Postdoktorerna Thomas Wennink och Jakob Reiffenstein ägnar sig åt grundforskning vid Matematiska institutionen.

Jakobs forskningsområden är kanoniska system, spektralteori och komplex analys. Thomas forskar inom algebraisk geometri och modulrum av kurvor.

Tack vare anslagen från Sverker Lerhedens stiftelse har Jakob och hans kollega Thomas kunnat finansiera sin grundforskning i ett och ett halvt år som postdoktorer vid Matematiska institutionen. Deras tjänster förlängdes nyligen tills slutet på 2026.

Sverker Lerhedens stiftelse delar ut postdoktorala stipendier till unga forskare vid bland annat KTH, Stockholms universitet, Uppsala universitet och även Kungliga musikhögskolan. Stiftelsen är känd för att finansiera både grundforskning och tillämpad forskning.

Jakob förklarar att en postdoktorstjänst är en bra övergång mellan en doktorandtjänst och vidare steg i karriären. Det gör att man kan lära sig mer och bli självständig.

– Jag har en större överblick och har breddat mina vyer under de senaste ett och ett halvt åren. Jag har bevisat resultat och tagit forskningen i en ny riktning, säger Jakob. Thomas uppskattar också längden på postdoktortjänsten:

– Jag hade en årslång postdoktortjänst innan detta. Den nuvarande tjänsten har gett större möjligheter till forskning med mindre press, eftersom den är på tre år. Det är bra eftersom vissa typer av forskning helt enkelt tar längre tid, säger Thomas.

Hur skulle du se på möjligheterna att få finansiering för grundforskning i Sverige jämfört med andra länder i världen?

– Av egen erfarenhet och genom att prata med kollegor lärde vi oss hur utmanande det är att hitta finansiering. Vi är därför mycket tacksamma för att vi har hittat finansiering av vår forskning i Sverige, tycker både Jakob och Thomas. De förklarar att diskussionen om bidrag till forskningsprojekt ofta fokuserar på frågan "vilken är den förväntade samhällspåverkan?". Jakob är från Österrike och Thomas är från Nederländerna och de har forskat vid flera universitet i olika länder i Europa.

Naturligtvis utesluter grundforskning inte tillämpning i verkligheten:

- För en tid sedan blev jag inbjuden att hålla en seminarieföreläsning vid University of Bath av kollegor som ville tillämpa resultat från min masteruppsats. De arbetar med kompositmaterial som består av en styv och en mjuk del. Deras mål är att matematiskt förutsäga egenskaper hos kompositen eller att designa en komposit med ett önskat beteende, säger Jakob.

Hur skulle ni vidare beskriva de områden ni forskar inom?

Jakob förklarar: - I vidaste bemärkelse studerar jag linjära transformationer mellan vektorrum. Enkla exempel på detta i 3D-rummet är rotationer och reflektioner genom plan. I mitt arbete är rummet vanligtvis oändligt dimensionellt, så naturligtvis blir saker och ting väldigt komplicerade. Inom spektralteori försöker vi förenkla en linjär transformation genom att dela upp den i enklare objekt (tänk på att man fastställer frekvenser för en radiosignal). Mitt arbete handlar mestadels om att utföra spektralteori genom att tillämpa metoder från komplex analys. Och om du kan komplex analys kanske du känner likadant om det som jag: Det är någonting magiskt med detta!

Thomas förklarar: – Jag arbetar med kurvornas modulrum, vilket är ett viktigt ämne inom algebraisk geometri. Algebraisk geometri är i sin tur ett viktigt område inom ren matematik och antalet tillämpningar för det har stadigt ökat. Det är inom geometri vedertaget att addera och multiplicera funktioner på en sfär ger en algebraisk struktur. Det kontraintuitiva men roliga är att algebraisk geometri också går åt andra hållet: man börjar med en algebraisk struktur och sedan får man ett geometriskt rum från den. Kurvornas modulrum är i synnerhet mycket användbart för att studera strängteori i fysik.

Var ser du dig själv om, säg, fem år, om vi börjar med Jakob först?

– Om jag stannar kvar inom den akademiska världen kommer jag förhoppningsvis ha en permanent anställning. Jag vill gärna fortsätta forska och även undervisa. Jag ser fram emot att förvärva mer kunskap och på det sättet stärka min samarbetsförmåga. Sammantaget känner jag mig positiv inför min framtid och tror att allt kommer att bli bra, säger Jakob. Han har drivits under hela sin karriär av vad han kallar den akademiska kraften.

– Jag skulle förmodligen inte ha lämnat Österrike utan den.

Även Thomas vill gärna vara kvar i den akademiska världen: - Jag kommer förmodligen ha en fast anställning om fem år. Det postdoktor-stipendiet jag har nu är ett bra steg på vägen dit. Jag gillar grundforskning, så jag vill gärna fortsätta med det, säger Thomas.