med behandling och undersökning av patienter, medverkar sjukhusfysikern i forsknings- och utvecklingsprojekt. En viktig uppgift är också att medverka vid utbildning om strålning och strålsäkerhet för andra yrkeskategorier som till exempel läkare och sjuksköterskor. En alltmer avancerad teknisk utrustning och införandet av datorer inom de flesta områden har ökat behovet av fysiker i sjukvården.

    För den som inte vill arbeta som sjukhusfysiker på sjukhus finns det möjlighet att till exempel arbeta vid något medicintekniskt företag, eller med strålsäkerhetsfrågor vid kärnkraftverk och Strålsäkerhetsmyndigheten. Efter avslutad examen finns också möjlighet att fortsätta med en forskarutbildning.

  • Kontakt

    Programansvarig för sjukhusfysikerutbildningen:
    Prof. Iuliana Toma-Dasu
    iuliana.livia.dasu@fysik.su.se

    Studievägledare på Fysikum:
    studievagledare@fysik.su.se