Forskarna berättar
Är du nyfiken på den forskning som pågår vid Institutionen för kultur och estetik? Här hittar du ett urval av filmer och podcasts med våra forskare.
Vi forskar i idéhistoria, konstvetenskap, kulturarvsstudier, litteraturvetenskap, musikvetenskap och teatervetenskap. Filmerna och poddarna är skapade av Stockholms universitets Medieproduktion.
Vad är ett stilleben?
Säg ”stilleben” och vissa minns med fasa uppgiften att måla frukter i en skål på bildlektionen. Men vad är egentligen ett stilleben? Var kommer ordet ifrån? Varför innehåller stilleben så ofta dödskallar? Och vem är konsthistoriens främsta stillebenmålare? Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap, förklarar konstgenren i bildningsmagasinet Anekdot.
Mer om Sabrina Norlander Eliassons forskning
Stulna skatter – om artefakter och det koloniala arvet
Se Stulna skatter – om artefakter och det koloniala arvet
Hur hanteras bäst en historia av krigsbrott och föremål som förvärvats i tveksamma sammanhang, till exempel under koloniala perioder? Varför är motstånd mot att lämna tillbaka stulna skatter så stort? Och vad spelar museerna för roll när det kommer till representation och nationsskapande? Se en öppen föreläsning på Tranströmerbiblioteket från den 29 november, 2022, i samtalsformat med Mårten Snickare, professor i konstvetenskap.
Glädjen som drivkraft för forskning och kreativitet
Se Glädjen som drivkraft för forskning och kreativitet
Vilka samband finns mellan glädje och lekfullhet och en framgångsrik forskning? Och är det lättare att nå goda resultat om man har roligt under tiden? Se en öppen föreläsning med idéhistorikern Annelie Drakman om känslor, vetenskap och kreativitet i Nobeltider. Föreläsningen hölls på Tranströmerbiblioteket den 6 oktober 2022.
Från kvinnlig rösträtt till dagens demokratiska utmaningar
Se Från kvinnlig rösträtt till dagens demokratiska utmaningar
Hur mycket påminner striden för kvinnlig rösträtt för 100 år sedan om dagens kamp för kvinnors rättigheter? Vilka var de hetaste politiska frågorna då och nu? Och var det verkligen det stora demokratiska genombrott vi brukar göra det till? Vilka var de som ändå inte fick vara med och rösta? Se ett samtal om kvinnlig rösträtt och vad som har hänt sedan dess, med bland andra Annika Berg, docent och universitetslektor i idéhistoria.
Vid reseskildringens gränser – om det egna i det främmande
Skildringar av resor är en av världens äldsta och mest universella berättande former, både inom litteratur och journalistik. Men vad händer när resmålen blir allt mer lättillgängliga och främmande platser tycks höra till det förflutna? Eller när pandemi och klimatkris tvärtom gör att vi inte bör resa? Se ett samtal med bland andra Helena Bodin, professor i litteraturvetenskap, om reseskildringarnas möjligheter och begränsningar, om hur de bidrar till att skapa världar i litteraturen och i journalistiken. Inspelat den 2 juni, 2021, på Tranströmerbiblioteket. En serie om forskningsprojektet Världslitteraturprogrammet.
Mer om Helena Bodins forskning
Barnkulturens möjligheter i tider av oro
Se Barnkulturens möjligheter i tider av oro
Synen på vad som anses bra och nyttigt för barn är i ständig förändring. Den barnkultur som produceras kan ofta kopplas till rådande trender och samhällsklimat och leder inte sällan till livliga diskussioner kring rätt och fel, moralsyn och ansvar. Vad utmärker barnkulturens olika guldåldrar och vilka möjligheter har kulturen att erbjuda hopp och tröst till barn i tider av oro och förvirring? Och hur kommer det sig att barnkultur ofta väcker så starka känslor – hos de vuxna? Ett samtal om barnkulturens många ansikten med bland andra litteraturvetaren Magnus Öhrn.
Att vara eller inte vara en Nobelprisförfattare
Vad krävs för att få Nobelpriset i litteratur och vem bestämmer egentligen vad som är bra? Kan en författare som Stephen King få priset? Litteraturfprofessorerna Carin Franzén och Bo G Ekelund (Engelska institutionen) pratar om högt och lågt i litteraturprisens värld, den 4 oktober i väntan på pristagaren 2023.
Mer om Carin Franzéns forskning
Vår stund på jorden – ett samtal om människans plats i Nobellitteraturen
Se Vår stund på jorden – ett samtal om människans plats i Nobellitteraturen
De författarskap som belönas med Nobelpriset i litteratur beskrivs ofta som universella, att de berättar något allmängiltigt om hur det är att vara människa. Men vad krävs för att ett verk ska beskrivas som universellt? Och vad kan Nobelpriset berätta om hur vi sett på oss själva genom tiderna? Hur har gestaltningen av jaget och existensen förändrats och påverkats av olika samhällsförändringar? Se ett öppet samtal med Anders Olsson, professor emeritus i litteraturvetenskap, Isabelle Ståhl, doktorand i idéhistoria, och Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, alla vid Institutionen för kultur och estetik. Samtalet spelades in den 5 oktober 2021 på Tranströmerbiblioteket i Stockholm.
Kan Nobelpriset hjälpa oss att rädda världen?
Se Kan Nobelpriset hjälpa oss att rädda världen?
Många Nobelpris har genom åren haft ett visionärt innehåll som bidragit till att lösa inte bara tidens problem utan också framtidens. Idag står världen inför den största utmaningen någonsin. Vilka möjligheter har Nobelpriset att bidra med de nya kunskaper och lösningar som krävs för mänsklighetens och planetens överlevnad? Se ett öppet samtal med bland andra idéhistorikern Annelie Drakman, från den 6 oktober, 2021, på Kulturhuset Stadsteatern.
På spaning efter trädgårdens hemligheter
Intresset för odling och gröna rum är stort, men vilken roll spelar trädgården inom forskningen? Vad kan till exempel utgrävningen av en medeltida trädgård avslöja om människors livsvillkor? Och hur har trädgårdens roll inom konst och litteratur skiftat genom tiderna? En öppen föreläsning från 2023 i samtalsformat om trädgården som föreställning och praktik med Anna Andreasson Sjögren, doktorand med fokus på trädgårdens historia (Institutionen för arkeologi och antikens kultur) och Catharina Nolin, professor i konstvetenskap.
Från opium till smart drugs – om vårt förhållande till droger
Se Från opium till smart drugs – om vårt förhållande till droger
Människans förhållande till droger och rus är komplicerat och påverkar allt från statsfinanser, kriminalitet och världspolitik till socialt liv och hälsa. Men hur definierar vi en drog? Var börjar egentligen drogernas historia? Hur ser utvecklingen av svensk narkotikakonsumtion ut? Och hur framgångsrik är Sveriges restriktiva narkotikapolitik? Se en öppen föreläsning från 2020 i samtalsformat med bland andra Isabelle Ståhl, doktorand i idéhistoria.
Kulturarv, historiska artefakter och processer
Se Kulturarv, historiska artefakter och processer
Peter Gillgren, professor i konstvetenskap, berättar om sin forskning.
Barns villkor och rättigheter
Se Barns villkor och rättigheter
Boel Westin, professor emerita i litteraturvetenskap särskilt barnlitteratur, berättar om barnlitteraturforskning vid Institutionen för kultur och estetik.
Senast uppdaterad: 11 december 2023
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik