ÄdFo - Forskarskola med ämnesdidaktisk inriktning

Forskarskolan ÄdFO ger lärare i skolan möjlighet att forska på halvtid och ta en licentiat- eller doktorsexamen i ämnesdidaktik.

Stockholms universitet har tillsammans med huvudmän i stockholmsregionen beslutat om en långsiktig satsning på forskning och utveckling. En del i denna satsning är att stärka förutsättningarna för elevers lärande genom att ge lärare möjlighet till forskarstudier med en ämnesdidaktisk inriktning. Syftet är att utifrån ett lärarperspektiv stimulera lärare att genom egen forskning bidra med forskningsbaserad kunskap som kan ligga till grund för att utveckla undervisningen.

Forskarutbildning på halvfart

Forskarskolan ÄdFO erbjuder utbildning på forskarnivå för lärare i ämnesdidaktik till licentiatexamen (120 hp) eller doktorsexamen (240 hp).

Forskarstudierna genomförs inom ramen för lärarens anställning i kommunen eller friskolan. Forskarutbildningen sker på halvfart (50 procent) vilket innebär att studierna pågår under fyra år och att läraren under den tiden arbetar halvtid i sin skola. Lärarens tid tas ibland i anspråk för utvecklingsinsatser hos skolhuvudmannen (skola eller central förvaltning). Till exempel inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies.

Beroende på forskningens inriktning antas läraren till ett lämpligt forskarutbildningsämne vid en av de institutioner vid Stockholms universitet som är knutna till forskarskolan:

Ansökan och behörighet

Forskarskolan utlyses regelbundet under förutsättning att kommunerna eller andra huvudmän avsätter medel för detta. Information om hur ansökan går till finns på respektive kommuns webbplats. Vänd dig till din kommun för att ta reda på om de avsatt medel till forskarskolan i nästa omgång.

Huvudmän som utlyser platser för licentiatstudier

Information om vilka huvudmän som utlyser platser i forskarskolan med start hösten 2025 annonseras på den här sidan i januari 2025.

Behörighet

Grundläggande och särskild behörighet finns beskriven i respektive ämnes allmänna utbildningsplan. Den allmänna utbildningsplanen finns på respektive institutions webbsidor för forskarutbildning.

Utformning av ansökan

Detaljerad information om ansökans utformning ges av de skolhuvudmän som utlyser platser inom ÄdFo. Gemensamt är dock att ansökan bland annat ska innehålla:

Personligt brev
CV
Forskningsplan Mall forskningsplan (161 Kb)
Examensbevis
Tidigare uppsatser

Utbildningens upplägg

Seminarier

Forskarskolan erbjuder textseminarier med ämnesdidaktisk inriktning, komparativa ämnesdidaktiska seminarier och doktorandseminarier vid heminstitutionerna.

Kurser

Första terminen ges en introduktion till forskarstudier, bibliotekskunskap och litteratursökning. Kursen Introduktion till ämnesdidaktik som forskningsområde, 2,5 hp, ges vid forskarskolans heminstitution, Institutionen för ämnesdidaktik (IÄD). Även den komparativa kursen i ämnesdidaktik ges på heminstitutionen och pågår under hela utbildningen, med start under den första terminen.

Andra terminen ges kursen Forsknings- och forskaretik i ämnesdidaktik, 2,5 hp. En kvalitativ forskningsmetodisk kurs i ämnesdidaktik (7.5 hp) läses på valfri institution, vilken motsvarar den obligatoriska kursen Kvalitativ metod (7.5 hp) inom forskarskolan. Kursen Kvantitativ metod (7.5 hp) ges på IÄD under en senare termin, den kursen kan läsas på annan institution.

Obligatoriska gemensamma kurser:

Introduktion till ämnesdidaktik som forskningsområde (2.5 hp)
Forsknings-och forskaretik i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, (2.5 hp)
Komparativ ämnesdidaktik (7.5 hp)
Vetenskapsfilosofiska och epistemologiska perspektiv på ämnesdidaktik (7.5 hp)

Obligatoriska kurser som läses vid lämplig institution:

Kvalitativ metod/Praktikutvecklande forskningsansatser (7.5 hp)
Kvantitativ metod (7.5 hp)
Ämnesfördjupande kurser (10 hp)

Forskarstudenter

Linna Sjöblom, Institutionen för ämnesdidaktik
Anna Green, Institutionen för ämnesdidaktik

