Anna Björn leder arbetet med att bevara Östersjöns nyckelarter

För Anna Björn, som studerade biologi vid Stockholms universitet, ledde intresset för vatten och hav till en central roll i att sprida just denna kunskap. Sedan sju år tillbaka är Anna en del av Baltic Sea Science Center, där hon var med och byggde upp verksamheten från grunden.

När centret öppnade dörrarna den 11 april 2019 hade hon redan ett års arbete bakom sig med byggprojekt och entreprenörsmöten. Idag leder hon enheten, där både akvarister och pedagoger arbetar för att sprida kunskap om Östersjöns ekosystem och utmaningar.

Mitt arbete är en blandning av utveckling, samarbeten och praktiskt arbete

Annas arbetsdagar är varierade och rymmer allt från möten och verksamhetsutveckling till praktiskt arbete med akvarieskötsel och bevarandeprojekt . Hon lyfter särskilt fram vikten av samarbeten, både internt på Skansen och med externa aktörer, för att driva arbetet framåt.

– Det blir också en del hands-on-arbete, som dykeriarbete och praktisk akvarieskötsel. Ingen dag är den andra lik, vilket gör jobbet både utmanande och spännande.

Från studier i biologi till en ledarroll

Anna visste redan som tioåring att hon ville arbeta med vatten, så valet att studera biologi vid Stockholms universitet var självklart. Hon började sina studier 1996 och tog ut sin kandidatexamen år 2000, men hade redan då läst tillräckligt för en högre examen.

– Anledningen till att jag inte tog ut en högre examen var enkel – jag fick jobb! Det gjorde valet ganska lätt.

Hon har sedan dess kompletterat sin utbildning med en rad kurser, bland annat inom kemi, oceanografi och etologi, vilket har varit ovärderligt i hennes arbete.

Att våga följa sin passion

Anna beskriver sig själv som en person som drivs av glädje och nyfikenhet i sitt lärande.

– För mig har det alltid varit viktigt att det jag gör känns spännande och givande. Därför är mitt råd till dagens studenter att läsa det de verkligen vill – och att våga prova olika saker! 

Hon uppmuntrar också studenter att hoppa på arbeten som känns intressanta, även om de inte följer en strikt plan. 

Livet är för kort för att inte prova. Genom att vara öppen för nya möjligheter kan du hitta din egen väg inom biologin.

---

 

Mikaela Boltenstam – Biolog med passion för vatten och våtmarker

Vad gör en biolog i konsultbranschen? Vår alumn Mikaela Boltenstern arbetar idag med allt från groddjursinventeringar till vattenutredningar. Med en bakgrund från både kandidat- och masterprogrammet i biologi vid Stockholms universitet har hon riktat in sig på våtmarker och vattenrening, ett intresse som genomsyrat hela hennes utbildning. 

Ett arbetsliv i gränslandet mellan natur och samhälle

Att vara biolog kan innebära mycket mer än laboratorier och forskningsrapporter. För den som har ett särskilt intresse för vatten och ekologi kan konsultbranschen erbjuda ett varierande och meningsfullt arbetsliv – något som Mikaela Boltenstern visar med eftertryck.

Sedan december 2024 arbetar hon som miljökonsult på AFRY, ett av Sveriges största konsultföretag inom samhällsbyggnad. För att tydliggöra sin roll brukar hon säga att hon är biolog med fokus på vatten och våtmarker.

– Just nu arbetar jag med flera utredningar där gamla vägtrummor ska bytas ut. Det innebär att jag undersöker vattendragen där trummorna ligger, föreslår försiktighetsåtgärder och skickar in anmälningar om vattenverksamhet till Länsstyrelsen.

Arbetsdagarna varierar stort beroende på årstid. Under sommaren, från maj till september, är det inventeringssäsong och många dagar spenderas i fält – exempelvis med naturvärdesinventeringar eller groddjursinventeringar. Höst och vinter präglas istället av kontorsarbete med rapporter och utredningar.

– Det bästa är att det är så varierande. Att få vara ute mycket i naturen är en stor del av varför jag valde det här yrket.

Studier med våtmarksfokus

Resan mot biologyrket började på Stockholms universitet, där hon först läste kandidatprogrammet i biologi (2016–2019) och sedan en masterexamen i biologi (2019–2021). Redan tidigt väcktes ett särskilt intresse för våtmarker – ett tema som genomsyrade både kandidat- och masterarbete.

