Learning study som forskningsansats bidrar med redskap för forskningsfrågor som tar sin utgångspunkt i undervisningsrelaterade frågor som lärare kan ställa sig i sin vardag. I en learning study arbetar forskare och lärare i en kollaborativ och intervenerande process med fokus på att utveckla kunskap om hur och vad i undervisningen som skapar förutsättningar för lärande inom specifika kunskapsområden. En learning study genomförs i en iterativ process med olika steg, planering, genomförande, analys och revidering, och där visa av stegen upprepas.

Lärandeobjekt och kritiska aspekter är centrala begrepp i en learning study. Ett lärandeobjekt tar sin utgångspunkt i något som upplevs skapa problem i elevers lärande och/eller i undervisningen och tar form som en innehållsligt specifik förmåga (Marton, 2015). Vidare är lärandeobjektet dynamiskt och ska formuleras i relation till en specifik elevgrupp (Lo, 2012).

Kritiska aspekter avser sådana aspekter av lärandeobjektet som kan antas avgörande för den specifika elevgruppens lärande och utgör de aspekter av lärandeobjektet som eleverna ännu inte har urskilt. Vidare antas det vara avgörande att eleverna ges möjlighet i undervisningen att urskilja de kritiska aspekterna (Runesson, 2011).

Learning study i detta forskningsprojekt

I vårt forskningsprojekt har en serie av learning studies genomförts i grundskolans årskurser 1–9 och på gymnasieskolans yrkesförberedande och teoretiska program. Syftet har varit att med stöd av learning study som forskningsansats, utforska hur undervisningen, i termer av uppgifter och arbetssätt, kan utformas och utvecklas för att bidra till att eleverna utvecklar en algebraisk resonemangsförmåga. Vidare har syftet varit att analysera vad som kan ses som tecken på en framväxande algebraisk resonemangsförmåga och hur den kan bedömas.

Sammantaget har fyra learning studies genomförts i årskurserna 1, 5, 7, samt en i gymnasieskolans årskurs 1. Studierna organiserades så att delstudierna i åk 1 och åk 5 genomfördes parallellt (vt 17-vt 18) och på motsvarande sätt genomfördes studierna i åk 7 och i gymnasieskolan parallellt (vt 18-vt 19). Respektive learning study omfattades av minst tre cykler. Den iterativa processen för samtliga learning studies såg ut enligt Figur 1.

Figur 1 - Learning study-cykel för forskningsprojektet. Steg 3–7 upprepas i respektive learning study

 

  1. Identifiering av lärandeobjekt – Lärandeobjektet i forskningsprojektet tar sin utgångspunkt i resonemangsförmågan kopplat till algebra och preciseras i relation till de olika elevgruppernas aktuella kunskaper.
     
  2. Fenomenografisk kartläggning – Inledningsvis, som en första kartläggning, genomförs fenomenografiska analyser (Marton, 1981). Detta med syfte att utforska och beskriva de aktuella elevgruppernas olika kvalitativa sätt att uppfatta det matematiska i algebraiska uttryck. Sammantaget genomförs två fenomenografiska analyser, där respektive analys är gemensam för de studier som genomförs parallellt, dvs. en för åk 1 och åk 5 samt en för åk 7 och gymnasieskolans första årskurs. Den fenomenografiska analysen grundas på transkriptioner av semistrukturerade intervjuer i vilka elever parvis arbetar med algebraiska uppgifter. Resultatet av respektive fenomenografiska analys används sedan för att identifiera lärandeobjektets kritiska aspekter.
     
  3. Förtest och elevintervjuer – Den andra kartläggningen tar sin utgångspunkt i resultatet från den fenomenografiska analysen och genomförs i två steg. Det första steget innebär att ett skriftligt förtest genomförs med samtliga elever i aktuell elevgrupp. Syftet är att pröva elevernas kunskaper, avseende lärandeobjektet och de identifierade kritiska aspekterna, före genomförd forskningslektion. De skriftliga förtesten analyseras i relation till lärandeobjektet och de identifierade kritiska aspekterna. Denna analys utgör utgångspunkt för urvalet av elever inför steg två i kartläggningen, elevintervjuer. Elevintervjuerna syftar till att fånga kvaliteten på elevernas algebraiska resonemangförmåga innan forskningslektionen slutligt planeras.
     
  4. Planering/revidering av forskningslektion – Planeringen/revideringen av forskningslektionerna tar således sin utgångspunkt i samtliga förkartläggningar (steg 2–3) och justeras sedan med utgångspunkt i den efterkartläggning (steg 6) som görs efter respektive forskningslektion.
  5. Genomförande av forskningslektion – Respektive elevgrupp i respektive parallell studie delas in i tre grupper, vilket innebär att det i varje ”ny” forskningslektion deltar nya elever. Respektive forskningslektion undervisas av en av de deltagande lärarna. Forskningslektionerna observeras, videofilmas och ljudinspelas.
     
  6. Eftertest och elevintervjuerÄven efterkartläggningen består av två steg, ett skriftligt eftertest (samma som förtestet) samt elevintervjuer (samma elever som i förintervjun). Syftet är att pröva elevernas kunskaper, avseende lärandeobjektet och de identifierade kritiska aspekterna, efter genomförd forskningslektion samt att fånga huruvida kvaliteten på elevernas resonemang har förändrats efter forskningslektionen. Vidare är syftet att vid behov kunna justera de kritiska aspekterna.
     
  7. Analys av forskningslektion – Resultaten på för- och eftertest samt på för- och efterintervjuer analyseras i relation till observationer, video- och ljudinspelningar från den genomförda forskningslektionen. Diskussioner förs om vad som behöver förändras till nästa forskningslektion.
     
  8. Fördjupad analys – Den fördjupade analysen sker i tre steg. Det första steget innebär att resultaten av den första omgången learning studies (årskurs 1 och årskurs 5) analyseras. Denna första analys ligger sedan till grund för den andra omgången (åk 7 och gymnasieskolans första årskurs) och stödjer på så vis förståelsen för den naturliga progression som finns mellan årskurserna. Det andra steget innebär att resultaten av den andra omgången learning studies (årskurs 7 och gymnasieskolan) analyseras. Det tredje steget innebär att de sammantagna resultaten av samtliga fyra learning studies analyseras i relation till forskningsfrågor och syfte.

Jenny Fred
 

Referenser

Marton, F. (1981). Phenomenography - describing conceptions of the world around us International Science, 10, ss. 177-200.

Marton, F. (2015). Necessery Conditions of Learning. New York & Oxon: Routledge.

Lo, M.L. (2012). Variation theory and the improvement of teaching and learning. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.

Runesson, Ulla (2011). Lärares kunskapsarbete – exemplet learning study. Forskning om undervisning och lärande: Stockholm: Stockholm: Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet.