Saara Haapamäki, professor i svenska, Åbo Akademi

I mitt föredrag granskar jag ett urval konferensvolymer i serien Svenskans beskrivning med hänsyn till i vilken mån artiklarna är förankrade i teorier. I analysen tar jag avstamp i Ludwik Flecks (1997) kunskapsteori och hans idé om tankestilar och tankekollektiv.

En del av konferensvolymerna har varit föremål för tidigare översikter (Loman 1985, Karlsson 2010, Näslund 2024), men ingen av dessa innehåller en systematisk granskning av teoriorienteringen eller närvaron av metoddiskussioner i konferensbidragen. Karlsson (2010:58) avslutar dock sin framställning med kommentaren om att det i konferensserien inte ”förekommit någon nämnvärd kritisk självanalys eller paradigmdiskussion rörande forskningsläget” och att ”föredrag över mera principiella teoretiska och metodiska problem är sällsynta”. Nordistikämnets generella förkärlek för dokumentering och beskrivning av empiriska data samt dess svaga teoriförankring och bristande intresse för metoddiskussioner har lyfts fram i några studier (t.ex. Josefson 1972, Randquist 1983, Haapamäki 2010a, 2010b, Håkansson 2017), men enligt vissa tolkningar har teoriförankringen blivit mer framträdande från 1990-talet framåt (t.ex. Håkansson 2017).

Enligt Fleck (1997) är kunskapsprocessen ett kollektivt arbete. De tankestilar som karakteriserar ett tankekollektiv utgör ett slags överenskommelser om vad som är gångbart inom en vetenskaplig praxis vad gäller grundantaganden, teorier, metoder och framställningssätt. Min studie syftar till att ta reda på vilka tankestilar som formas och tillägnas inom tankekollektivet Svenskans beskrivning men också till att identifiera de eventuella förändringar som har skett i tankestilarna under den tid som konferensen ordnats. Den centrala frågan är vad annat än beskriving det ryms i Svenskans beskrivning.

Referenser

Fleck, Ludwik (1997) [1935] Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum. Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv. Stockholm: Symposion.

Josefson, Ingela (1978) Traditionen svensk nordistik. I: Tomas Forser (red.) Humaniora på undantag? Humanistiska forskningstraditioner i Sverige. Stockholm: PAN/Norstedts. S. 108–124.

Haapamäki, Saara (2010a) Språkhistoria och nordistikens historia – nordistiska doktorsavhandlingar på 1900-talet. I: Erik Magnusson Petzell & Lena Rogström (red.). Studier i svensk språkhistoria 10. Göteborg: Meijerbergs institut för etymologisk forskning. S. 1–19.

Haapamäki, Saara (2010b) Teoretiseringens roll i nordistiska och lingvistiska doktorsavhandlingar på 1970-talet. I: Cecilia Falk m.fl. (red.). Svenskans beskrivning 30. Stockholm: Stockholms universitet. S. 92–101.

Håkansson, David (2017) Språkvetenskapen och teorierna. I: David Håkansson & Anna-Malin Karlsson (red.). Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Lund: Studentlitteratur. S. 39–55.

Karlsson, Fred (2010) Svenskans beskrivning 1–29. I: Cecilia Falk m.fl. (red.). Svenskans beskrivning 30. Stockholm: Stockholms universitet. S. 37–59.

Loman, Bengt (1985) Svenskans beskrivning under de år som gått. I: Sture Allén m.fl. (red.). Svenskans beskrivning 15. Göteborg: Göteborgs universitet. S. 44–63.

Näslund, Shirley (2024) SveBe, SveBe där, säg hur forskningen är! – en metastudie av skriftliga konferensbidrag 2010–2020. I: Denny Jansson m.fl. (red.) Svenskans beskrivning 38. Del II. Örebro: Örebro universitet. S. 180–195.

Randquist, Madeleine (1983) Att tala nordistiskt. Några karakteristiska drag hos svensk nordistik och dess texter. I: Gösta Bruce m.fl. (red.) Svenskans beskrivning 14. Lund: Lunds universitet. S. 205–213.

David Karlander, Uppsala universitet och Kollegiet för avancerade studier (SCAS)

Detta föredrag utgörs av en reflektion kring den problembeskrivning som skisseras i inbjudan till Svenskans beskrivning 40. Stämmer det, som konferensarrangörerna skriver, att ”kritisk självanalys” och ”paradigmdiskussioner” länge lyst med sin frånvaro vid sammankomsterna för svenskans beskrivning? Pekar denna frånvaro i så fall också på andra, mer grundläggande ”brister” i det akademiska svenskämnets vetenskapliga praktik och självförståelse? Om detta är fallet, hur bör dessa problem förstås, hanteras och övervinnas? Vad står på spel och vad bör göras? Dessa frågor ska läsas som öppna, sökande, prövande. De syftar inte till att medelst någon slags enkel heuristik diagnosticera den kritiska självmedvetenhet som odlas eller inte odlas vid sammankomsterna för svenskans beskrivning. Inte heller syftar de till att avgränsa och normera innehållet i konferensserien, eller för den delen i det akademiska svenskämnet mer allmänt. Snarare bör de ses som en inbjudan till en fördjupad diskussion om värdet av att integrera metavetenskapliga och vetenskapssociologiska perspektiv i språkvetenskaperna – på ett praktiskt, strategiskt och paradigmatiskt plan. I detta föredrag utvecklar jag några orienteringspunkter för ett sådant perspektivskifte, främst med avseende på svensk och internationell sociolingvistik men även för svensk/nordistisk språkvetenskap i stort.

Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, Göteborgs universitet

Medias skildring av svensk språkvetenskap har rimligen viss betydelse för hur allmänheten och de politiska beslutsfattarna uppfattar vårt ämne. I en studie av hur svensk språkvetenskap framträder i Dagens Nyheter under 1900-talet, kompletterad med ett nedslag 2024, är vissa tendenser tämligen tydliga. Till exempel är det vanligt att etablerade språkforskare i början och mitten av perioden själva skriver bokanmälningar och artiklar, medan detta knappast sker alls i slutet av perioden. Journalister får alltså med tiden en mer framträdande roll. I takt med denna utveckling minskar också inslagen av språkvetenskaplig debatt, forskningsreportage och detaljerade bokanmälningar, och det blir allt vanligare att texterna handlar om språkvård och läsaranpassade språkliga egenheter och kuriositeter. En viktig faktor i detta tycks vara en ändrad uppfattning om läsarens förkunskaper och intressen.
 
Ett övergripande resultat är att språkvetenskapen i början av 1900-talet har en självklar roll som just en vetenskap, som dessutom är relevant både för samhället och för akademin. Den synen på svensk språkvetenskap är betydligt ovanligare i DN i slutet av 1900-talet.

Program kommer. 

Måndag

12.00 Registrering

12.45–13.00 Välkomsthälsning

Onsdag

15.30–16.00 Avslutning 

Sista anmälningsdag är söndag 6 april 2025.

• Anmälningsavgift exklusive moms (svenska statliga myndigheter) 1 800 SEK.
• Anmälningsavgift inklusive 25 % moms (övriga deltagare, inklusive utländska deltagare) 2 250 SEK.
• Konferensmiddag på Nationalmuseum 27 maj, 765 SEK (ej inkluderat i anmälningsavgiften).

Betalning inrikes

Svenska statliga myndigheter, företag eller övriga organisationer

Svenska statliga myndigheter, företag eller övriga organisationer betalar genom faktura. Fakturaadress och fakturareferens lämnas i anmälningsformuläret.

Privatpersoner

Privatpersoner betalar genom insättning på bankgiro:

• Bankgiro: 5050-0206, Danske bank.
• Referens: 154/Svenskans beskrivning, samt fullständigt namn och e-postadress.

Betalning utrikes

Deltagare från utlandet betalar genom banköverföring:

Bank: Danske Bank, Norrmalmstorg 1, 111 46 Stockholm
Bankkonto: 12810117756
IBAN: SE1612000000012810117756
SWIFT/BIC: DABASESX

Organisationsnummer: 202100-3062
VAT nr: SE202100306201

Anmälningsformulär

Konferenstemat inbjuder till ett brett perspektiv på vad språkvetenskapliga studier i svenska kan – och bör – vara. Det är tänkt att möjliggöra såväl en diskussion om forskningsläget, som en tydligare positionering gentemot andra ämnen och det omgivande samhället, framförallt sett i ljuset av en ökad politisk styrning mot kortsiktig, praktisk nytta. Vi välkomnar bidrag inom alla områden av svensk språkvetenskap, och särskilt bidrag som problematiserar gränsdragningen dels mellan svenska och andra ämnen, dels mellan (vad som bör definieras som) ämnets kärna och dess periferi.

• 2 september 2024: Inlämning av abstract börjar.
• 3 november 2024: Deadline för inlämning av abstract.
• 10 februari 2025: Besked om antagning.
• 10 februari 2025: Anmälan till konferensen öppnar.
• 6 april 2025: Sista dag för anmälan till konferensen.

Deadline för inlämning av abstract var 3 november 2024.

I samband med Svenskans beskrivning ordnar vi en förkonferens i form av en doktorandworkshop som riktar sig till doktorander som läser svenska, nordiska språk och angränsande ämnen.

• Workshopen äger rum på förmiddagen 26 maj med start 08:30.
• Den avslutas med lunch och därefter kan deltagarna ta sig till konferensens inledning.

Workshopen syftar till att

1. höja kvaliteten på avhandlingsmanus genom återkoppling från erfarna handledare och andra doktorander
2. bidra till doktoranders nätverkande för vetenskaplig och social utveckling
3. låta doktorander bekanta sig med varandra inför konferensen Svenskans beskrivning.

Vad?

• Fyra handledare (professor Gunlög Josefsson, Lunds universitet; professor Jan Lindström, Helsingfors universitet; professor Henrik Rosenkvist, Göteborgs universitet och docent Anna Vogel, Stockholms universitet) och upp till 16 doktorander deltar i workshoppen.
• De delas upp i fyra grupper baserade på kunskapsintresse och studieobjekt.
• Varje doktorand bidrar med ett avsnitt (max 10 sidor) avhandlingstext och får respons från gruppmedlemmar och en handledare.
• Doktoranden skickar in text med tydliga läsanvisningar ca fyra veckor i förväg och får sedan ca tre veckor på sig att förbereda respons till gruppmedlemmarna.
• Programmet inleds med att docent och handledare Anna Vogel ger en presentation av boken ”Att gestalta vetenskaplig text” av Sven-Erik Hansén, Jessica Aspfors, Gunilla Eklund, Tom Wikman (Studentlitteratur 2023), sedan följer gruppresponssessioner med paus för fika, och sist serveras lunch.
• Deltagande är kostnadsfritt för doktoranderna. Fika och lunch ingår.

När?

Måndag 26 maj 2025 kl. 08:30–13:00.

Var?

Gula villan, campus Frescati, Stockholms universitet.

Hur?

Anmäl dig genom att skicka ett mejl till Anna Vogel med namn, mejladress och avhandlingsämne: anna.vogel@su.se

• Anmälan öppnar 3 februari 2025.
• Anmälan stänger 6 april 2025.

Kontakt

Anna Vogel, Institutionen för svenska och flerspråkighet.
anna.vogel@su.se