– Jag tyckte kursen Växter i miljöns tjänst var särskilt rolig. Jag har länge velat jobba med växter som används för vattenrening, men har inte fått tag i något sådant projekt ännu. Men kunskaperna därifrån kommer ändå till användning i många andra sammanhang.

Nytta av studierna – på oväntade sätt

Hon beskriver utbildningen i biologi som både bred och djup, med fokus på att förstå komplexa ekologiska system. Även om hon hade önskat fler praktiska moment känner hon sig väl rustad att resonera kring biologiska frågor i sitt yrkesliv.

– Jag kan arbeta med allt från laboratorieanalyser till hållbarhetsfrågor. Det ger en frihet och bredd. Men rent praktiskt var jag inte så förberedd på vad arbetslivet skulle kräva, där fick jag lära mig mycket på plats.

Tips till framtida biologer

För nuvarande studenter har hon flera handfasta råd. Ett är att försöka repetera kursinnehållet – antingen genom att bli kursassistent eller jobba med något relaterat vid sidan av.

Många kurser är väldigt intensiva, och det är lätt att glömma innehållet direkt efteråt. Att repetera gör att kunskaperna fastnar bättre. 

Hon betonar också värdet av att ta initiativ när det är dags att söka jobb.

– Alla mina tre tjänster har jag fått genom spontanansökningar. Ring upp, fråga om du får komma på besök eller ta ett möte med någon gruppchef. Det kan göra stor skillnad. Och ta praktikkursen om du kan – det ger värdefull erfarenhet.

Dessutom tipsar hon om att fördjupa sig i en viss artgrupp om man har ett särskilt intresse – spetskompetens inom exempelvis fåglar, mossor eller svampar är eftertraktad.

Drömmar om framtiden

Även om hon trivs med sitt arbete idag ser hon sig inte som konsult på lång sikt. På frågan om framtiden svarar hon ärligt:

– Det är ett ganska slitigt jobb med mycket press på debitering och att ständigt hitta nya projekt. Om fem år vill jag gärna arbeta mer med utbildning eller inom ett forskningsprojekt. Jag har funderat på att söka en doktorandtjänst.

Drömmen är att arbeta med restaurering och skapande av våtmarker och dammar – system som kan gynna både biologisk mångfald, vattenkvalitet och klimatet.

– Jag är särskilt nyfiken på vattenkemi och olika tekniker för vattenrening. Det är ett område där jag hoppas kunna utvecklas mycket mer framöver.
 

---

 

Ludvig Palmheden – snokarna väckte intresset för populationsstudier

På Naturhistoriska riksmuseet arbetar Ludvig Palmheden med Miljöprovbankens samlingar, där prover från djur och andra organismer förvaras för framtida forskning. Han är alumn från kandidatprogrammet i marinbiologi och hans arbete handlar om att hantera och provbereda dessa prover för att bidra till studier om miljögifter, genetiska förändringar och arters utveckling.

Ett unikt arbete med biologiska samlingar

I miljöprovbanken förvaras prover från fiskar, fåglar och andra djur i frysar vid -25 grader Celsius. Ludvig liknar sin yrkesroll vid en kombination av bibliotekarie och charkuterist, där han hanterar och tar prover på vävnad från material som kan vara flera decennier gammalt.

– Det mesta av vårt arbete handlar om att studera miljöföroreningar och hur de förändras över tid och mellan olika platser. På senare år har även genetiska studier blivit vanligare, vilket gör vår samling ännu mer värdefull för forskare runt om i världen.

Från studier till arbetsliv

Ludvig studerade marinbiologi vid Stockholms universitet mellan 2016 och 2019. Han lyfter fram ekologi- och artkunskapskurserna som mest minnesvärda.

Att se växter och djur i det vilda – det är därför jag gör det jag gör. Dessutom fick jag fantastiska studiekamrater, varav många jag fortfarande har kontakt med.

Han betonar också vikten av färdigheter som informationssökning och källkritik, vilket han använder dagligen i sitt arbete.

Tips till dagens studenter

För studenter som vill få ut det mesta av sin utbildning rekommenderar Ludvig att engagera sig i forskningspraktik eller volontärarbete.

– Att arbeta praktiskt ger en förståelse för hur forskar- och arbetslivet skiljer sig från studierna. Själv gjorde jag beteendestudier på guppys, arbetade med sjöfåglar och tillbringade tid i ett DNA-labb. Att knyta kontakter och få erfarenhet kan göra stor skillnad.

Framtidsvisioner

På frågan om var han ser sig själv om fem år svarar Ludvig med glimten i ögat:

– Om hundra år står jag troligen i en monter på museet!

Mer seriöst funderar han på att fördjupa sig i populations- och överlevnadsmodeller, ett intresse som väcktes under studier av snokar.

– Det började med mitt mastersarbete, då jag fick frågan om jag ville jobba med snokar. Jag har alltid dragits till reptiler, något som nog kommer från min barndoms fascination för dinosaurier. När jag tackade ja till projektet visade det sig bygga på en unik dataskatt som den tidigare museizoologen Carl Edelstam hade samlat in under hela 68 år – från 1942 till 2009 – i Nacka. Nu har jag själv fortsatt arbeta med samma population och min förkärlek för ormarna har verkligen vuxit.

Han påpekar också att snokar är ett spännande studieobjekt just för att de är långlivade och relativt lätta att återfinna i fält – något som gör dem värdefulla i forskning om populationer över tid.

– Det är en organismgrupp som ibland glöms bort i Sverige, eftersom vi inte har så många reptilarter här. Vem vet, kanske jag kan kombinera det intresset med museets samlingar framöver.

---

 

Helena Sylvan bygger framtidens diagnostiska tester

Att vara nyfiken och öppen för nya möjligheter kan leda till oväntade karriärvägar. För Helena Sylvan började allt med en fascination för biologi och kemi vid Stockholms universitet. Idag, efter mer än 25 år inom molekylärdiagnostik, leder hon utvecklingsprojekt för PCR-baserade tester som används inom sjukvården. Här berättar hon om sin resa från studentlivet på BIG till en bransch i ständig förändring.

Ett varierat och utmanande arbete

Som projektledare leder Helena team på 4–10 personer i utvecklingsprojekt där varje dag kan se olika ut. Hennes arbete innefattar allt från att analysera resultatdata och skriva rapporter till att planera teamets arbete och rapportera till ledningen. En viktig del i hennes yrkesroll är också att hantera eventuella problem som uppstår och säkerställa att projekten fortskrider enligt plan.

– Jag har arbetat inom molekylärdiagnostik i 25 år och har fått vara med om en enorm utveckling inom PCR-tekniken. Det har varit både utmanande och väldigt givande, berättar Helena.

En bred utbildning som lade grunden

Helenas akademiska resa började vid Stockholms universitet, där hon läste biologi och kemi under tidigt 90-tal. Hon kompletterade sina studier med kurser i farmakologi och patologi vid Karolinska Institutet och spenderade även en tid vid Addenbrooke’s Hospital i Cambridge.

Hon minns studietiden med värme och lyfter fram den inspirerande undervisningen och den starka gemenskapen bland studenterna.

Jag minns mitt år på BIG med stor glädje! Det var en fantastisk miljö där alla föreläsare verkligen ville förmedla både grundläggande kunskaper och den senaste forskningen.

Från studier till arbetsliv

Kunskaperna från utbildningen har varit ovärderliga i hennes karriär. Särskilt kombinationen av biologi, kemi och patologi har varit en bra grund för att arbeta med diagnostiska tester inom sjuk- och hälsovård. Hon lyfter även fram vikten av att vara flexibel och ständigt lära sig nytt.

Efter examen har man en stabil grund att stå på, men lärandet slutar aldrig. Det gäller att vara öppen för nya kunskaper och möjligheter genom hela yrkeslivet.

Tips till dagens studenter

För nuvarande studenter har Helena några värdefulla råd. Hon uppmuntrar dem att fördjupa sig i angränsande ämnen, även utanför naturvetenskapen.

– Bildning är något det råder brist på! Att läsa filosofi, konsthistoria eller politik kan ge dig en bredare förståelse och göra dig mer attraktiv på arbetsmarknaden, tipsar hon.
Hon råder också nyutexaminerade att vara öppna för olika jobbmöjligheter, särskilt i tider då arbetsmarknaden kan vara tuff.

– Ta det jobb du får, även om det inte är drömjobbet. Erfarenhet är värdefullt och kan leda till andra möjligheter.

Framtidsdrömmar

När Helena blickar framåt ser hon många möjliga vägar. Hon har alltid haft ett brinnande intresse för osteologi och human evolution och drömmer om att en dag kunna kombinera dessa områden med DNA-teknologi.

– Kanske blir det ett karriärbyte på ålderns höst! skrattar hon.

Oavsett var framtiden tar henne är en sak säker – passionen för biologi och vetenskapliga upptäckter kommer alltid att finnas kvar.