Förmågan att föra och följa algebraiska resonemang

Förmågan att föra och följa algebraiska resonemang - utmaningar för grund- och gymnasieskolan

Kunnande i matematik handlar till stor del om att föra och följa matematiska resonemang. Ett viktigt område är algebraiska resonemang. Målet med detta projekt är att utveckla undervisningen för att förbättra elevernas lärande på olika nivåer i grundskolan och gymnasieskolan. Learning study används som forskningsmodell. Projektet genomförs i samverkan med Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och Stockholms universitet.

Algebra innehar en naturlig särställning inom matematiken eftersom den återfinns i alla andra matematiska områden. Om eleverna har goda kunskaper i algebra underlättar det alltså för dem att lyckas med matematikstudierna. Dessutom kan elevernas teoretiska tänkande utvecklas på ett betydelsefullt sätt. Synen på matematikundervisningen har således förändrats till att också omfatta förmågor som bl.a. berör argumentation och resonemang. Diskussioner i klassrummet och uppgifter som i högre grad ger eleverna möjlighet att utveckla förmågor i att argumentera och resonera algebraiskt behövs.

Projektets syfte och frågeställningar

Syftet är att utforska hur undervisningen, i termer av uppgifter och arbetssätt, kan utformas så att elever ges rikliga möjligheter att utveckla förmågan att kunna föra och följa algebraiska resonemang. Vidare är syftet att analysera vad i undervisningen som främjar elevernas kunskapsutveckling, vad som kan ses som tecken på framväxande algebraisk resonemangsförmåga samt hur denna förmåga kan bedömas.

Forskningsfrågorna relateras till grundskolans åk 1–3, 4–6, 7–9 samt till gymnasieskolans yrkesförberedande och teoretiska program:

  • Vilka typer av uppgifter och klassrumsdiskussioner skapar förutsättningar för utveckling och kvalificering av algebraisk resonemangsförmåga?
  • Vad i elevernas språkliga, kroppsliga och symboliska handlingar kan ses som tecken på en framväxande algebraisk resonemangsförmåga?
  • Vilka kvaliteter i elevernas algebraiska resonemang kan urskiljas?

Projektets genomförande

Studien bygger dels på ett antagande om att eleverna från början, och genom sin skoltid, behöver få arbeta algebraiskt och att resonemangsförmågan främst behöver utvecklas på en teoretisk grund. Learning study används som forskningsmodell.

Projektet finansieras av Skolforskningsinstitutet under perioden 2017-2019.  Projektägare är Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD) vid Stockholms universitet i samarbete med Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS), som kommer att fungera som projektets forskningsmiljö.

Kontaktinformation

Forskningsledare 
Inger Eriksson, Professor
inger.eriksson@hsd.su.se 

Ämnessakkunnig
Torbjörn Tambour, Docent
torbjorn.tambour@math.su.se

Projektkoordinator och 
forskningsassistent

Sanna Wettergren, Fil.lic., lärare 4–6
sanna.wettergren@hsd.su.se

Forskningsassistenter
Roger Fermsjö, Fil.lic., lärare gy
Jenny Fred, doktorand, lärare F–6
Verner Gerholm, Fil.lic., lärare gy
Anna-Karin Nordin, Fil.lic., lärare 1–7
Martin Nyman, doktorand, lärare 4–9

Samverkande lärare

2017–2018

Hiba Mikhail, Ekensbergsskolan
Eva-Lena Nielsen, Engelbrektsskolan
Boel Staffansson, Ekensbergsskolan

2018–2019

Carina Andersson, Äppelviksskolan
Lars Andersson, Äppelviksskolan
Jenny Björklund, Äppelviksskolan
Helena Buchberger, Nacka gymnasium
Birgitta Nilsson, Nacka gymnasium

English summary