Maria Kelloniemi, Institutionen för ämnesdidaktik (länk kommer)

Anette Resare Jansson, Engelska institutionen

Jenny Rosengren, Institutionen för ämnesdidaktik
Licentiatuppsats (preliminär titel): Stödstrukturer för källkritik: Elevers arbete med källkritiskt tänkande i samhällskunskap

Kerstin Hudner Sidén, Institutionen för ämnesdidaktik
Licentiatuppsats (preliminär titel): Lärande genom argumentation och debatt i gymnasiets samhällsundervisning

Laila Riesten, Institutionen för ämnesdidaktik

Mattias Wickberg, Institutionen för data- och systemvetenskap
Licentiatuppsats (preliminär titel): Supporting Student’s Self-Regulated Learning Through Analytics

Sebastian Björnhammer, Institutionen för ämnesdidaktik

Studenter som avslutat utbildningen

(2024) Deni Beslagic:
Spannungsfelder: Fields of Tension When Teaching Grammar in German as a Third Language (licentiatuppsats)

(2024) Torben Freytag:
Det poetiska glappet: Undervisning med estetiska uttrycksformer ur högstadieelevers perspektiv (licentiatuppsats)

(2024) Kristin Westerholm:
Att uppfylla eller utföra - Om lärares erfarenheter av arbetet till följd av reformen för tidiga stödinsatser för elevers taluppfattning (licentiatuppsats)

(2023) Sara Planting-Bergloo:
Becomings of Swedish secondary sexuality education: Enactments in natural science subjects and interdisciplinary teaching about pornography (doktorsavhandling)

(2023) Ann Olsson:
Får man synas i texten? En fallstudie om hur gymnasielever skapar mening om vetenskaplig text (licentiatuppsats)

(2023) Cristina Jarl, licentiatuppsats:
"Det är själva talet som räknas" (licentiatuppsats)

(2022) Johannes Berggren:
An important part of the whole: The role of metaphors in the teaching and learning of mathematics (licentiatuppsats)

(2022) Jonas Asplund:
Becoming cyborg composer - the ecology of digital music composit (licentiatuppsats)

(2022) Anna Wallin:
Fritidshemmets matematik: Möten som räknas (doktorsavhandling)

(2021) Björn Kindenberg:
Fixed and fluid: Negotiating genre metastability in instructional practice (2909 Kb) (licentiatuppsats)

(2021) Henning Bengtsson:
Att utveckla mellanstadieelevers kritiska och temporala tänkande: En lärandeverksamhetsteoretisk studie rörande hållbar utveckling (doktorsavhandling)

(2020) Martin Nyman:
What do students' feel about mathematics?: Compulsory school students’ emotions and motivation towards mathematics (licentiatuppsats)

(2020) Jonna Wiblom:
Cultivating humanity in science education: A capabilities approach to students' critical examination of public issues in science education (doktorsavhandling)

(2019) Malin Lavett Lagerström:
Kontextbaserad undervisning i naturvetenskap (1227 Kb)
Elevers lärandeprogressioner och lärarens roll i undervisningen (licentiatuppsats)

(2018) Tammi Nadel:
Att se den andre: texten eller världen? Interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell (licentiatuppsats)

(2016) Jenny Frohagen:
Såga rakt och tillverka uttryck: En studie av hantverkskunnandet i slöjdämnet (licentiatuppsats)

(2016) Verner Gerholm:
Matematiskt begåvade ungdomars motivation och erfarenheter av utvecklande verksamheter (licentiatuppsats)

(2016) Anna-Karin Nordin:
Matematiska argument i helklassdiskussioner: En studie av elevers och lärares multimodala kommunikation i matematik i åk 3-5 (licentiatuppsats)

(2015) Ann-Sofie Jägersko:
Pictures and a Thousand Words: Learning Psychology through Visual Illustrations and Testing (licentiatuppsats)

(2015) Anna-Maija Mantere Norberg:
Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet: Elever i årskurs 7 skriver saga och recension (licentiatuppsats)

(2014) Eva Lindqvist:
Litteracitetsaktiviteter i slöjd och samhällskunskap: Fallstudier av flerspråkiga elevers textanvändning (licentiatuppsats)

(2014) Annika Nylén:
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning: Spansklärares värderingar, dilemman och förslag (licentiatuppsats)

(2013) Jessica Berggren:
Learning from Giving Feedback: Insights from EFL Writing Classrooms in a Swedish Lower Secondary School (licentiatuppsats)